Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förenta staterna - Ekonomisk geografi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
525
Förenta staterna
526
havren det förnämsta sädesslaget. Hälften av F :s
mjölkboskap finnes inom denna region.
Wisconsin, New York och Minnesota äro de ledande
staterna i fråga om mejeriprodukter. — Av
sockerbetorna producerades 1934—43
20,6% i Kalifornien, 19,7% i Colorado, 8,9%
i Michigan, 8,5% i Montana, 8,4% i Nebraska
och 8,2°/o i Idaho. Produktionen av
sockerrör (särsk. i staten Louisiana) är endast c:a Vs
av sockerbetsproduktionen. — 1879 producerades
70,3% av hela ris-skörden i North och South
Carolina, 1919 endast 0,5%. Risodlingen har
flyttats till s. v. Centralstaterna och Kalifornien. 1934
—43 kommo 38,6 °/o av risproduktionen på
Louisiana, 24,7% på Texas, 18,5% på Kalifornien och
18,2 % på Arkansas. Av risskörden exporterades
1934—43 i medeltal 135,686 ton (12,7% av
skörden).
Odlingen av tobaksväxten fick redan
tidigt en stor omfattning i Virginia och de andra
s. kolonialstaterna, och tobaken blev snart en av
de viktigaste exportvarorna. 1934—43 skördades
i medeltal 632,000 ton. 1934—43 producerades
39,5 «/o av skörden i North Carolina, 21,4% i
Kentucky, 7,5% i Virginia, 7,1 °/o i Tennessee,
6,5 °/o i South Carolina, 5,1% i Georgia, 2,9% i
Bomullsodlingen i de viktigaste bomulls
producerande staterna 1879 och 1934—43.
Stater Produktion
1879 1934—43
i
1000-tal balar 9 i °/o av hela
produktionen i
1000-tal balar i »/o av hela
produktionen
Narth Carolina 390 6,s 604 4,»
South Carolina 523 9,1 755 6,1
Georgia ........ 814 14,s 972 7>s
Tennessee .... 331 5,7 498 4>i
Alabama ........ 700 12,s 1,010 8,2
Mississippi .... 963 16,7 1,677 i3>’
Arkansas...... 608 10,s 1,322 10,s
Louisiana .... 509 8,s 643 5,2
Oklahoma .... 17 0,3 565 4,«
Texas .......... 805_____14,0 3,112 25,3 |
*) 1 bomullsbal = 500 pounds = 226,795 kg.
Ohio, 2,0 °/o i Maryland och 1,9% i Wisconsin.
Exporten uppgick under samma tid till i
medeltal 189,000 ton el. 30% av produktionen.
Odlingen av sydfrukter har fått allt
större betydelse. Det är framför allt i Kalifornien,
Florida och Texas, som odlingen av dessa
frukter har de bästa klimatiska betingelserna. F :s
genomsnittsproduktion av apelsiner under perioden
1934—43 var 76 mill. lådor, vilket var omkr. Vs
av världsproduktionen. Grapefruitskörden under
samma tid var i medeltal 17 mill. lådor el. c :a
95 °/o av världsproduktionen. Odlingen av andra
frukter är också betydande, t. ex.
Stillahavssta-ternas odlingar av högklassiga äpplen, päron och
plommon.
Utbredningen av och förskjutningarna inom
bomull s-odlingen framgå av tab. Exporten av
bomull var ung. densamma 1909—13 och 1924—
29, i medeltal 8,5 mill. balar el. c:a 2 mill. ton,
medan den under perioden 1934—43 sjönk till 3,8
mill. balar el. c :a 0,9 mill. ton. Detta berodde
givetvis delvis på 2:a världskriget. Från 1909—
13 till 1924—29 steg skörden från i medeltal
13 mill. balar till 15,3 mill. för att därefter sakta
sjunka till 12,3 mill. i medeltal för åren 1934—43.
Denna minskning förklaras genom att arealen
för bomull har sjunkit. De största
exporthamnarna för bomull äro Houston, Galveston, New
Orleans och Savannah. Bomullsfälten ha varit
utsatta för stora skadegörelser genom
bomulls-viveln. Av den totala
världsproduktionen 1950 svarade F. för mer än V2 av
majs och bomull, för mer än 2/s av havre, för
mer än V4 av tobak och för mer än V« av vete.
Kreatursstocken räknade 1950 5,3
(1920 19,7) mill. hästar, 2,1 (5,4) mill. mulåsnor,
80,2 (66,7) mill. nötkreatur, 30,7 (35) mill. får
och 60,4 (59,3) mill. svin. S. å. räknades 481,9
mill. höns. De viktigaste mj ölkboskapsrasema
äro låglands, jersey, guernsey och ayrshire; av
gödboskap förekomma korthorn, hereford och
angus mest.
Skogsbruk. F:s skogar finnas i två av
den skoglösa prärien åtskilda områden, den.
atlantiska och den pacifika skogsregionen. I den
atlantiska skogsregionens nordligaste del
dominera barrträden, men lövträd äro rikligt
inblandade. Främsta rummet intogs här fordom
av weymouthtallen {Pinus Strobus), men
förrådet av detta utmärkta barrträd har nu genom
hänsynslös avverkning nedbragts till en
obetydlighet av det ursprungliga. Bland barrträd, som
här förekomma, kunna nämnas hemlocksgran
{Tsuga canadensis) samt ett par granarter {Picea
canadensis och P. rubra), vilka äro viktiga som
underlag för den i dessa landsdelar väl
utvecklade massaindustrien. I den atlantiska
skogsregionens mellersta del bli lövträden allenahärskande
{Quercus, Liquidambar, Acer, Liriodendron,
Ca-stanea m. fl.). I skogsregionens s. del bli
tallskogar förhärskande, frånsett Mississippis
dalgång, där lövskogar dominera. De här växande
tallarterna tillhöra gruppen 3-barriga tallar,
vilka på gr. av kärnvedens gul-rödaktiga färg
pläga benämnas gultallar. Viktigast äro Pinus
palustris, P. echinata, P. taeda och P. caribaea.
Till skillnad från den i Rocky Mountains
växande gultallen, western yellow pine (P.
ponde-rosa), gå dessa tallarter under benämningen
”söderns gultall” {southern yellow pine). I
exporthandeln kallas virket också pitch pine på gr. av
sin rikedom på kåda. Härav begagnar man sig
för att av de växande träden tappa kåda, varav
genom destillation framställes terpentin (och
harts). Av världens produktion av terpentin
komma c:a 80% från dessa tallskogar. — De
stundom mycket vidsträckta sumpmarkerna i detta
tallskogsområde samt i Mississippis dalgång
in-tas, förutom av diverse lövträd, även av ett
ståtligt barrträd, deh s. k. sumpcypressen {Taxodium
distichum). I och för sig ett utmärkt trädslag
är det dock i förh. till tallarterna av
underordnad betydelse. — När förrådet av weymouthtall
kring sekelskiftet började ta slut i den atlantiska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
