Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förenta staterna - Historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
491
Förenta staterna
492
Befolkningens fördelning i U.S.A. 1850.
hade F. nått sin nuv. territoriella utsträckning
på Amerikas kontinent.
De landområden, som F. under Polk förvärvat,
öppnade för den åt v. riktade befolkningsrörelsen
vida utsikter, så mycket mer som immigrationen
från Europa fr. o. m. 1830-talet blev verkligt
betydande och raskt steg från % mill.
immigranter under detta årtionde till inemot 3 mill. på
1850-talet. Till att börja med födde
landförvärven för den nordamerikanska politiken stora
svårigheter, vilka ännu under whigpresidenterna
Zachary Taylor (1849—50) och M i
1-lard Fillmore (1850—53) gjorde sig
gällande. Svårigheterna hängde samman med
motsättningen mellan Nord- och Sydstaterna, som
nu råkade in i ett akut krisstadium.
Sydstaterna och Nordstaterna.
Krisen 1850 — 64. Tekniska förbättringar
vid bomullsberedningen hade från slutet av
1700-talet givit ökad fart åt bomullsodlingen i
Sydstaterna, särsk. i South Carolina och Georgia;
i Södern som helhet — d. v. s. landet s. om
Mason and Dixon Line — var det ej längre
odlingen av tobak och ris utan av bomull, som var
huvudnäringen. Bomullsodlingens tillväxt
medförde, att det tidigare här bestående
latifundie-systemet ytterligare utbredde sig; i samma
riktning verkade utvandringen västerut, som gav de
kvarblivna möjlighet att öka sina
jordbesittningar. I förbindelse härmed fick negerslaveriet för
Sydstaternas ekonomiska liv ökad betydelse, enär
negrer visade sig vara
lämpliga arbetare på
bomullsplan-tagerna. Samtidigt gick
industrien kraftigt framåt i
nordöst; här utvecklades New
York, Philadelphia,
Baltimore och Boston till verkliga
storstäder. Till n. F.
leddes också den ström av
immigranter från Europa, som
fr. o. m. 1830-talet med
styrka gjorde sig gällande.
Industri mot storgodsdrift,
fritt lönearbete mot
slavarbete voro motsättningar, som
ställde de två sektionerna
Nordstaterna och Sydstaterna
mot varandra.
Motsättningen blev av
betydelse även för
förhållandena i v. De s. v. staterna
kring nedre Mississippi voro
lämpliga för bomullsodling; i
dem nådde slaveriet sin
största utsträckning, och de
sammansmälte helt med
Sydstaterna. I n. v. hade i
landet mellan Ohio och
Mississippi — det gamla
Nordvästterritoriet — slaveri
förbjudits; Nordvästern (nuv. n. ö.
Centralstaterna) hade blivit
en spannmål sproducer ande
sektion. Dess farmare stodo
i vissa frågor närmare Nordstaternas fria
företagare på industriens, handelns och främst
jordbrukets område: samfundsskicket var i båda
grundat på lönearbete, samfärdsmedlen knöto
landet närmast samman med Nordstaterna, och den
från Europa utgående invandringsströmmen till
Nordvästern kom dit genom Nordstaterna.
Motsättningen mellan Syd- och Nordstaterna,
innerst betingad av ekonomiska skäl, tilltog i
styrka, sedan under 1830-talet en idealistisk rörelse
i Nordstaterna gått till kamp mot slaveriet:
abolitionismen. Dess anhängare,
abolitio-nisterna, förde i tal och skrift en häftig
propaganda mot slaveriet och slavägama. Politiskt
sökte de göra sig gällande dels genom ett särskilt
parti, Liberty Party, dels genom att understödja
abolitionistiskt sinnade kandidater inom övriga
partier. Gentemot abolitionismen gjorde
Sydstaternas män med skäl gällande, att slavarnas lott
som regel var en helt annan och vida bättre än
den abolitionisterna påtalade. Men man gick
vidare: slaveriet upphöjdes under inflytande av dess
växande betydelse till något etiskt gott, grundat
i Guds lag. När samtidigt Sydstaternas
självkänsla på gr. av bomullsodlingens betydelse för
världshandeln steg och samhället genom
lati-fundiebildningen alltmera aristokratiserades,
började man betrakta sig — i stort sett med orätt
— som ättlingar av andra och mera
aristokratiska samhällslager än Nordstaternas yankees.
Unionen med Nordstaterna, som enl. sydstatsupp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
