Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Följetong - Föllamhet, fölsjuka - Föllinge - Fön - Fönhus, Mikkjel - Fönss, 1. Olaf - Fönss, 2. Johannes - Fönss, 3. Aage - Fönster
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
433
F öllamhet—F önster
434
i Journal des Débats 28 jan. 1800 som ett
tilläggsblad, där annonser, charader, anekdoter
m. m. intogos. Sedan intogs teaterkritiken i f.,
och mot slutet av 1830-talet började f.
huvudsaki. el. uteslutande utgöras av längre
berättelser. Exemplet följdes snart i hela Europa (utom
England), varvid f. med ett streck skildes från
övrig text. I Sverige införde Dagligt Allehanda
1839 detta slags f. De flesta svenska tidningar
bibehålla för fortlöpande romaner denna form,
till vilken termen f. knutits; på bestämd plats
nederst på sidan satta artiklar kallas
underst r e c k a r e.
Föllamhet, fölsjuka, en sammanfattande
beteckning för sjukdomar, som orsakas av
bakterier och oftast angripa föl under de första
levnadsveckorna. Senare års undersökningar
över f. ha visat, att brister i den blivande
moderns foderstat ha stor betydelse för
sjukdomens uppkomst, framför allt brist på A-vitamin
och fosfat. Ett föl kan smittas med f. redan
i moderlivet, det föds då svagt och orkar ofta
ej upp på benen; andra gånger utbryter
sjukdomen först, när fölet är några dagar gammalt.
Febern är vanl. hög (nyfödda föl ha normalt
något över 39°), och döden inträder vanl. efter
endast någon dags sjukdom i blodförgiftning.
F. kan också uppträda i en kronisk form, som
vanl. yppar sig hos fölen vid 10—14 dagars ålder.
Första sjukdomstecknet är i regel, att fölet
börjar halta på ett el. flera ben, beroende på att
sjukdomen angripit ledgångarna. Bölder slå då
ofta upp på olika ställen av kroppen. Många
föl dö även i denna form av f. Behandlingen
av f. blir huvudsaki. förebyggande. Vaccination,
serumbehandling och blodöverföring ge ibland
effekt.
Föllinge, socken i Jämtlands n. domsagas
tingslag, kring Indalsälvens sjörika biälvar Hårkan
och Gysån, 5 mil n. om Östersund; 902,27 km2,
2,457 inv. (1951). Utgöres huvudsaki. av ganska
jämna skogs- och myrmarker på silurisk
berggrund; endast n. v. F. är bergigt. Kyrkbyn och
handelsplatsen Föllinge (775 inv.) har
apotek, provinsialläkare och distriktsveterinär. Ett
elkraftverk s. ö. därom tillhör Näsaforsens
kraft-ab. Egendom: Prästgården. På klippor
vid N. Skärvången finnas hällmålningar med
djur- och människobilder. Den nuv. kyrkan är
från 1814. IS. Skärvången finns kapell. Bildar
med Laxsjö och Hotagen ett pastorat i
Härnösands stift, Ströms kontrakt; utgör tills, m.
Laxsjö storkommunen Föllinge; 1,429 km2, 3,522
inv. (1951).
Fön, meteor., se Föhn.
Fönhus, Mikkjel Arneson, norsk
författare (f. 1894). F. har gjort sig känd som
framstående skildrare av djurlivet i norska skogar.
Fönss. 1) Olaf F., dansk skådespelare och
filmman (f. 1882). Han var särsk. under
stum-filmsepoken en av Danmarks populäraste
skådespelare, känd även utanför landets gränser. F.
har utg. bl. a. romanen ”Fru Majas dagbog”
(1928), teater- och filmhistoriska verk samt 1 :a
bandet av sina memoarer, ”Thalia tilbedelse”
(1948).
2) Johannes F., den föreg:s bror,
operasångare och -regissör (f. 1884). Han debuterade
1905 på Det Kgl Teater i Köpenhamn och var
från 1907 anställd el. gästspelade vid olika
europeiska operascener samt har även sjungit
i U.S.A. F:s djupa bas och mäktiga gestalt
gjorde sig särsk. gällande i de wagnerska
baspartierna. Sedan 1929 är F. operaregissör vid
Det Kgl. Teater. Han har bl. a. skrivit ”Friske
erindringer” (2 bd, 1921—26) och ”Med den kgl.
Thespiskærre gennem Danmark” (1945).
3) Aa ge F., den föreg:s bror, operasångare
och skådespelare (f. 1887). Han var bl. a. 1912
—17 anställd vid hovoperan i München samt
engagerades 1917 vid Det Kgl. Teater i
Köpenhamn, där han fortfarande är verksam både som
sångare och som skådespelare. Bland hans
talrika roller märkas Don Juan och Leporello i
”Don Juan”, Pizarro i ”Fidelio”, Beckmesser i
”Mästersångarna i Nürnberg”, konungen i ”Aida”,
storinkvisitorn i ”Don Carlos” och Mefistofeles
i ”Faust”.
Fönster. 1) Dels själva öppningen i
byggnads (ytter-)vägg el. tak för insläppande av
dagsljus och för ventilering, dels den ram
(fönsterbåge) med glas, som insättes i sådan
öppning.
I de medeltida kyrkorna och stenhusen voro
karmar, stav- och massverk av sten och det
spröjsverk, vari glasrutorna fästes, av bly;
senare, under 1700-talet, blev spröj sverk av trä,
i kyrkor även av järn, det vanliga. — F:s
konstruktiva och arkitektoniska utbildning
sammanhänger nära med byggnadskonstens historia. Den
antika romerska fasadens kolonn- och
bågställ-ningar återupptogos av renässansen, som också
utbildade den rektangulära, upptill rakt avtäckta
fönstertypen med krönande entablement etc.,
vilken ofta förekommer i barockens palatsfasader.
Inom kyrkobyggnadskonsten blev
fönsterarkitekturen särskilt betydelsefull under gotiken, då de
väldiga spetsbågiga dageröppningarna och de
runda s. k. rosettfönstren uppdelades av rikt
stav- och massverk, vari insattes glas med
målning. De historiska stilarnas fönsterformer ha
i stort sett varit förebildliga för 1700- och
1800-talens arkitekter, men under senare årtionden ha
på grund av byggnadssättet och behovet (betong,
järn, större glasytor) andra fönstertyper utbildats.
Av flertalet bostadsfönster begär man, att de
skola på samma gång kunna hållas dragtäta,
kunna öppnas i ventilationssyfte och för
rengöring samt att de skola vara i största möjliga
mån värmeisolerande. Den förr brukliga
anordningen i det sistn. syftet var, att man under den
kalla årstiden nyttjade lösa innanfönster,
som under sommaren uttogos och ställdes undan.
De tätades inåt rummet medelst påklistrade
fönsterremsor av gummerat papper; sådana f.
kunde självfallet härefter icke öppnas. — I de
nordiska länderna användas numera sedan länge
”kopplade fönsterbågar”, ofta inåtgående, så att
yttersidan blir åtkomlig för rengöring. Vid in-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
