Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Färja - Färjestad (Karlstad) - Färjestaden (Öland) - Färjläge - Färla (straffredskap) - Färla, släkt - Färlöv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
415
F är j es tad—F ärl ö v
416
Tågfärjan ”Malmöhus”; t. h. i färjläget.
med 2 tågspår om sammanlagt 132 m längd.
Bruttodräktigheten är c:a 2,660 registerton. 1903
tillkom den dansk-tyska färj leden
Gedser—War-nemünde. Färj förbindelsen Trelleborg—Sassnitz
öppnades 1909 och drevs i samtrafik med svenska
och tyska f. Trafiken nedlades 1944 men
återupptogs i begränsad omfattning 1947. 1945 upptogs
färj trafik med Polen på leden
Trelleborg—Danzig, vars slutstation på polsk sida 1946 ändrades
till Gdynia och 1948 till Odra Port.
Trelleborgs-lederna trafikeras nu uteslutande av SJ :s
tågfärjor ”Drottning Viktoria”, ”Konung Gustav
V” och ”Starke”. De två förstnämnda äro av
samma typ och storlek, byggda resp. 1909 och
1910, längd c:a 113 m med 2 tågspår om
sammanlagt 160 m. Bruttodräktigheten är c :a 3,300
registerton. ”Starke” är byggd 1930, ombyggd
1945 och har en dräktighet av c:a 3,100 brutto
registerton, största längd c:a 112 m med 3
tågspår om sammanlagt 233 m. — Bland övriga
mera bekanta tågfärj leder kan nämnas den över
Engelska kanalen, vilken tillkom under 1 :a
världskriget. Efter krigsslutet nedlades trafiken
för att återupplivas 1924, då 3 tågfärjor för
överföring av godsvagnar sattes in mellan Harwich
och Zeebrugge. 1936 öppnades en led mellan
Dover och Dunkerque för såväl gods- som
personvagnar. Bekanta tågfärj leder finnas också över
Bodensjön mellan Tyskland och Schweiz, över
Messinasundet, på Stora sjöarna i Nordamerika
och mellan vissa av de japanska öarna.
Färjestad, travbana i n. utkanten av Karlstad,
invigd 1936.
Färjestaden, hamnort och stationssamhälle i
Torslunda socken på Öland, 6 km ö. om Kalmar
vid Ölands järnvägar; 570 inv. F. är sedan
gammalt överfartsort mellan Kalmar och Öland.
Hamnen, anlagd på 1850-talet, har 275 m kajer
vid 2,8—4,5 m djup. Bilfärjeförbindelse med
Kalmar. Konservfabrik, många sommarvillor.
Färjläge, se Färja.
Färla (av lat. fe’rula, ris), fordom i skolorna
nyttjat straff redskap av trä el. läder.
Färla, svensk frälsesläkt, nämnes tidigast 1250.
Olof Björnsson (d. 1332) valdes 1314 till
ärkebiskop i Uppsala. Han spelade under
Magnus Erikssons omyndighetstid en betydande roll.
Åke Bengtsson F. (d. 1578) deltog 1562—
63 i kriget i Livland. Under det nordiska
sjuårskriget erövrade han 1564 Ronneby, var en av
befälhavarna för inf. i slaget vid Axtorna 1565 och
1565—66 kommendant på Varbergshus. Han var
en av Erik XIV :s trognaste anhängare och blev
under Johan III riksråd. Han slöt ätten på
manssidan.
Färlöv, socken i Kristianstads län, ö.
Gö-inge härad, på Kristianstadsslätten, n. v. om
Kristianstad; 38,35 km2, 1,870 inv. (1951).
Begränsas i ö. av Helgeån och Araslövssjön samt
är ett skogfattigt, mestadels bördigt slättområde;
stor sockerbets- och veteodling. 2,448 har åker.
I gnejskullen Hallabacken finnas c:a 175 glaciala
jättegrytor, de största 1 m i diam. Vid
statsbane-linjen Karpalund—Hästveda ligga
stationssamhällena Färlöv (280 inv.) och V i n n ö (tills,
m. Karpalund 335 inv.). Från Färlöv utgår en
5 km lång järnväg till N. Strö (nu blott för
bettransporter). Karpalund är knutpunkt på
statsbanan Kristianstad—Hässleholm; här finnas
fruktkonservfabrik, tillhörande ab. Bjäre
industrier, spannmålslagerhus samt ett Svenska
soc-kerfabriks-ab. tillhörigt sockerbruk. I
Torse-bro vid fall i Helgeå anlades omkr. 1680 ett
krutbruk, nedlagt i början av 1900-talet;
bruksparken har yppig vegetation med bl. a. väldiga
ekar. Socknen har anmärkningsvärt många större
egendomar, ss. Araslöv, Karpalundsgården,
Wrangelsberg, Skottlandshus, Kristineberg,
Adi-nal, Hamiltonhill, Ulriksdal, Wrangelsdal och
Gustavsfält. Vid den ståtliga almallén mellan
F. och Vinnö står ett granitmonument över den
store nyodlaren friherre C. A. Wrangel till
Araslöv. I Roalöv finnas obetydliga lämningar
av medeltidsborgen Färlövsholm. Den intressanta
romanska kyrkan av gråsten är från uoo-talets
senare hälft och har brett västtorn, i övre delen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
