Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förenta nationerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
463
Förenta nationerna
464
Säkerhetsrådet (The Security Council),
vilket kan fungera ständigt (i regel vid
organisationens säte), består av u medl., näml. 5
ständiga— Frankrike, Kina, Sovjetunionen,
Storbritannien och U.S.A. -— och 6 valbara. De sistn.
väljas av generalförsamlingen för 2 år, så att
varje år 3 medl. avgå. Omval får icke ske
omedelbart. Stormakternas, d. v. s. de ständiga
medl:s, dominerande ställning är befäst genom
voteringsregler (art. 27). Enhällighet mellan de
”fem stora” är grundvillkor för att rådet skall
kunna tillgripa maktmedel (se dock ovan).
Huvudregeln är, att skillnad göres mellan formella
och andra avgöranden, särsk. sådana ang. tvister.
Formella beslut (i procedurfrågor) träffas med
majoritet av 7 röster, oberoende vilka, medan
för andra beslut fordras 7 röster, däribland
alla de ständiga medl:s. Det finns ett
betydelsefullt undantag: vid votering om åtgärder
för fredligt biläggande av en internationell tvist
skola parterna avhålla sig från att rösta. Om
det senare blir fråga om att göra bruk av
tvångsmedel, gäller emellertid stormakternas v
e-t o r ä 11. Enl. stormaktsdeklarationen juni 1945
kan ingen rådsmedl. hindra, att en tvist tas upp
till behandling och att en part beredes tillfälle
att yttra sig. — I första hand skall
säkerhetsrådet befatta sig med konflikter, som äventyra
världsfreden. Varje medl. äger rätt att fästa
rådets uppmärksamhet vid en tvist el. ett sakläge
av sådan art, och parterna anses skyldiga att
söka en fredlig lösning. Rådet kan uppmana
parterna att göra detta. Det kan vidare föreslå
lämpligt tillvägagångssätt el. sådana villkor för
tvistens lösning, som det finner motiverade.
Vid inskridande (action) kan rådet, innan
väpnade styrkor insättas, använda andra
tvångsmedel, t. ex. ekonomiska sanktioner.
Ett inskridande kan vara preventivt (vid hot mot
freden) el. repressivt (vid fredsbrott el.
an-greppshandlingar). För att om möjligt
förebygga, att ett konfliktläge förvärras, kan rådet
uppfordra parterna att finna sig i provisoriska
åtgärder, t. ex. uppdragande av en
demarkations-linje. Säkerhetsrådet biträdes av militära
stabsutskottet, bestående av de ständiga
medlemsstaternas generalstabschefer el. ombud
för dem. F:s medl. ha icke rätt att själva
avgöra, om sanktioner mot en part äro påkallade
och obligatoriska. Säkerhetsrådet träffar
avgörandet och påbjuder kollektiv aktion, som skall
åtlydas. F :s medl. äro skyldiga att lämna
bistånd och förmåner (facilities); med sådana
förmåner avses bl. a. rätt till passage.
Icke minst med anledning av att N. F:s medl.
visade benägenhet att som ”tilläggsgarantier”
sluta regionala försvarsavtal, ha
sådana överenskommelser inordnats under F. De
kunna under bestämda förutsättningar ingås utan
hinder av stadgan, men tvångsåtgärder få icke
heller på sådan grund vidtagas annat än med
rådets bemyndigande.
Ekonomiska och sociala rådet
(The Economic and Social Council) handhar
under generalförsamlingens ledning och kontroll
F:s ekonomiska, sociala, kulturella och
humanitära uppgifter. Rådet består av 18 medl., valda
för en tid av 3 år, så att 6 nyväljas varje år.
Rådet kan befatta sig med internationellt
samarbete på snart sagt alla samhällslivets områden,
verkställa undersökningar, utarbeta rapporter och
framlägga förslag. Det har befogenhet att
sammankalla internationella konferenser samt äger
att tillsätta kommissioner; sådana ha
upprättats bl. a. för ekonomi och finansväsen,
samfärdsel, befolkningsfrågor, sociala angelägenheter,
mänskliga rättigheter och kvinnans ställning.
Vidare finnas särskilda ekonomiska kommissioner
för Europa och för Asien och Fjärran östern.
— Bland till F. anslutna organisationer märkas
(förk. hänföra sig till de engelska namnen):
livsmedels- och lantbruksorganisationen (Food
and Agriculture Organization, FAO),
Internationella arbetsorganisationen (ILO),
kulturorganisationen UNESCO och
världshälsovårdsor-ganisationen (WHO). Andra internationella
organisationer, som ha knutits till F., äro följ.:
Internationella banken för återuppbyggnad och
utveckling, Internationella luftfartsorganisationen
(ICAO), Internationella valutafonden (IMF),
Internationella flyktingsorganisationen (IRO),
Internationella handelsorganisationen (ITO),
Internationella telegrafunionen (ITU) och
världspost-unionen (UPU). Direkt under F. lyder den av
generalförsamlingens upprättade Internationella
barnhjälps fonden (ICEF). Den av Förenade
nationerna 1943 grundade hjälp- och
återuppbygg-nadsorganisationen UNRRA avslutade sin
verksamhet 1947.
Förvaltarskapsrådet (The
Trustee-ship Council) motsvarar i viss grad N. F:s
man–datkommission men betecknar på grundval
av-idén om förvaltarskapssystemet ett
viktigt principiellt framsteg betr, icke
självstyrande territoriers ställning. I princip har F.
proklamerat vissa grundrättigheter för alla under
främmande förvaltning lydande folk.
Förval-tarskapsområden kunna uppstå ur någon
av följ, kategorier: 1) hittillsvarande
mandatområden; 2) territorier, som till följd av 2:a
världskriget kunna fråntagas de besegrade
fiendestaterna; 3) territorier, som frivilligt ställas under
förvaltarskapssystemet av de nuv. besittarna.
Förvaltande myndighet kan utgöras av
en el. flera stater el. av F. I ett
förvaltar-skapsavtal kan ett el. flera strategiska
områden (strategic areas) fastställas,
omfattande del av el. hela förvaltarskapsområdet. —
I förvaltarskapsrådet äro de 5 stormakterna
ständigt representerade, vidare samtliga övriga
stater, som administrera erkända
förvaltarskaps-områden, samt ett lika stort antal andra stater,
som icke utöva sådan förvaltning. 1946
godkändes 8 förvaltarskapsavtal, genom vilka 5
förvaltande myndigheter insattes: Australien för
Nya Guinea, Belgien för Ruanda-Urundi,
Frankrike för delar av Kamerun och Togoland, Nya
Zeeland för v. Samoa, Storbritannien för
Tang-anjika samt för övriga delar av Kamerun och
Togoland. 1947 godkändes ett avtal ang. Nauru
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
