Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förenta staterna - Undervisningsväsen - Tidningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
543
Förenta staterna
544
(31,600), Univ. of Minnesota (28,000) och Univ.
of Illinois (26,769). Antalet studenter 1947/48
vid colleges och univ. uppgick till 2,338,226. De
förnämsta univ. äro privata, t. ex. Harvard Univ.
i Cambridge, Mass. (grundat 1636), Yale Univ.,
New Haven, Conn. (1701), Princeton Univ., N.
J. (1746), Columbia Univ. i New York (1754),
Johns Hopkins Univ. i Baltimore (1876), Univ.
of Chicago (1892). Många colleges i de ö.
staterna äro blott för kvinnliga studerande, t. ex.
Elmira College i Elmira (grundat 1855), Vassar
i Poughkeepsie, N. Y. (1861), Smith i
Northamp-ton, Mass. (1871), och Bryn Mawr i Bryn Mawr,
Penn. (1880). Vissa kvinnliga colleges, t. ex.
Radcliffe i Cambridge, Mass. (1879), äro s. k.
coordinate colleges med egen organisation men
i övrigt, särsk. i fråga om undervisningen,
samordnade med manliga colleges. Genomgången av
ett 4-årigt college berättigar till den första
akademiska graden bachelor of arts (A.B. el.
B.A.) el. i naturvetenskapliga ämnen bachelor of
Science (B.S.). Efter 1 å 2 år vid ett univ.
avlägges en master’s degree (A.M. el. M.A.)
och efter ytterligare 2 å 3 års studier en doctor’s
degree. Före B.A. kallas undervisningen
under-graduate school cch efter, alltså de egentliga
univ.-studierna, graduate el. post-graduate school.
Efter 2:a college-året (sophomore year)
specialiserar sig studenten under 3æ (junior) och 4:e
året (senior year) på något särskilt ämne.
Undervisningen i de ämnen, som ingå i den högre
yrkesutbildningen, försiggår i professional schools,
t. ex. school of law, medical school, business
school o. s. v. Ordf, för dessa liksom för
college och graduate school kallas dean. Chefen
för hela univ. kallas vanl. president. Lärarna
inom varje college, division el. ”skola” äro
organiserade i fakulteter. Medicinsk examen
(M.Dj avlägges efter 2 a 3 års collegestudier
plus 4 års medicinska studier. Juridisk, teologisk,
handelsvetenskaplig, ingenj örsvetenskaplig etc.
examen el. examen i hushållsvetenskap (home
economics), socialvård el. för sj
uksköterskeyr-ket fordrar 3 ä 4 år. Sedan kan man vid
graduate schools ta högre examina, ss. master’s
el. doctor’s degree. Den förnämsta tekniska
högsk. är Massachusetts Inst. of Technology
(M.I.T) i Cambridge, Mass., den förnämsta
handelshögsk. Harvard School of Business, den
förnämsta lärarhögsk. Teachers College vid
Columbia Univ. Understöden till högre
undervisning och till forskning äro rikliga från
privata donationer och fonder, särsk. från
Rocke-feller Foundation och Carnegie Institution. Vidare
finnas förnäma forskningsinst., t. ex.
Smith-sonian Institution i Washington.
Den s. k. folkbildningen el. adult education
ombesörj es i allt större utsträckning genom
univer-sity extension-kurser, som anordnas i form av
aftonskolor, ofta utanför univ., stundom genom
korrespondensundervisning. Det finns också
vanliga korrespondensskolor. Vidare märkes
Chautauqua Institution, en folkhögskoleinst., som
utgått från en 1874 grundad sommarskola i den
lilla staden Chautauqua s. v. om Buffalo. Denna
sommarskola hade urspr. närmast till uppgift
att utbilda lärare för de kyrkliga
söndagsskolorna men utvecklade sig sedan att omfatta flera
olika bildningsgrenar och besökes nu årl. av
c:a 12,000 personer. Enl. 1940 års folkräkning
hade 10 mill. vuxna så liten skolutbildning, att
de praktiskt taget voro analfabeter, nära 2 mill.
barn i åldern 6 till 15 år gingo ej i skolan, och
av rekryterna till armén i 2:a världskriget måste
2 mill. avvisas på gr. av ”funktionell”
analfabetism, d. v. s. oförmåga att läsa order, anslag
och reglementen. Analfabetismen hör i stor
utsträckning ihop med dåliga skolor för vissa
rasgrupper, t. ex. negrer, indianer,
mexikanare och orientaler. Dessa ha sålunda i
stora delar av F. sina särskilda skolor
(segre-gated schools).
De amerikanska skolorna och
undervisningsanstalterna lägga mera vikt vid karaktärsfostran,
medborgar- och yrkesutbildning och mindre vid
det rena kunskapsinhämtandet, än vad fallet är
i Sverige. Redan i high school tillämpas
principen om tillvalsämnen i stor utsträckning. —
För att fylla behovet av en förbindelselänk
mellan landets många olika skolformer bildades 1918
American Council on Education, en fristående,
reformpedagogisk inst., som bl. a. har till
uppgift att ta initiativ till och genomföra pedagogiska
försök samt vetenskapliga undersökningar på
undervisningens och uppfostrans område.
Tidningar. Det amerikanska tidningsväsendet
anses ha sitt ursprung i det av John Campbell,
postmästare i Boston, 1704 påbörjade veckobladet
Boston News-Letter. 1719 tillkommo Boston
Gazette, utg. i Boston, och American Weekly
Mercury, utg. i Philadelphia, och sedan
upp-stodo en rad tidningsföretag; 1765 fanns det 23
och 1775, vid befrielsekrigets början, 37 tidn.,
alla ntg. en gång i veckan. Efter befrielsekriget
togs pressen snart i tjänst av de framväxande
politiska partierna, federalister, republikaner och
demokrater. Det intressanta är, att de senare
fram till 1860 ledde politiskt, under det att
republikanerna hade den kraftigast utbildade
pressen. Pressen i F. upplevde under denna tid en
stark expansion; 1790 hade antalet tidn. i F.
stigit till 92, 1800 till 235, 1860 till 3,725. 1783
fingo F. sin första dagliga tidn., Pennsylvania
Evening Post, 1800 fanns det 24, 1860 387; en
av de första dagliga tidn., New York Evening
Post, grundad 1801 av Alexander Hamilton,
lever kvar som NewYork Post, nu den äldsta
dagliga tidn. i F. En viktig nyhet var
uppkomsten av den s. k. ”penny-pressen”. Tidn. hade
från början betingat ett rätt högt pris, men
1833 startade Benjamin Day i New York tidn.
Sun, som kastade 1 cent numret. Sun, som
lever kvar som en värdig, konservativ af ton tidn.,
blev snabbt en framgång och fick många
efterföljare, ss. New York Herald, grundad 1835 av
J. G. Bennett, Sun, grundad i Baltimore,
fortfarande i gång, Public Ledger, utg. i Philadelphia
till 1941, Daily Times, utg. i Boston liksom
Herald, ännu existerande, samt New York
Tri-bune, grundad 1841 av H. Greeley, som arbetade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
