Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förbränningsmotor - Elementär teori
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
445
F örbränningsmotor
446
ken erhåller man visserligen
medelst 2-taktsmetoden en
bättre viktsekonomi men (med
undantag för dieselmotorer
med spolpump) i gengäld en
försämrad verkningsgrad,
väsentligen beroende på att
en avsevärd del av
friskgaserna (25 å 30 «/o) blanda
sig med avgaserna och
utblåsas med dessa. Små och
medelstora 2-taktsmotorer
kunna utföras utan
ventiler, varvid i stället
kolven tjänstgör som slid, och
bli därför utomordentligt
enkla i konstruktivt
avseende. Den numera
ojämförligt vanligaste typen är
”treportsmotorn”, vilken
visas i fig. 7. Benämningen
härleder sig från att 3
kanaler (el. system av
kanaler) inmynna i
cylinderväggen, varav två ovanför och
en inunder kolvtoppens lägsta nivå. Den sistn.
reglerar härvid med tillhjälp av kolvens
underkant tillförseln av friskgas till vevhuset, vilket
tjänstgör som spolpump. En 2-taktsmotor av
”tvåportstyp” (fig. 8) skiljer sig från den nu
beskrivna genom att friskgasen insuges i vevhuset
genom en klaffventil el. regleras medelst en med
motoraxeln förbunden roterande slid el. dyl., i
övrigt är funktionssättet likartat.
Fig. 9 och 10 illustrera schematiskt det
termodynamiska förloppet i en f. av 4-takts-, resp.
2-taktstyp. De visade slingorna äro s. k.
indikatordiagram och kunna vid provningar upptagas
grafiskt medelst en tryckindikator, som återger
det till varje kolvläge hörande trycket i
cylindern. Det kan lätt visas, att för en idealmotor,
som arbetar inom två givna volymgränser, näml.
Fig. u. Det teoretiska sambandet mellan
nettokom-pressionsförhållande och termisk verkningsgrad under
ideella förhållanden.
Fig. 10. Indikatordiagram för en
tvåtakts explosionsmotor.
Fig. 9. Indikatordiagram för en
fyrtakts explosionsmotor.
bruttocylinder volymen (U2) och
kompressions-volymen (Fi), varvid netto-slagvolymen sålunda
blir U2—Fi, gäller uttrycket
V = i —
AGA 2—1
^2) -
där q är den termiska verkningsgraden och x
det bekanta förhållandet cp : c v (kvoten mellan
spec. värme vid konstant tryck och vid konstant
volym), som vid praktiska beräkningar av detta
slag i regel antages vara 1,35. Uttrycket är helt
oberoende av bränslets art, ev. luftöverskott etc.
och förutsätter endast, att allt bränslet
förbrinner vid kolvens övre dödläge. Fig. 11 visar en
teoretisk kurva över rj som funktion av
netto-kompressionsförhållandet =
expansionsförhållan-det £ = U2 : Ui. I praktiken kommer dock
verkningsgraden att på gr. av oundvikliga förluster
ligga avsevärt lägre, minst 30—35 %, även för
omsorgsfullt genomarbetade motorer. Vid £ — 6
visar t. ex. kurvan en ideell verkningsgrad av
53 ”/o, medan man vid utförda konstruktioner av
bilmotorer sällan når en maximal verkningsgrad
av mer än 32%, motsvarande 60% av det
ideella värdet.
Vid konstruktion av motorer av förgasa
r-t y p ha strävandena sedan rriånga år gått ut på
att tillvarataga de möjligheter till förbättrad
ekonomi, som en höjning av
kompressionsförhållan-det erbjuder. A andra sidan får det ihågkommas,
att ett högt kompressionsförhållande ej i och för
sig är något eftersträvansvärt. En höjning är
försvarbar, endast om den utan större olägenhet
i fråga om tändningsförhållanden, gång hos
motorn, val av bränsle o. s. v. också ger ökad
ekonomi i utbyte. Att den fortsatta tekniska
genomarbetningen av bilmotorerna avsatt bestående
resultat i denna riktning illustreras dock av
statistiken, som visar, att dessa motorer numera
(1952) i medeltal ha ett kompressionsförhållande
av c:a 7,0 mot 4,5 1925. Effekten i hästkraf-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
