Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förenta staterna - Tidningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
545 Förenta
för de tillbakasatta i samhället, bl. a.
negerslavarna. 1924 förvärvade Tribune Herald och
utkommer sedan dess under namnet New York
Herald Tribune. 1851 startades i New York
ännu ett ”pennyblad”, Daily Times, från 1857
kallat Times, som fortfarande utkommer under
titeln New York Times och som alltifrån början
främst har varit inriktat på utrikespolitiska
frågor. Redan 1796 uppstodo särskilda
söndags-tidn. i F., men först 1841 slog denna tidningstyp
igenom med New York Sunday Herald, som fick
flera efterföljare. Från omkr. 1820 blev det
vanligt med religiösa och litterära tidskr.; 1860
utkommo ung. 600 tidskr.
Fr. o. m. inbördeskriget har pressen i F.
undergått stora förändringar i fråga om innehåll,
teknik, spridning och pris. Viktiga
förutsättningar för utformningen av den moderna
amerikanska pressen äro en rad uppfinningar inom
tryckeritekniken och papperstillverkningen,
il-lustrationskonsten och kommunikationerna, främst
telefonen och skilda former av trådlös
nyhetsförmedling samt bildöverföring (telefoto). —
Antalet tidn. växte våldsamt från 1860 till 1914,
då det utkom 17,040 tidn. av olika slag, därav
2,580 dagliga och 571 söndagstidn. Under 1 :a
världskriget gick antalet tidn. tillbaka med ung.
Vs, och denna minskning i antal, som särsk. gått
ut över de dagliga tidningarnas veckoblad, har
fortsatt. Särsk. under 2:a världskriget
minskades antalet tidn. i F. Å andra sidan ha
upplagorna stigit. 1860 var den samlade uppl. av
samtliga dagliga tidn. 1,478,453 ex., 1914
28,777,454 och 1944 45,954,838; söndagstidn.
ökade i samma takt. Samtidigt har priset på
tidn. stigit; det är numera i allm. 5 cent per nr.
Från inbördeskriget har annonseringen spelat
en ständigt ökad roll för tidn. i F.; hänsynen
till annonsörer har återverkat på redigeringen
av tidn. Från mitten av 1800-talet blev det ett
karakteristiskt drag i amerikansk press, att vissa
enskilda lade under sig en rad tidn. Den första
moderna ”tidningskedjan” (newspaper chain)
bildades mot slutet av 1800-talet av bröderna
Scripps. 1910 fanns det i F. 13 tidningskedj or,
som bestämde över 62 tidn., 1945 fanns det 56,
och dessa kontrollerade omkr. 300 tidn. Det
säger sig självt, att dessa tidningskoncerner
utöva ett mäktigt inflytande på den allmänna
opinionen. Det finns f. n. tre stora grupper:
Hearst-gruppen, som 1945 omfattade 17 dagliga
tidn., Scripps-Howard-gruppen, som s. å. utgav
19 tidn., och Frank E. Gannett-gruppen, som
s. å. publicerade 19 tidn. Alla de tidn., som de
kontrollera, äro politiskt oavhängiga. Ytterligare
finnas ett 15-tal mindre grupper. Stora
ny-hetsförmedlingsbyråer tillhöra också
detta koncentrationssystem, ss. den fristående
Associated Press, grundad 1848, som har
korrespondenter över hela världen, världens största
pressbyrå, United Press, en
Scripps-Howard-sammanslutning, grundad 1907, och International
News Service, grundad 1909, som hör samman
med Hearst-gruppen.
Den starkt politiska prägel, som tidn. i F.
NF VIII — 18
staterna 546
hade fram t. o. m. inbördeskriget, försvagades
rätt snabbt under slutet av 1800-talet, och
innehållet utformades främst med syfte att skapa
så stor läsekrets som möjligt. Man gav vid
sidan av nyheterna främst plats åt
underhållande stoff, humoresker och skämtserier, inrättade
specialavd. för affärslivet och sporten samt
hemmet och kvinnan. Ett karakteristiskt drag i
amerikansk press äro de konsortier, som till
skilda tidn. förmedla material av de mest olika
slag, från litterärt stoff av kända förf, till
skämtserier och bilder. Dessa s. k. feature
syn-dicates göra det möjligt för de minsta tidn. att
för en låg avgift erhålla samma material som
de stora tidn. En stor roll i modern amerikansk
press spela de kommenterande artiklar, som
svara mot den europeiska pressens ledare och
som skrivas av bemärkta journalister, s. k.
columnists (av eng. column, spalt); av mera
kända kommentatorer kunna nämnas Walter
Lipp-mann, Raymond Clapper, Samuel Grafton och
Dorothy Thompson, specialister på utrikespolitik,
samt Westbrook Pegler och Eleanor Roosevelt,
som ta upp allmänna ämnen. I och med att tidn.
i F. alltmer avpolitiserades, kom nyhetsavd. att
få ökad roll. Den blev starkt inriktad på det
sensationella genom Joseph Pulitzer, vilken 1883
förvärvade New York World och skapade den
s. k. new journalism, som eggade osunda känslor
hos genomsnittsläsaren. Detta vädjande till de
lägre känslorna hos läsaren genom att ge stor
plats åt nyheter om brott, skandaler, olyckor,
skilsmässor o. dyl. var karakteristiskt för the
yellow press (”gula pressen”), som hade sin
högperiod vid sekelskiftet. Karakteristiska för
modern amerikansk press äro de s. k. tabloids,
ny-hetstidn. i litet format, överfyllda med bilder,
åtföljda av kort, snärtig text, och skämtserier,
allt inriktat på det sensationsväckande. Den
första egentliga tabloiden var New York
Illu-strated Daily News, grundad 1919, som 1924
med en uppl. på 750,000 ex. var den största
dagliga tidn. i F.; 1945 utkommo 45 tabloids.
Även om tidn. i F. i allm. icke klart visa
politisk färg, äro de ofta knutna till något parti,
vilket tydligt kommer fram i samband med val,
t. ex. av president. Klart politiska äro några
radikala vänsterblad, bl. a. den kommunistiska
Daily Worker.
Numera äro mer än hälften av tidn. i F.
aftontidn. Vid sidan av de väldiga
storstads-tidn., som spridas över stora delar av landet,
finns det tusentals småstadstidn., vanl.
vecko-tidn. Det finns vidare i F. en mängd
special-tidn. av de mest skilda slag, ss. negertidn. och
arbetarblad av skilda typer. De många
immigranterna från olika länder ha framkallat en
kraftig press på utländska språk, som dock
sedan 1914 synes var stadd på retur; 1943
utkommo tidn. på 39 olika språk, därav 91 dagliga
med en sammanlagd uppl. på 1,8 mill. ex. och
498 veckotidn. med en uppl. på över 4 mill. ex.
Under 2:a världskriget utkommo de två
armé-tidn. Stars and Stripes, daglig, och Yank,
veckotidn. Tidskriftslitt. i F. har under de senaste 50
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
