Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Föreningsrätt - Förenta nationerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
461
Förenta nationerna
462
i andra till organisationen anslutna föreningar
äga tillträde.
Förenta nationerna (FN), eng. The United
Nations (UN), ofta även eng. The United
Nations Organisation (UNO), allmän freds- och
säkerhetsorganisation samt institution för
internationellt samarbete, upprättades vid slutet av 2:a
världskriget i st. f. det i april 1946 definitivt
upplösta Nationernas förbund. F.
uppstod genom samarbetet mellan de stater, vilka
under 2:a världskriget kämpade som allierade mot
de till Tremaktspakten anslutna länderna. I jan.
1942 undertecknade 26 stater i Washington D e
förenade nationernas deklaration.
Ett preliminärt förslag till ny internationell
säkerhetsorganisation, Dumbarton Oak s-p 1
a-nen, utarbetades 1944 vid en expertkonferens
mellan repr. för U.S.A., Kina, Sovjetunionen och
Storbritannien. Denna plan utformades vidare på
San F r a n c i s c o-k onferensen i
april-juni 1945. Närvarande vid denna voro
delegationer för 50 stater, vilka hade förklarat krig
mot axelmakterna och Japan samt biträtt De
förenade nationernas deklaration. Samtliga
undertecknade 26/s s. å. Förenta nationernas
stadga (The Charter of the United Nations).
Denna trädde efter erforderliga ratifikationer i
kraft 24/io s. å. I jan. 1946 konstituerades F.
vid ett möte i London. Organisationen har
sedan 1951 sitt högkvarter på Manhattan i New
York City, invid East River, där ett stort
bygg-nadskomplex uppförts. F:s provisoriska central
var belägen i Lake Success på Long Island. —
Stadgan är grundad på staternas suveränitet.
Ehuru den erkänner alla medl:s likställdhet, är
stormakternas ledande ställning klart uttryckt
och starkt betonad. Huvuduppgiften är att
upprätthålla freden, och organisationen avses
kunna göra snabbt och effektivt bruk av väpnad
makt. För fredens och säkerhetens bevarande
anvisar stadgan främst två metoder: fredlig
lösning av tvister och aktivt inskridande av F. i
händelse av hot mot freden, fredsbrott el.
an-greppshandlingar. F :s ändamål äro också att
mellan nationerna utveckla vänskapliga
förbindelser samt att åstadkomma internationell
samverkan vid lösande av internationella problem
av ekonomisk, social, kulturell el. humanitär art.
Med 2/s majoritet kan generalförsamlingen
besluta ändringar i F :s stadga, vilka få gällande
kraft, sedan de ratificerats av 2 A av
medlemsstaterna, däribland alla de ständiga medl. av
säkerhetsrådet.
F:s emblem utgöres av en världskarta i
horisontal, likformig projektion med nordpolen
som centrum och sträckande sig till 6o° s. lat.
samt belagd med åtta meridianer och fem
latitudcirklar. Kartan omgives av nedtill korsade,
konventionellt framställda olivgrenar. — F:s f 1 a
g-g a är blå, belagd med emblemet i vitt.
F:s huvudorgan äro:
generalförsamlingen, säkerhetsrådet, ekonomiska och sociala rådet,
förvaltarskapsrådet, Internationella domstolen och
sekretariatet. Generalförsamlingen är främst ett
rådplägande organ, som äger att diskutera tvister
och framställa
förslag samt
att i allm.
främja
internationellt samarbete. Beslutanderätten i
viktiga frågor och
den
verkställande makten
äro
koncentrerade i
säkerhetsrådet, som
har nyckeln till tvångs- och säkerhetsapparaten.
— F:s medlemmar äro dels 51 ursprungliga,
dels senare tillkommande. De förstn. utgöras av
deltagarna i San Franciscokonferensen jämte
Polen, som icke var med vid denna konferens men
tidigare hade undertecknat De förenade
nationernas deklaration. Organisationen står principiellt
öppen för alla ”fredsälskande stater”.
Afghanistan, Island, Siarn och Sverige blevo medl. 1946,
Jemen och Pakistan 1947, Burma 1948, Israel 1949
och Indonesien 1950. Schweiz, som inträdde i N.
F. med bevarande av sin erkända, ständiga
neutralitet, har icke kunnat uppnå samma
förmånsställning i F. och har därför hittills avstått från
medlemskap. De brittiska dominierna samt
Ukraina och Vitryssland inneha egna platser i F.
Generalförsamlingen (The General
Assembly), i vilken varje medl. har 1 röst,
sammanträder minst 1 gång årl. Den är framför
allt avsedd att vara högsta forum för
världs-opinionen. Ordinarie session börjar 3:e tisdagen
i sept. Extra sessioner kunna inkallas av
general-sekr. på uppmaning av säkerhetsrådet el. på
begäran av en medlemsmaj oritet. Församlingen är
behörig att dryfta varje fråga inom alla
organisationens verksamhetsområden. Den kan alltid
avge förslag (recommendations) till
medlemsstater el. till säkerhetsrådet, dock icke på eget
initiativ i en fråga, som i enlighet med stadgan
har upptagits till behandling av rådet.
Församlingen äger behörighet att föreslå åtgärder för
fredligt tillrättaläggande av varje skadligt el.
farligt förhållande, oberoende av om det
grundar sig på fördrag el. icke. Om det blir tal
om att ev. med maktmedel ingripa i en
internationell konflikt, är dock säkerhetsrådet den enda
beslutande instansen. Dock kunna, enl. den s. k.
Achesonplanen, som antogs 1950,
medlemsstaterna uppsätta väpnade styrkor, vilka
församlingen kan använda, om säkerhetsrådet genom
veto är handlingsodugligt. Församlingen
handhar även vissa interna uppgifter inom F. Så
antar den bl. a. nya medl. samt utser icke
ständiga led. av säkerhetsrådet och medl. av
övriga huvudorgan. Den fastställer
organisationens budget. Betr, votering gäller, att v i
k-tiga frågor avgöras med 2/a majoritet; dit
höra alla förslag rörande fred och säkerhet,
vidare medlemsval och medlemsrättigheter,
för-valtarskapssystemets tillämpning, budgetfrågor
och stadgeändringar. I andra fall räcker enkel
maj oritet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
