Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förenta nationernas atomenergikommission - Förenta staterna - Läge, areal, besittningar och geografisk indelning - Geologi, terrängförhållanden, klimat, växt- och djurvärld - Befolkning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
467
Förenta staterna
468
avstodo från att rösta. Då fortsatta försök att
utjämna motsättningarna misslyckades, avbröt F.
i maj 1948 sitt arbete. Atomkontrollfrågan togs
i okt. s. å. upp av generalförsamlingen, som
mot östblockets röster med stor majoritet
godkände västmaktsplanerna för internationell
kontroll och bemyndigade F. att återuppta
verksamheten. Detta skedde i febr. 1949.
F örenta staterna, Amerikas förenta
stater, eng. United States of America, vanl.
endast United States, förk. U.S.A. el. U.S.,
för-bundsstat i Nordamerika. Huvudstad
Washington.
Läge, areal, besittningar och geografisk
indelning. F. sträcka sig från 49°23’4,5" n. br. (vid
gränsen mellan Ontario och Manitoba v. om
Lake of the Woods) till 25°7’ n. br. (Cape Sable,
Florida; Key West ligger på 24°33’ n. br.), från
66°57’ v. Igd från Greenwich (West Quoddy,
Maine) till I24°44’ v. Igd (Cape Alava,
Washington). Gränsen mot Canada v. om Lake of the
Woods följer 49 :e breddgraden, ung. Paris’
breddgrad; Cape Sable ligger något nordligare
än Assuan i Egypten. Från West Quoddy till
Stilla havet är avståndet 4,517 km, från sydligaste
punkten i Texas (25°5oz n. br.) till
Canada-grän-sen 2,572 km. — Continental U.S., d. v. s.
de 48 staterna och förbundsdistriktet, District of
Columbia, ha en areal av 7,827,680 km2. F :s
andel i Stora sjöarna uppgår till 156,546 km2.
Continental U.S. hade 1950 150,697,361 inv.; 20
per km2. Till F. höra dessutom de båda
territorierna Alaska och Hawaii samt Puerto Rico,
Panamåkanalzonen, Virgin Islands, Samoa och
Guam, tillsammans 1,545,580 km2 med 3 mill. inv.
Som förvaltarskapsområde innehar F. sedan 1947
Karolinerna, Marianerna och Marshallöarna i
Stilla havet (2,140 km2 med c:a 85,000 inv.).
Filippinerna äro sedan 1946 självständig republik.
Ur morfologisk synpunkt kunna F. indelas i
4 stora områden. Appalachiska
berglandet omfattar de egentliga Appalacherna
samt den n. v. därom liggande, av Ohios och
Tennessees bifloder starkt sönderskurna
Appalachiska platån och Piedmontplatån i s. v. Denna
senare och Ozarkplatån begränsa inåt
Atlantiska kustslätten, som sträcker sig från
Long Island till mexikanska gränsen. Innanför
Mexikanska bukten når kustslätten upp till
sam-manflödet av Mississippi och Ohio. Mellan
Appalacherna i ö. och Rocky Mountains (Klippiga
bergen) i v. samt innanför kustslätten utbreda
sig Inre slätterna (Interiör Plains), som
emellertid uppvisa en mycket olika natur inom
olika delar. Området n. om Ohio och Missouri
har — med undantag av s. v. Wisconsin och
angränsande delar av Minnesota, lowa och
Illinois — varit nedisat under den kvartära istiden,
området s. och v. om dessa floder däremot icke
nedisat, ö. delen var urspr. till största delen
löv-skogsbeväxt, v. delen, de v. prärieplatåerna (Great
Plains), grässtäpper. Västra F. uppfyllas av Ko
r-dillerernas bergland, sammansatt av
stora platåer, Columbiaplatån, Great Basin (Stora
bassängen) och Coloradoplatån, omgivna av
rand
berg, Rocky Mountains i ö., Sierra Nevada,
Cascade Mountains (Kaskadbergen) och Coast
Range (Kustkedjan) i v. Mellan Coast Range
och Cascade Mountains samt Sierra Nevada
ligga Puget Sound—Willamettesänkan och
Kali-forniadalen.
Geologi, terrängförhållanden, klimat, växt- och
djurvärld, se de olika staternas namn samt art.
som Appalacherna, Nordamerika m. fl.
Befolkning. Invandring och den vita
befolkningen. F. ha utvecklats ur de
brittiska kolonier, som under förra hälften av
1600-talet grundades på atlantkusten. Den nuv.
befolkningen och den amerikanska kulturen äro till
största delen av europeiskt ursprung. Av de
kulturelement, som amerikanerna övertagit från
den ursprungliga befolkningen, indianerna, har
endast majsodlingen varit av någon betydelse.
Redan vid tiden för oavhängighetsförklaringen
1776 visade det anglosaxiska folkelementet stor
förmåga att behärska och absorbera den
ickeanglosaxiska delen av befolkningen. Då liksom
senare var det egentliga målet för de flesta
immigranter att skaffa sig förbättrade
ekonomiska villkor. Därför accepterade de ganska
lätt redan förefintliga politiska och sociala
förhållanden (de ”amerikaniserades”), och därför
byggdes det amerikanska samhället upp på rent
engelsk grund. Men å andra sidan har
nybyggarlivet med dess omvärderingar av gamla
sociala föreställningar starkt influerat på de
ursprungliga samhällsformerna.
F:s historia under 1800-talet kännetecknas
framför allt av en hastig utveckling på alla
områden. Arealen ökades från 2,3 till 7,8 mill. km2,
folkmängden, som vid första folkräkningen 1790
utgjorde 3,9 mill., hade 1950 stigit till över 150
mill. Den fredliga erövringen av landet v. om
Appalacherna gick framåt med stormsteg. Efter
1820 fick invandringsströmmen från Europa en
allt större betydelse. Från slutet av befrielsekriget
till 1840 beräknas antalet immigranter till knappt
1 mill., från 1840 till 1880 till 9 mill.; 9/io av
dem voro européer. Hungersnöd i Irland, 1848
års revolution i Tyskland, upptäckten av
guld-fyndigheter i Kalifornien men framför allt
tillgången till väldiga vidder av billig och
jungfrulig mark voro de förnämsta orsakerna till denna
stora befolkningsrörelse. Dessa immigranter
voro av samma typ som de tidigare pionjärerna,
d. v. s. de voro verkliga nybyggare. Men de
hade icke helt samma härkomst: visserligen var
huvudmassan nordeuropéer men icke längre
uteslutande engelsmän och skottar. 1871—80
kom-mo 91,6% av immigranterna från n., v. och mell.
Europa och endast 8,4% från Syd- och
Östeuropa. 32 °/o voro från Tyskland, 24 °/o
från England, Wales och Skottland, 19% från
Irland och 9 % från de nordiska länderna.
Genom denna invandring ändrades det
amerikanska folkets karaktär något: jämte det
brittiska, som fortfarande dominerade, började ett
tyskt samt ett irländskt — och därmed katolskt —
folkelement att göra sig gällande. Men efter 1880
och särsk. efter 1890 fick immigrationen en helt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
