Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förenta staterna - Ekonomisk geografi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
521
Förenta staterna
522
nomfört flera stora konstbevattningsföretag i de
v. staterna.
Under 1930-talet drabbades F. av en
förhärjande jordbrukskris, vars verkningar ännu äro
långt ifrån övervunna. Orsakerna härtill voro
dels den stora depressionen i början av 1930-talet,
dels den omfattande jordförstöringen, vars
verkningar först då på allvar började visa sig.
Krisen blev så svår, att stödåtgärder från de
federala myndigheternas sida måste vidtagas.
Överskotten inköptes och antingen upplagrades
el. brändes, och subventioner utgingo, ej för att
uppmuntra till ökning utan till minskning av
produktionen. Av största betydelse för den
enorma omfattning, som jordförstöringen fått, är den
för det amerikanska jordbruket utmärkande
monokulturen, d. v. s. att år efter år odla samma
sädesslag el. spånadsväxt på samma jord.
Därför har jordförstöringen också gått längst inom
de s. ö. staternas bomulls-, majs- och
tobaks-distrikt och inom Great Plains’ vetedistrikt. Inom
områdena med växelbruk (mixed farming) är
jordförstöringen ej på långt när så betydande.
Man beräknar, att av F :s odlade areal ha 140,000
km2 fullst. förstörts, 500,000 km2 allvarligt
skadats och ytterligare 400,000 km2 angripits. Från
statsmakternas och enskildas sida har startats en
omfattande upplysningskampanj för att få
farmarna att mera rationellt bruka jorden. Bl. a.
vill man motverka erosionen genom införande
av växelbruk med vall som främsta jordbindande
faktor, samt terrassering av sluttningarna och
s. k. strip farming.
1850 voro 15,8 % av F :s landareal indragna
under jordbruket, voro farmland (land in farms),
men endast 6,0 % av landarealen voro mer el.
mindre uppodlade (improved). Motsv. siffror för
1920 voro 50,2 % och 26,4 % samt för 1940 55,7 °/o
och 29,8 %. Intensivt uppodlat är lowa, där den
odlade jorden 1939 upptog 76,4% av landytan.
Därnäst kommo Illinois med 70,2%, Indiana med
63,2% och Ohio med 59,5%. Minst uppodlade
äro de nederbörds fattiga staterna Arizona och
Nevada, 1,4, resp. 1,2 %.
Den 100 :e meridianen är ung. västgräns för
såväl större nederbörd (över 500 mm) som mera
intensivt uppodlade områden. Genom
användandet av sädesslag, som tåla torka, genom
dry-farming och konstbevattning ha dock betydande
arealer uppodlats v. därom upp mot Rocky
Mountains. Inom Kordillererna äro väsentliga
delar av den odlade jorden konstbevattnade;
dock kan inom det största jordbruksområdet där,
det i Washington, vete odlas utan
konstbevattning. Den konstbevattnade arealen (den för
risodlingen i Arkansas, Louisiana och Texas ej
inberäknad) uppgick 1939 till 85,002 km2. 10%
av F:s konstbevattnade område, näml. c:a 8,000
km2 öken i Arizona, Nevada och Kalifornien,
bevattnas genom den väldiga Boulderdammen i
Colorado River. Större delen av den
konstbevattnade jorden användes för odling av vete och
majs, foderväxter, särsk. alfalfa, vanlig frukt
och sydfrukter samt trädgårdsväxter.
Majs (amer. corn) odlas inom alla staterna
men mest inom det s. k. majsbältet, trakten s.
om Stora sjöarna och kring nedre Missouri.
I Ohio, Indiana, Illinois, lowa, Missouri och
Nebraska voro 1934—43 över 30% av den
besådda arealen odlade med majs, i lowa ända till
49,4 %. Dessa 6 stater producerade under samma
tid tillsammans 55% av F :s hela
majsproduktion. Eftersom majsen ger en rikare avkastning
än något annat sädesslag både i kvantitet och
ODLAD JORD
FÖRENTÄSTATERNA
OCH CANADA
/ % av /andytan
Efter H.Nelson ’
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
