Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förenta staterna - Försvarsväsen - Vapen och flagga - Mått och vikt - Mynt - Finanser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
517
Förenta staterna
518
samt örlogsstationerna Portsmouth, Key West
och Pensacola, samtliga vid Atlanten, San
Francisco, Port Angeles, Astoria och Puget Sound
vid Stilla havet, Panama och Colon vid
Panamå-kanalen samt utom kontinenten Guantanomo
(Cuba), San Juan (Puerto Rico), Subic Bay
(Filippinerna), Guam (Marianerna), Pearl
Har-bor och Diamond Head (Hawaii) samt Kiska
(Aleuterna). Under 2:a världskriget utvecklades
och framsköts bassystemet, varjämte ytterligare
befästningar utfördes på stillahavskusten. De nya
stridsmedlen —- moderna ubåtar, flyg- och
robotvapen med raketbomber, radar — ha gjort stora
fasta baser synnerligen sårbara och ha
framtvingat ett offensivt bassystem. Antalet baser
på amerikanska kontinenten torde därför komma
att minskas och ersättas dels med flottornas
rörliga bassystem, dels med framskjutna baser.
I Stilla havet komma att finnas primära armé-,
flott- och flygbaser på Hawaii och Marianerna,
sekundära bl. a. på Aleuterna och Alaska
(Ko-diak) samt vidare på Filippinerna, Midway och
Samoaöarna. Inom Atlant-sektionen finnas
primära baser på Newfoundland, Cuba, Puerto
Rico, Trinidad och vid Panamåkanalen, sekundära
flott- och flygbaser på Bermudas, S :t Thomas,
Jamaica, Vier ge m. fl.
Vapen och flagga. Vapnet utgöres av en
fritt svävande, guldbeväpnad, brun örn, belagd
med en sköld med blå chef och nedre fält i
silver, belagt med 6
röda stolpar, den
stolp-vis skymtande vita
bottenfärgen
inräknad, blir det 13
”stolpar”. I näbben har
örnen ett gyllene
språkband med
inskriften E pluribus
unum och håller i h.
klon en lagergren
med 13 stjärnor, i
den v. 13 pilar med
uddar i guld. Ovan
örnen 13 stjärnor i silver å blått fält, omgivet av
en vit molnkrans. Det ständigt återkommande talet
13 påminner om det ursprungliga antalet stater. —
Flaggan (the starspangled banner,
”stjärnbane-ret”, stars and stripes) har 13 horisontala band,
omväxlande i rött och vitt med det översta och
nedersta röda. I övre, inre hörnet blå rektangel,
belagd med 48 vita stjärnor, ordnade i 6 rader
med 8 i varje. I den äldsta flaggan (stadfäst
1777) funnos endast 13 stjärnor; antalet stjärnor
har sedan ökats i samband med nya staters
anslutning till unionen. Den första utökningen (till
15 stjärnor) skedde 1794, den senaste (till 48)
1912, då New Mexico och Arizona upptogos i
unionen Den blå rektangeln med de 48 vita
stjärnorna kallas Union Jack och brukas separat som
gös av bl. a. örlogsfartyg, som ligga för ankar.
Mått och vikt. Det engelska mått- och
viktsystemet är ännu gällande i F. Metersystemet är
dock tillåtet sedan 1865. Avvikande från de eng.
enheterna äro American bushel — 35,238 1, gallon
~ 3,785 1, cental i st. f. hundredzveight = 100 Ibs
= 45,359 kg, short ton = 20 centals = 2,000 Ibs
= 907,2 kg.
Mynt. Ett fåtal präglingar under det engelska
väldet och efter 1776 ett antal cents, till större
delen slagna för de olika delstaterna, voro F:s
enda mynt före lagen av % 1792, på vilken F :s
myntsystem ännu är grundat. Den viktigaste
förändringen är införandet av guldmyntfot 1900.
Myntenhet är 1 dollar (S) = 100 cents. 1951
var 1 $ = 5,18 kr.
Finanser. F :s skattesystem torde vara världens
mest komplicerade. Skatter upptas ej blott av
federationen utan även av de 48 delstaterna samt
av omkr. 175,000 lokala korporationef av olika
slag. Delstaterna ha full frihet att efter behag
organisera sitt skattesystem inom den av
konstitutionen uppdragna ramen, och även i fråga om
den lokala beskattningen möter man stora
skiljaktigheter. Den allmänna inkomstskatten består
dels av en proportionell grundskatt, normal tax,
dels ock av en starkt progressiv tilläggsskatt, sur
tax. Någon årlig förmögenhetsskatt upptas ej av
federationen. Relativt höga skattefria grund- och
familj eavdrag göra, att den federala
inkomstskatten är föga tryckande för mindre och medelstora
inkomsttagare. Typiskt för inkomstskatten är den
utsträckning, i vilken kapitalvinster bli föremål
för beskattning och avdrag får ske för
kapitalförluster. Av aktiebolag uttas två
inkomstskatter, vilka utgå efter en progressiv tariff. Då
utdelningen dessutom beskattas hos aktieägarna,
blir den dubbelbeskattad. Under 2 :a
världskriget ha upptagits skatter på outdelade vinster och
spec. höga vinster, vilka nu ånyo upphävts.
Federationen upptar tvenne kvarlåtenskapsskatter,
vilka på stora förmögenheter kunna uppgå till
mycket höga belopp. Även delstaterna utta i
regel skatt på arv. Konsumtions skatter utgå
främst på alkoholdrycker, tobak, socker och
motortrafiken. Grundvalen för delstaternas och
kommunernas beskattning utgöres av den allmänna
förmögenhetsskatten. Den drabbar främst den
fasta egendomen. I vissa stater är den lösa
egendomen direkt undantagen från skatt el.
träffas av en lägre tariff, medan i andra stater
skattepraxis har lett till att den till större delen
befrias från skatt. För att öka sina inkomster
uppta delstaterna därför jämte den allmänna
förmögenhetsskatten måttligt progressiva
inkomstskatter och i regel även arvsskatter.
Kommunerna och andra lokala sammanslutningar ha
dock enbart förmögenhetsskatten att lita till.
Denna utgår i skilda kommuner med starkt
växlande tariff, och ojämnheten i beskattning
skär-pes än mer genom den bristfälliga taxeringen.
Under 1930-talet tilldrog sig F:s finanspolitik
internationellt intresse genom att man medvetet
använde en underbalanserad budget som medel
att skapa sysselsättning. Resultatet blev en
höjning av statsskulden från 20 till 40 milliarder $.
Under 2 :a världskriget ökades statsskulden starkt
trots skattehöjningar. Till följd av dessa
skattehöjningar gav budgeten under 1946/47 och 1947/
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
