Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förenta staterna - Konst - Litt. - Föreställare - Föreställning - Företagsdemokrati - Företagsekonomi - Företagsekonomiska forskningsinstitutet - Företagsnämnd - Förfall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
561
F öreställare—F ©rf all
562
Dali (f. 1904), den franske surrealisten Yves
Tanguy (f. 1900) och den tyske tecknaren
George Grosz (f. 1893), social satiriker. Flera
av de unga konstnärerna ha deltagit i filmarbete,
och många filmskapare, t. ex. Walt Disney, ha
influerats av den moderna konsten. Det
amerikanska monumentalmåleriet har fått ny kraft
genom några mexikaner, bland vilka märkes
Diego Rivera (f. 1886).
Skulpturen har i F. intagit en blygsam
plats vid sidan av de övriga konsterna. Den
förste mera betydande skulptören var Thomas
Crawford (1813—57), elev till Thorvaldsen,
när denne vistades i Rom. Vidare märkes John
Quincy Ward (1830—1910) med genrebilder och
ett flertal porträtt, utmärkta av god och
självständig iakttagelse. Under 1900-talets början
var inflytandet från Epstein betydande. Den
sedan 1929 i F. verksamme svenske skulptören
Carl Milles (f. 1875) har med sin dekorativa,
stiliserade och gigantiska skulpturstil haft
stor betydelse för den senaste utvecklingen. Av
mera experimentell läggning är Alexander
Cal-der (f. 1898), som jämte den förut nämnde
ungraren Moholy-Nagy är banbrytare för
rörliga skulpturer, s. k. mobilier. Den ryske
ku-bistiske skulptören Alexander Archipenko (f.
1887) hör till de konstnärer, som i F. funnit en
fristad.
Museer m. m. I F. ha alltsedan 1800-talet
flera synnerligen betydande privata saml. och
museer grundats. Särsk. böra nämnas:
Metropolitan Museum i New York, museerna i Boston,
Washington, Chicago och Detroit. Museum of
Modern Art i New York utövar i samband med
större utställningar en betydande
publikations-verksamhet.
Litt.: Geografi: ”Handbuch der
geogra-phischen Wissenschaft. Nord- und Mittelamerika.
Die Arktis” (1933); H. Nelson, ”Nordamerika”
(2:a uppl., 2 bd, 1935), ”The Swedes and the
Swedish settlements in North America” (2 bd,
1943); ”Géographie universelle”, 13 (2 bd, 1935
—36); alla med utförlig litt.-fört.; R. H.
Whit-beck & V. C. Finch, ”Economic geography”
(4æ uppl. 1941); Alva & G. Myrdal, ”Kontakt
med Amerika” (s. å.). — Historia: ”The
American Yearbook” (årl.); E. Channing, ”A
history of the U. S.” (6 bd, 1905—25; nytr.
jämte registerbd 1927—32); W. Wilson, ”A
history of the American people” (10 bd, 1917
—18); S. C. Hammer, ”Från Washington till
W’ilson” (1919); H. Tingsten, ”Amerikansk
demokrati” (1929); L. M. Hacker & B. B.
Ken-drick, ”The U. S. since 1865” (1932); Karin
Kock, ”Roosevelts program ur
konjunktursyn-punkt” (1934); Anna Lenah Elgström, ”U. S.
A. i örnens tecken” (s. å.); T. Gårdlund,
”Arbetsliv och arbetsstrider i U.S.A.” (1936); A.
Öste, ”F :s utrikespolitik” (1941); H. Wish,
”Amerikas historie 1900—1948” (2 bd, 1948);
”Vår svenska stam på utländsk mark” (utg. av
Riksföreningen för svenskhetens bevarande i
utlandet, 1952). — Religiösa
förhållanden: G. Westin, ”Protestantismens historia i
U.S.A.” (1931). — Undervisningsväsen:
E. Hermansson, ”1 amerikanska skolor” (1940);
E. Skäringer-Larson, ”Demokratisk fostran i
U.S.A.” (1941); M. Johnsson, ”Enhetsskola och
lärarutbildning i U.S.A.” (1948); T. Casserberg,
”Social fostran i amerikanska skolor (s. å.). —
Tidningar: R. W. Jones, ”Journalism in the
U. S.” (1947); L. Ulvenstam, ”Modern
amerikansk press’ (1948); H. Tingsten, ”Problem i
U.S.A.” (s. å.). — Litteraturhistoria:
”Cambridge history of American literature” (4
bd, 1917—21); R. G:son Berg, ”Moderna
amerikaner” (1925); A. Lundkvist, ”Atlantvind”
(1932), ”Amerikas nya författare” (1940),
”Diktare och avslöjare i Amerikas moderna litteratur”
(1942); Th. Jonsson, ”Sex amerikaner” (s. å.),
”Sidor av Amerika” (1946). — Teater: B.
Martin, ”Modern American drama and stage”
(1943); A. H. Quinn, ”A history of the
American drama” (3:e uppl. 1943; med utförlig
bibliogr.). — Musik: L. Stringfield, ”America
and her music” (1931). — Konst: S.
Hart-mann, ”History of American art” (2 bd, 1902);
J. Roosval, ”Amerikansk konst” (1924); G.
Pagano, ”Contemporary American painting”
(1945); D. Sutton, ”American painting” (1948).
Föreställare, fram vagnen till ett
avbröst-ningsfordon.
Föreställning, filos., se Själslivet.
Företagsdemokrati, se Industriell demokrati.
Företagsekonomi, vetenskapen om de
ekonomiska problem, som beröra företagens
organisation, förvaltning och verksamhet. I motsats till
nationalekonomien, som sysslar med de
ekonomiska samanhangen i stort, ägnar sig f. åt
undersökning endast av sådana företeelser, som
falla inom det enskilda företagets intressesfär.
F. är en ung vetenskap, vars utveckling intimt
sammanhänger med handelshögskolornas. När
man i Sverige inrättade handelshögsk.
(Stockholm 1909, Göteborg 1923), blev
handelstek-n i k ett särskilt läroämne. Ämnesbeteckningen f.
infördes 1934 vid Handelshögsk. i Stockholm,
och även vid Handelshögsk. i Göteborg har
denna beteckning numera ersatt benämningen
han-delsteknik.
Den företagsekonomiska undervisningen vid de
svenska handelshögsk. omfattar huvudsaki. följ,
ämnesområden: allmän f., bokföring,
bokförings-och kontorsorganisation, balanslära, balanskritik,
finansieringsteknik, revisionsteknik, industriell
bokföring och kostnadsberäkning samt
administration, distributionsekonomi och
försäljningsorganisation. I Stockholm finnas 3, i Göteborg 2
professurer i f.
Företagsekonomiska forskningsinstitutet
(FFI) är sedan 1950 namnet på Af
färsekonomiska forskningsinstitutet (se d. o.).
Företagsnämnd, se Industriell demokrati.
Förfall, fur., omständighet, varigenom någon
hindras från el. anser sig el. anses förhindrad
utföra något, särsk. att sköta sin tjänst el.
inställa sig för myndighet, t. ex. inför domstol.
Man talar särsk. om laga f., av lagen,
rättegångsbalken, uppräknade och godkända förhinder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
