Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förenta staterna - Historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
489
Förenta staterna
490
ända till Toronto, men den led kort därefter ett
svidande nederlag vid Stony Creek. Slutl. grepo
engelsmännen 1814 till offensiven. En
landstig-ningskår brände Washington, som 1800
efterträtt New York som unionens huvudstad, en
annan styrka sökte intaga New Orleans men
tillfogades här i jan. 1815 ett nederlag av general
Andrew Jackson. När detta skedde, hade dock
det från båda sidor rätt lamt förda kriget redan
avslutats. Det skedde efter långvariga
förhandlingar genom freden i Gent 1814, som slöts på
grundval av status quo.
Krigets största betydelse låg i de betydande
följder det fick för F:s ekonomiska liv. Den
engelska blockaden av kusten försvårade importen.
Den amerikanska industrien skördade vinst härav
och fick en helt annan omfattning än tidigare.
När den efter freden hotades av den engelska
konkurrensen, tillgrep man på initiativ av H. Clay
the American System’, höga skyddstullar infördes
1816, inkomsterna därav användes till att bestrida
unionella utgifter; bl. a. förbättrades
samfärds-medlen i v. ansenligt. Då efter en tid ångbåtar
i allt större utsträckning beforo Mississippis
vattensystem, gick Västern en glänsande utveckling
till mötes. Invandringen västerut fortsatte i ökat
tempo och befrämjades av de unionella
myndigheternas jordpolitik: de unionen tillhöriga
väldiga jorddomänerna i väster såldes billigt och
utstyckades även i små lotter, som voro
tjänliga till ordinära farmer. T. o. m. de nästan helt
medellösa vågade sig västerut, där de utan att
köpa jord etablerade sig som jordbrukare på
unionsdomänerna i hopp att med tiden förtjäna
tillräckligt på sina jordbruk för att kunna
inlösa farmerna. Dessa squatters fingo längre
fram, när storspekulation i Västerns jord
be-gynte bli vanlig, förköpsrätt till den av dem
uppodlade jorden. Så stark var under 1800-talets
början denna folkförflyttning västerut, att
medan 1790 c:a 95 Vo av F:s befolkning bodde ö.
och blott c:a 5% v. om Appalacherna, voro
motsvarande tal år 1820 c:a 70 och 30%. Ett
annat tecken på Västerns ökade betydelse var,
att under tiden 1812—20 Louisiana, Indiana,
Mississippi, Illinois, Alabama och Missouri som nya
stater upptogos i unionen; ö. därom hade under
samma tid endast en ny stat, Maine, tillkommit.
Den unionella politiken samlade nästan hela det
amerikanska folket kring det republikanska el.,
som det snart allm. kallades, demokratiska
partiet. Så blev Madisons efterträdare James
M o n r o e 1816 vald till president utan
verksamt motstånd, 1820 enhälligt; skedet kallas också
The Era of Good Feelings. Under denna
märktes på utrikespolitikens fält 1819 köpet av
Florida från Spanien, som samtidigt avsade sig alla
anspråk på stillahavskusten n. om 420 n. br. Om
Monroedoktrinen se d. o. Den viktigaste
inrikespolitiska frågan vid samma tid gällde, om
Missouri skulle upptagas som stat i unionen med el.
utan slaveri. Den löstes genom den berömda
Missourikompromissen i enlighet med
sydstaternas önskemål. Eljest tävlade med varandra olika
fraktioner inom det allenahärskande
demokra
tiska partiet; deras strid fördes under Monroes
efterträdare John Quincy Adams (1825
—29) med ökad styrka; en våldsam opposition
mot Adams gjorde sig gällande inom partiet; av
representanterna för Västern och Sydstaterna
anklagades han för att på dessa landsdelars
bekostnad utnyttja sin makt till förmån för n. ö. F:s
industriella och plutokratiska kretsar, och han
led vid 1828 års presidentval nederlag mot de
oppositionella gruppernas kandidat, Västerns
idol, ”folkets vän”, den för sin seger vid New
Orleans berömde general Andrew Jackson.
Valet innebar ett systemskifte, som kan sägas
bilda höjdpunkten för en vid denna tid allmän
demokratisering av F :s politiska liv. Under
1820-talet och följ, årtionde demokratiserades
delstaternas författningar. Nu undanträngdes de
aristokratiska kretsar, som förut dominerat den
unionella politiken. I stor utsträckning
avskedades den gamla regimens ämbetsmän och ersattes
med Jackson-demokrater — upprinnelsen till det
ryktbara sp oil s-systemet. När South Carolina
förbjöd de unionella tullarnas upptagande inom
sitt område, ville Jackson gripa till vapen;
genom en kompromiss lyckades dock H. Clay
bilägga striden, som hade till följd en inre
splittring inom det demokratiska partiet: Calhoun
kontra Jackson, motsvarande den om delstaternas
särrättigheter måna, mera konservativa
riktningen kontra den unionella och radikala samt
sydstater kontra väststater. Jacksons ekonomiska
politik — bl. a. hans fientlighet mot den
unionella banken, som han bringade på fall —
föranledde många av hans motståndare att ansluta
sig till det av Clay bildade nationella
republikanska partiet el. whigpartiet, en ganska
heterogen sammanslutning, som i huvudsak
representerade unionens förmögnare befolkningsskikt. Det
förmådde lika litet hindra, att Jackson 1832
omvaldes, som att hans förnämste medhjälpare och
rådgivare Martin Van Buren 1837 blev
hans efterträdare. Denne fortsatte Jacksons
radikala politik men förmådde ej övervinna de
ekonomiska svårigheter, som under hans tid med
styrka gjorde sig gällande. Så segrade vid 1840
års val whigpartiets kandidat William
Henry Harriso n. Han dog redan 1841 och fick
till efterträdare John Tyler. Denne bröt
med whigpartiets ledande män och förband sig
med en grupp demokrater (Calhoun); det
demokratiska partiet hade återvunnit sin
maktställning. Det behöll den vid 1844 års val, då J
a-m e s P o 1 k blev president. Hans presidenttid
utmärkes särsk. av stark livaktighet på det
utrikespolitiska området och kraftig, västerut
riktad expansion. En gammal tvist med England
om gränsens förlopp i n. v. löstes 1846 genom en
för F. förmånlig kompromiss; Texas, som
alltsedan 1836 utgjort en självständig stat, intogs
1845 ss. delstat i unionen; det härav föranledda
kriget med Mexico 1845—48 ändades genom
freden i Guadalupe Hidalgo, vari F. förvärvade
landet till Stilla havet. Sedan härefter unionen
tillköpt sig några gränsdistrikt av Mexico 1853
(Gadsdenköpet) samt Alaska av Ryssland 1867,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
