Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förenta staterna - Ekonomisk geografi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
535
Förenta staterna
536
och flygplanstillverkningen varit koncentrerade,
men nu har även en del av den tunga industrien
flyttat dit.
Under 2:a världskriget utsattes F:s industri
för våldsamma påfrestningar. Samtidigt som
den skulle möjliggöra världshistoriens hittills
kraftigaste upprustning inom loppet av några få
år, skulle den mätta den inhemska civila
marknaden i nästan fredsmässig omfattning och
dessutom de allierade ländernas behov av
industrivaror. Att den uppgiften klarades, ger ett gott
bevis för F:s enorma industriella kapacitet.
Inom kvarnindustrien dominera
Kan-sas med 16,1% av denna industrigrens
produktion (1946), Minnesota med 12,4%, staten New
York med 12,3%, Missouri med 8,3%, Texas
med 7,0 och Washington med 4,7%. De största
kvarnstäderna äro Kansas City, Minneapolis,
Seattle, Indianapolis, Toledo och Buffalo. Av
alla slakteri- och charkuterivaror,
som tillverkades 1939 kommo 18,6% från
Illinois, 9,7 % från lowa, 7,5 % från Minnesota,
5,9 0/0 från Kalifornien och 5,8 °/o från New York.
De största slakteristäderna äro Chicago, S:t Louis,
Omaha, S:t Paul, Kansas City och New York.
Kvarnindustrien sysselsatte 1939 24,771 personer,
och värdet av dess produkter uppgick till 650 mill.
S- Motsv. siffror för slakteri- och
charkuteriindustrien voro 119,853 och 2,648. — När
bomullsindustrien grundades i New
Eng-landsstaterna i slutet av 1700-talet (i
Pawtuc-ket), voro vattenkraft, fuktigt klimat m. m.
bestämmande för dess förläggning hit. Numera ha
dessa faktorer upphört att ha något avgörande
inflytande på bomullsindustriens geografiska
utbredning, och dess centrum kan nu sägas vara de
s. ö. Atlantstaterna (Piedmontdistr.). New
Englands bomullsindustri är dock alltjämt
konkurrenskraftig. F. n. torde c:a 73% av F:s
bomullsfabriker ligga i North och South Carolina,
Georgia, Alabama, Tennessee och Texas.
Bomullsindustrien sysselsatte 1939 409,317 personer,
och värdet av dess produkter uppgick till 1,168
mill. $. — Ylleindustrien är av
gammalt koncentrerad till New England och
Mellan-atlantiska staterna. 83 % av yllefabrikerna äro
förlagda till dessa trakter, därav 62% i New
England. 1939 sysselsattes inom ylleindustrien
149,915 personer, och värdet av dess produkter
uppgick till 736 mill. $. — Träva ru-, p a
p-persmasse- och pappersindustrien
är huvudsaki. lokaliserad till n. ö., s. ö. och
n. v. F. För pappersmasse- och
pappersindustrien svarade Washington 1946 med 12,6%
av produktionen, Maine med 11,2, Louisiana
med 9,3, North Carolina med 8,7, Wisconsin
med 8,4 och Florida med 6,o. Dessa industrier
hade ända fram till omkr. 1930 sitt centrum i
de n. ö. staterna, men på gr. av den begynnande
råvarubristen i dessa trakter ha industrierna fått
två nya centra, dels i n. v., där F:s största
skogs-resurser finnas, och dels i s. ö., där Sydstaternas
tallskogar lämna material till ett ypperligt
tidningspapper. Dessa industrier sysselsatte 1939
137,445 personer, och värdet av deras
produk
tion var 1,160 mill. — De olika järn- och
stålindustridistrikten ha omtalats
tidigare. F:s produktion av tackjärn uppgick 1948
till 55,2 mill. ton, av stål till 80,4 mill. ton. På
Ohio, West Virginia och v. Pennsylvania komma
c:a 55% av F:s tackjärns- och något mera av
stålproduktionen. Större delen av återstoden
kommer på Chicago-Gary-, Bethlehem- och
Birmingham-distrikten i nu nämnd ordning. F :s
största stålverk äro belägna i Pittsburgh,
Cleve-land, Gary, Chicago samt vid Sparrows Point
vid Baltimore. 1939 sysselsattes inom järn- och
stålindustrien 966,367 personer, och värdet av
dess produktion var 6,592 mill. $. Eftersom
en mycket stor del av de viktigaste
järnvägslinjerna sammanlöpa i Chicago, är det naturligt, att
denna stad har den största tillverkningen av
lokomotiv och järnvägsvagnar. Denna industri
hade tidigare sitt huvudsäte i Detroit. När den
flyttades därifrån till Chicago, efterträddes den
av automobilindustrien. 1950
tillverkades i F. 8 mill. bilar till ett sammanlagt
värde av 10,476 mill. $.
Aluminiumindustrien i F. är i allm. vad raffinaderierna
beträffar förlagd till platser, som billigt kunna
nås av bauxitlaster, t. ex. i Listerhill, Baton
Rouge och Mobile vid kusten av Mexikanska
bukten. Aluminiumfabrikerna äro däremot
lokaliserade till trakter med billig elektrisk energi.
Före 2:a världskriget voro dessa fabriker
huvudsaki. belägna i n. ö. F., men den enorma
efterfrågan på aluminium under kriget gjorde, att
nya fabriker ha byggts i Washington och
Tennessee. 1939 var värdet av
aluminiumproduktionen 64,6 och 1944 222,4 mill. $. Fl ygp
lansindustrien är huvudsaki. lokaliserad till
västkusten. Under krigsåren utvecklades den med
svindlande fart men har sedan åter gått tillbaka.
Produktionsvärdet var 1939 75,9 mill. $.
Handel. Under de första 75 åren av
1800-talet var F:s import större än exporten. Efter
1876 har förhållandet varit omvänt. 1789
uppgick sammanlagda värdet av export och
import till 42 mill. S, 1850 till 330, 1900 till 2,307,
1913 till 4,277. 1929 till 9,665, 1946 till 14,677 och
1950 till 10,173 mill. $. Ökningen av
utrikeshandeln återspeglar landets oerhörda ekonomiska
expansion, och 1 :a världskriget gav F. en chans, som
utnyttjades både på handelns och sjöfartens
område. Före 1 :a världskriget voro F. i fråga om
utrikeshandel underlägsna både Tyskland och
England och överträffades under mellankrigstiden
endast av Storbritannien, men efter 2:a
världskriget ha F. ryckt upp till den ledande platsen
inom världshandeln.
1860 utgjorde råvarorna 72% av hela
exporten, 1929 29,6% och 1945 endast 9,1 Vo, vilket
visar den starka industrialisering F. varit
underkastade under de sista 90 åren.
Industriartik-lama (hel- och halvfabrikat) utgjorde 1945 73,4%
av hela exporten, livsmedlen 17,5. 1870 utgjorde
råvarorna 25,2% av hela importen, 1945 28,0%.
S. å. utgjorde hel- och halvfabrikaten 43,1% och
livsmedlen 28,3% av importen. Eftersom Europa
huvudsaki. har industriprodukter att exportera,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
