Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förenta staterna - Befolkning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
477
Förenta staterna
478
framträngande inom Nordstaternas industrier och
därmed också en ny massemigration från
Sydstaterna.
I Nordstaterna tillerkännas negrerna full
likställighet med de vita: de få rösta, ha tillgång
till samma skolor och univ. som de vita o. s. v.,
men varje social samlevnad mellan svarta och
vita är även här utesluten. Negrerna ha sina
egna banker, teatrar, skolor, tidn. och tidskr.,
bland vilka The Crisis och The Opportunity böra
nämnas. Den förra, som utges i New York, är
organ för den 1910 bildade National Association
for Advancement of Colored People. 1917
bildade Marcus Garvey Universal Negro
Improve-ment Association, vars huvudsakliga mål varit att
söka återföra negrerna till Afrika. Skriv- och
läskunnigheten har ökat betydligt under de
senaste årtiondena. 1900 voro 44,5% av negrerna
analfabeter, 1930 16,3%. I samband med att
negrerna blivit delaktiga av den amerikanska
kulturen, ha protesterna mot de rådande
missförhållandena blivit allt kraftigare. Vad man
förutom brist på politisk jämställdhet i
Sydstaterna framför allt reagerar mot är
diskrimineringen på arbetsmarknaden över hela F. Under
2:a världskriget genomdrevs efter en skicklig
aktion från negerhåll en lag mot
rasdiskriminering inom krigsindustrien. En förbättring av
negrernas villkor i allm. synes också vara på väg
trots en kraftig reaktion däremot i Sydstaterna.
Hela antalet negrer i F. enl. census 1950 var
14,894,000, en ökning sedan 1940 på något över
2 mill.
Kineser och japaner. Kineserna ha
aldrig varit talrika i F., men trots detta har
intet främmande folk mött så mycken ovilja där
som de. Den kinesiska immigrationen började
med upptäckten av guld i Kalifornien och
byggandet av pacificbanorna, men redan i
immigrationslagen av 1882, som senare förnyats vart 10 :e
år, förbjödos kinesiska kulis att invandra. På
gr. av denna lag har kinesbefolkningen i F.
minskat från 107,488 1890 till 77,504 1940.
Oviljan mot kineserna har berott dels därpå, att det
varit omöjligt för de vita arbetarna att
konkurrera med dem på arbetsmarknaden, dels därpå,
att de ända till de senaste årtiondena ej velat
inordna sig i det amerikanska samhället. I
storstäderna, särsk. i San Francisco, Oakland, Los
Angeles och New York, bilda kineserna
fortfarande små kinesstäder, chinatowns. Omkr. 4/s
av kineserna äro stadsbor. 1880 bodde 71,2% av
dem i Kalifornien, 1940 endast 51,1 ®/o. De ha
under de senaste årtiondena spritt sig över hela
F. och upprättat tvättinrättningar, som man
finner överallt i städerna, kaféer och restauranger.
1940 bodde 13,731 (17,7%) i staten New York.
En stor del av kineserna livnära sig som tjänare,
trädgårdsodlare och grovarbetare.
När kineserna förbjödos invandra till F.,
lockades japanerna genast att ersätta dem. 1880
fun-nos i F. endast 148 japaner men 1900 24,326,
1920 110,010 och 1940 126,947, av vilka 73,9%
bodde i Kalifornien och ii,5fl/o i staten
Washington. Japanerna började som grovarbetare, men
snart återfinner man dem som yrkesarbetare,
mindre affärsmän, trädgårdsodlare och farmare.
1940 voro 3A av de i Kalifornien boende
japanerna syselsatta inom jordbruket, och i vissa
grevskap ägde de mer än hälften av den odlade
jorden. På vissa trädgårdsprodukter, ss. selleri,
sparris, lök, tomater och meloner, hade de nästan
monopol. En stor del av japanerna äro
sysselsatta inom fisket och träindustrien vid
stilla-havskusten. De vita jordbruksarbetarna trängdes
systematiskt undan genom japanernas låga
löneanspråk. 1907 bestämdes, att endast de närmaste
släktingarna (föräldrar, hustrur, barn) till dem,
som redan voro bosatta i F., el. de, som redan
förskaffat sig äganderätt till jord, tillätos
itnmi-grera. Därigenom sjönk det årliga antalet
japanska immigranter från 30,226 1907 till 2,720
1910 men steg igen och utgjorde 1913—24 8,000
—10,000 årl., trots att 1917 års immigrationslag
i princip utestängde asiaterna. Ett sätt att
kringgå immigrationslagarna var det s. k.
picture-bride-systemet: äktenskapen ordnades hemma i
Japan, men den blivande hustrun hade aldrig sett
den man, med vilken hon gift sig, endast ett
fotografi (eng. picture) av honom. Som hustru
till en i F. bosatt man hade hon så rätt att
invandra. 1911—20 immigrerade c:a 6,000
picture-brides till F. 1920 förbjödos picture-brides och
1924 alla asiater, även japanerna, att immigrera.
— Kalifornien har sökt skydda sig genom egen
lagstiftning. En lag av 1913 och en annan av
1920 förbjödo japanerna att äga jord inom
staten, men på olika sätt lyckades de dock
komma i besittning därav. I Kalifornien, Nevada,
Arizona, Utah, Montana och Oregon äro
äktenskap med personer av mongolisk härstamning
olagliga. Vidare tillåtas ej där japanerna att
naturalisera sig.
Indianer. Vid tiden för européernas
upptäckt av Amerika beräknas antalet indianer inom
F:s nuv. gränser ha uppgått till mellan 800,000
och 1 mill. Under de vitas erövring av
kontinenten decimerades deras antal väsentligt, och
indianerna sammanfördes småningom i reservat, i
n-dianreservat (indian reservations), inom
vilka de vita ej fingo bo el. äga mark och vilka
indianerna ej fingo lämna utan tillstånd från de
tjänstemän, som övade uppsyn över dem. Dessa
reservat ha ofta förlagts till ofruktbara och för
de vita föga eftersträvansvärda områden, varför
indianerna haft svårt att livnära sig på dem och
måst erhålla understöd från unionen. 1940
omfattade reservaten c:a 215,000 km2 (knappt
Sveriges halva ytinnehåll). Inom ö. och mell. F.
äro reservaten få och små och ha, allteftersom
indianerna gått upp i den övriga befolkningen,
försvunnit. De största äro belägna i v. F., i
Oklahoma, New Mexico, Arizona, South och
North Dakota, Montana, Idaho och Kalifornien.
Det största är Navajo-reservatet i n. ö. New
Mexico och angränsande delar av Arizona och
Utah, vilket omfattar 38,460 km2 med c:a 30,000,
till stor del nomadiserande inv. Icke fullt
hälften avF:s indianer, vilkas antal 1940 uppgick till
333>969, äro fullblod, och den ökning, som in-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
