Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förenta staterna - Historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
497
Förenta staterna
498
Med bl. a. s. k. prärieskonare drogo landhungriga farmare västerut för att finna nya och rikare
utkomstmöjligheter. Bilden tagen i Oregon 1913.
da under plogen. När 1901 det sista
oorganiserade landområdet, Oklahoma, blev territorium,
hade the frontier försvunnit ur den
nordamerikanska historien. Samtidigt gick industrien
framåt som aldrig förr; den blev en storindustri, den
spreds till landet s. om Stora sjöarna och blev
en faktor att räkna med även i Sydstaterna.
Genom kapitalets växt utvidgades F :s
utrikespolitiska synkrets. Med alla sina fel måste
Har-risons statssekreterare J. Blaine så till vida sägas
ha varit en statsman, som han tidigare än andra
i sin politik blickade ut över landets gränser;
bl. a. tog han initiativet till den första
paname-rikanska konferensen 1899, som betecknade
inledningen till en på lång sikt fruktbärande
utveckling. Redan Cleveland tog ställning i en
sydamerikansk tvistefråga, då han 1895 tvingade
England till reträtt i en gränskonflikt med
Venezuela. Arbetets riddare och American
Federation of Labor framställde krav på sociala
reformer och kämpade för bättre lönevillkor.
Allvarliga, delvis blodiga strejker förekommo. När
den starka strömmen av immigranter medförde
överflöd på arbetskraft, framfördes kravet på
invandringens begränsning; en lag 1882, som
delvis tillgodosåg dessa önskemål, fick dock ej
nämnvärd betydelse. Industriens förvandling till
en storindustri skapade en storkapitalism av
dittills okänd omfattning och ledde snart även till
uppkomsten av pools och truster; dessas
prispolitik tryckte hårt stora befolkningslager, bl. a.
farmarna; genom sina affärsmetoder skadade
trusterna även eljest i många avseenden landets
näringsliv. Men de lagar, som antogos för att
reglera trustväsendet, blevo oftast ineffektiva.
Över huvud framträdde fr. o. m. 1870-talet en
ganska ohöljd korruption. Sålunda fanns det nog
och övernog stoff till agitation för den
progres-sistiska rörelsen. Den fick ett eget organ i
Po-pulist Party men gjorde sig även gällande inom
båda de stora partierna. En ekonomisk kris under
Clevelands andra presidenttid gjorde, att den
radikala agitationen tog sikte på valutafrågan,
krävde ”billiga pengar” samt i detta syfte som
sitt önskemål förde fram fri utmyntning i silver.
De v. och s. staternas agrarer hade här
gemensamma intressen, och trots Clevelands motstånd
gingo demokraterna 1896 till kamp för den fria
silverutmyntningen; deras kandidat W. J. Bryan
anammades även av Populist Party, medan en
demokratisk fraktion, de s. k. guld-demokraterna,
revolterade och gick egna vägar. Motståndet
mot den agitatoriskt våldsamt radikale Bryan var
kompakt inom de merkantila kretsarna, och
republikanen William M a c Ki n 1 e y hemförde
segern. I överensstämmelse med traditionerna
inom republikanernas konservativa flygel höjdes
åter tullarna; i utrikespolitiken beträdde
Mac-Kinley den väg, som Blaine anvisat.
Imperialismen gjorde sitt inträde i F. Spansk-amerikanska
kriget medförde 1898 Puerto Ricos och
Filippinernas införlivande i F. samt Cubas förvandling
till deras lydstat, varjämte Hawaii, som redan
Blaine riktat F :s blickar mot, ockuperades 1898
och ö. Samoaöarna 1900. Det republikanska
partiets maktställning stärktes genom det
lyckliga kriget, och det tryggade 1900 lätt
MacKin-leys omval gentemot Bryan. Sedan den
ekonomiska situationen ljusnat, såg det ut, som om den
merkantila, konservativa flygeln av
republikanerna, ledd av McHanna och den s. k.
Ohio-dyna-stien, skulle bli kvar vid makten. Mordet på
Mac-Kinley 1901, varigenom Theodore
Roose-v e 11 blev president, förändrade med ens
situationen.
Progressismens skede.
President-maktens renässans. 190 1—1 921.
Roose-velt hade blivit uppställd som kandidat till den
skäligen obetydliga v. presidentposten för att
tjäna såsom lockbete för republikanernas
progres-sister; med honom togo de makten i en
utsträckning, som man knappast drömt om. Initiativ i
olika riktningar utgingo från Roosevelt.
Con-gressional Government följdes av en
presidentmaktens renässans. I det yttre fullföljdes den
imperialistiska politiken: Panamåkanalen
påbörjades, vilket föranledde en ganska brysk politik
mot Colombia, Cuba ställdes under F :s
militär
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
