Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förenta staterna - Finanser - Bankväsen - Ekonomisk geografi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
519
Förenta staterna
520
48 stora överskott, även sedan kapitalutgifterna
täckts medels skattemedel. Då priskontroll och
ransoneringar slopats, utgjorde budgetpolitiken
på så sätt det värdefullaste hjälpmedlet i kampen
mot den fortskridande inflationen. Under 1950
uppgingo de totala inkomsterna för federationen
till 37,045 mill. $ och de totala utgifterna till
40,167 mill. $.
Bankväsen. Först efter frihetskriget började
ett mera utvecklat bankväsen växa fram. De nya
inst. voro privata företag, grundade med tillstånd
av styrelsen i resp, stater. De hade i allm. rätt
till sedelutgivning. Dessa banker, som sedan de
erhållit ett särskilt fribrev, charter, kallades
sta-tebanks, voro dock icke att betrakta som
statsorgan el. ens understödda av någon stat. 1781
bildades av kongressen den första banken på
grundval av staternas gemensamma lagstiftning,
Bank of North America i Philadelphia. 10 år
senare grundades på samma sätt Bank of United
States. På gr. av partipolitiska motsatser
förvägrades den 1811 fortsatt oktroj och
avvecklades. 1816 grundades en ny bank med samma namn,
men även denna upphörde av politiska skäl 1836.
Under tiden hade statsbankernas antal vuxit och
utgjorde 1837 omkr. 800. — Genom en banklag
av 1863, som möjliggjorde tillkomsten av banker,
stående direkt under förbundsförvaltningens
kontroll, s. k. national banks, öppnades äntligen en
väg till ett mera ordnat penningväsen. Man hade
väntat, att ombildningen av statsbanker till
nationalbanker skulle bli livlig, men trots att man
sökt underlätja en sådan övergång, var det
endast ett fåtal äldre banker, som gingo över i den
nya formen. Man vidtog då (1865) den radikala
utvägen att pålägga statsbankernas
sedelutgivning en skatt av 10%, vilket i praktiken betydde,
att deras sedelutgivning omöjliggjordes. Detta
gav visserligen ökad fart åt grundandet av
nationalbanker, men då dessa banker voro
förbjudna att arbeta med filialer och då dessutom
bestämmelser om minimikapital hindrade dem
att på mindre platser upprätta banker av
denna typ, ha statsbankerna kunnat väl hävda sin
ställning. — En 3 :e grupp bland affärsbankerna
bilda de s. k. trust companies. Dessa bolag ha
först småningom fått karaktär av verkliga
banker och voro urspr. rena förvaltningsföretag för
förmögenheter och arvsobjekt, tillhöriga privata
personer. Gränserna mellan de tre
affärsbanks-typerna ha under de senaste åren alltmer
utjämnats, och även nationalbankerna bedriva nu
livlig trustverksamhet. — 1913 genomfördes den
stora bankreform, varigenom F. tillfördes 12
centralbanker, de s. k. federal reserve banks.
Härmed bragtes den länge eftersträvade
kontrollen över landets penningmarknad till en lösning.
— De senare årtiondena ha för det amerikanska
bankväsendet medfört en oerhörd
kraftkoncentration, trots att the unit system med sitt förbud
för filialer utanför det till huvudkontoret
hörande området alltjämt är rådande i de flesta av
förbundsstaterna. Störst bland F :s banker var
1947 Bank of America National Trust and
Sa-vings Association, San Francisco. Att en bank
utanför New York är F :s i fråga om
omslutning största, har sin förklaring däri, att i
Kalifornien icke råder förbud för banker att upprätta
filialer utanför platsen för huvudkontoret.
Bankens omslutning uppgick 1948 till 6,072 mill. S,
varav egna fonder 284 mill. De i fråga om
omslutning därnäst största bankerna voro National
City Bank of New York, Chase National Bank
of the City of New York och Guaranty Trust
Company of New York, vilkas omslutning 31/i2
1948 var resp. 5,004, 4,631 och 2,785 mill. $.
National City Bank har det största utländska
filialnätet, särsk. starkt koncentrerat i de
sydamerikanska staterna. Det samlade bankväsendet
räknade 30/e 1931 21,903 inst. Depressionsåren
1931 och 1932 medförde hårda prövningar för
de amerikanska bankerna; antalet bankföretag,
som enbart 1931 måste avveckla sin rörelse,
uppgick till ej mindre än 2,100. Genom
sammanslagningar och av andra orsaker har antalet
banker sedan dess ytterligare starkt reducerats.
3J/io 1948 redovisades totalantalet banker med
14,712, varav 14,180 affärsbanker och 532
ömsesidiga (mutual) sparbanker. Ett nytt drag i
det amerikanska bankväsendets historia är
tillkomsten av två nya bankinst., Export-Import
Bank och International Bank for Reconstruction
and Development, av vilka den förra visserligen
grundades redan 1934 men numera tills, m.
den senare blivit ett mäktigt instrument för
förverkligandet av Marshallplanens hjälpprogram
för världens dollarfattiga länder. —
Insättarbe-hållningen i affärsbankerna uppgick 1947 till 122
milliarder $, statens guldinnehav till 23
milliarder och sedelcirkulationen till 25 milliarder S- —
Sparbanksväsendet i F. är bland de
äldsta i världen, och redan 1816 grundades den
första sparbanken. Insättarbehållningen i de
ömsesidiga sparbankerna och i postsparbanken
uppgick 1947 till 21 milliarder
Ekonomisk geografi. F :s näringsliv, som
under pionjärtiden i huvudsak byggde på
jordbruket, har sedan dess undergått en mycket stark
förskjutning åt industri och handel. Medan ännu
1910 jordbruket sysselsatte 33,2% av den
yrkes-räknade befolkningen och industrien 27,9 °/o, voro
motsv. siffror för 1940 17,6, resp. 29,6 °/o.
Jordbruk. Under de första 50 åren efter
frihetskriget erövrade de amerikanska farmarna
det väldiga skogsområdet mellan Appalacherna
och Mississippi, och under det följ, halva
århundradet lädes prärien under kultur. Inom
skogsområdet ö. om Mississippi främjades den
agrikulturella utvecklingen genom anläggningar
av kanaler och vägar; på prärien var det särsk.
järnvägarna, som skapade de nödvändiga
sam-färdsmedlen för jordbruket. V. om ung. ioo°
v. Igd är klimatet i allm. för torrt för att
åkerbruk med framgång skall kunna drivas där på
vanligt sätt. Dryfarming och konstbevattning ha
måst tillgripas. Dryfarmingmetoden uppfanns i
Nebraska, och för konstbevattningens utveckling
i F. har grundandet av mormonkolonien vid Stora
Saltsjön 1847 varit epokgörande. Från 1902 har
unionen genom U. S. Reclamation Service ge-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
