Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förenta staterna - Historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
483
Förenta staterna
484
parlament av ett valt underhus och ett överhus,
ett råd, som samtidigt jämte guvernören utgjorde
regeringen; råd och guvernör utsågos av
kompaniet till 1624, då kronan övertog kolonien (the
old dominion) och därmed kompaniets rättigheter.
Fr. o. m. 1620-talet antog den engelska
kolonisationen större proportioner. Förutsättningen
härför är innerst av ekonomisk art samt att söka
främst i Englands betydande befolknings- och
kapitalöverskott. Den religiösa oron i England
liar dock ej varit utan betydelse.
1620-och. 1630-talen voro hårda tider för Englands
puritanen; i främsta rummet ur deras led utgingo
under denna tid kolonisterna. De första
puritanska invandrarna (jfr Pilgrimsfäderna) slogo sig
1620 ned vid Cape Cod och grundade kolonien
New Plymouth, som redan från början fick en
fri författning med folkförsamling samt av
denna vald guvernör. Större betydelse fick den 1629
—30 grundade kolonien Massachusetts, ett verk
av Massachusettskompaniet. Till landet omkring
Massachusetts, New England, riktades den följ,
puritanska kolonisationen. Landet erhöll tätare
bebyggelse än andra delar av Nordamerika; som
ett kulturellt och merkantilt centrum reste sig
där den 1630 grundade staden Boston. New
England bestod av ett flertal kolonier, bland vilka
Massachusetts, Rhode Island, Connecticut och
New Hampshire blevo bestående. De fingo en
ganska ensartad struktur; ehuru jordbruk
naturligtvis var och förblev huvudnäring, nådde
även handel och skeppsbyggeri en viss betydelse.
Inbördeskriget i England och republikens
införande medförde förändring i kolonisationens
karaktär. Kolonisterna efter 1640 voro ej längre
främst puritaner. Och med strömmen följde i
inbördeskriget besegrade roj alister. Denna ström
gick främst till Virginia, som genom den
rojalistiska immigrationen erhöll en viss aristokratisk
anstrykning. Landets naturförhållanden gynnade
latifundiebildning och framkallade en utveckling
av samfundet i en annan riktning än i New
England. Virginia blev agrariskt och aristokratiskt;
negerslaveriet gjorde här sitt inträde kort efter
koloniens grundläggning. Vid sidan av Virginia
bestod sedan 1630-talet den därmed rätt likartade
kolonien Maryland under lorderna Baltimore.
Restaurationen medförde intet avbrott i den
engelska kolonisationen av Nordamerika, nya
kolonier grundades alltjämt, huvudsaki. av gentle-
Förenta staternas territoriella tillväxt.
men adventurers. Sålunda tillkom 1663 Carolina,
senare uppdelat i North och South Carolina.
Sistn. koloni, där risodlingen blev betydelsefull,
utvecklades mer än övriga i aristokratisk
riktning. Vidare utvidgades under
restaurationstiden det engelska väldet i Amerika med de
kolonier, som helt el. delvis bildades av det på
1660-talet erövrade nederländska koloniväldet: New
York, New Jersey, Delaware och Pennsylvania.
I sistn. koloni, urspr. avsedd för kväkare,
grundades staden Philadelphia, som vid mitten av
1700-talet var Amerikas största stad. Längst i
s. anlades 1732 senast av alla Englands kolonier
i Nordamerika Georgia, som urspr. var en
märklig filantropisk och utopisk skapelse av J.
Oglethorpe men snart antog samma karaktär som
Virginia. Genom dessa erövringar och
nygrundläggningar hade det engelska koloniväldet
kommit att utgöra ett sammanhängande landområde
från spanska Florida i s. till franska Canada i
n. Det utgjordes av ett antal i förhållande till
varandra fullt självständiga kolonier utan
gemensamma myndigheter. Deras förhållanden hade ej
endast socialt utan även konstitutionellt
utvecklats på olika sätt: det fanns kronkolonier,
kolonier, lydande under handelskompanier, och
kolonier, lydande under engelska privatmän. De
försök, som från moderlandet gjordes att få
styrelseformerna mera enhetliga, ledde till
minskning av privatkoloniernas antal men utplånade ej
de stora olikheterna.
Ung. samtidigt med att det engelska
besitt-ningstagandet av Nordamerikas östkust nådde sin
slutpunkt, blev genom fransmännens ockupation
och kolonisation av Louisiana — landet omkring
Mississippi från Stora sjöarna ned mot havet
—-nuv. F:s område uppdelat. Louisianas
grundläggning medförde, att det engelska väldet i n. och
v. omslöts av det franska. Emellertid tillväxte
befolkningen i de engelska kolonierna snabbt, till
stor del tack vare fortsatt immigration. Denna
kom särsk. från n. Irland, som på 1700-talet
anses ha mist Vs av sin befolkning till
Nordamerika, samt från Tyskland. 1748 bildade ett antal
inflytelserika kolonister Ohio Land Company
med syfte att kolonisera Ohiodalen. Då
samtidigt franska nybyggen under skydd av franska
befästningar här växte upp, kommo tvistigheter
mellan de två nationaliteterna, vari
indianstammar inblandade sig, att höra till ordningen för
dagen. 1754 kan kriget anses ha börjat. Freden
i Paris 1763 innebar en total förändring av
världsdelens politiska karta: Frankrike avträdde
till Spanien Louisiana v. om Mississippi och till
England, som av Spanien förvärvade Florida,
sina övriga amerikanska besittningar. Med
Mississippi som gräns sönderföll© nuv. F. i ett
västligt spanskt och ett östligt engelskt välde.
Frigörelsen oc hunionen. 176 3—8 9.
Förhållandet mellan England och dess
amerikanska kolonier hade intill, denna tid ej utmärkts av
några större slitningar. Särsk. efter det franska
koloniväldets fall begynte emellertid bland de
engelska kolonisterna en stark självkänsla att
utbreda sig. De förordningar ang. handeln med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
