Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förlikning - Förliknings-kommission, -man - Förlossning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
577
Förliknings-kommission—Förlossning
578
träffande de tvistiga fordringarna.
Sammanträdet kallas förlikningssammanträde.
För att f. skall kunna träffas om en
framställd anmärkning, erfordras samtycke av alla
vid sammanträdet närvarande. Kommer f. ej
till stånd, hänskjutes tvistefrågan till domstol.
— Se även Arbetstvist.
Förliknings-kommission, -man, se
Arbetstvist.
Förlossning, den fysiologiska process,
varigenom ett foster (se d. o.) med sina bihang,
navelsträng, moderkaka, ägghinnor och
fostervatten, lämnar moderorganismen och framfödes
till världen. Hos människan utgör livmodern
vid slutet av havandeskapet en tunnväggig, mer
el. mindre slapp säck. Största delen av
livmoderhålans utrymme upptages då av fostret, som i
regel ligger längsriktat med huvudet före i höjd
med bäckeningången med armar och ben
böjda och hoptryckta intill fosterbålens
framsida. På ett ställe av livmoderhålans vägg
sitter moderkakan, och f. ö. beklädes väggen
runt om av de vid denna fastsittande
ägg-el. fosterhinnorna. Mellanrummet mellan fostret
och hinnorna utfylles av fostervatten
(barnvatten) och navelsträngslyngor. Den väg fostret
under f. har att passera, den s. k. mjuka
för-lossningsvägen, utgöres av livmoderhalsen, slidan
och yttre blygden. I deras väggar har under
havandeskapet pågått en uppluckringsprocess,
varigenom de bli i stånd att under fostrets passage
undergå en höggradig tänj ning och utspänning utan
att nämnvärt brista (fig. l). Själva bäckenkanalen
är under normala
förhållanden så
rymlig, att den
icke utgör något
hinder för ett
normalstort
fosters passerande
(om abnorma
förhållanden se
Bäckenförträngning) .
Den kraft, som
driver ut fostret,
är
muskelsammandragningar
dels i livmodern,
dels även under
senare delen av f.
i bukhålans
väggar. Livmoderns
sammandragningar, som äro smärtsamma och
därför fått namnet värkar
(barnvärkar), äro kortvariga, omkr. i minut, men
tätt återkommande, i början av f. med längre
mellantider, varje kvart el. så, mot dess slut ofta
slag i slag. Värkpauserna äro av stor betydelse,
enär fostret därunder får syretillförsel, vilken är
avbruten, då värken pågår. Effekten av värkarna
under f :s första och längsta skede, det s. k.
öppnings- el. utvidgningsskiftet, är väsentligen en
småningom skeende vidgning och tänj ning av
livmoderhalsen, tillräcklig att låta fostret passera
(fig. 2). Sedan denna vidgning är fullbordad,
bris-NF VIII — 19
ta i regel
ägghinnorna nedtill, och
en del
fostervatten avrinner
(”vattnet går”).
F. inträder
därmed i sitt andra
skede,
utdriv-ningsskiftet, varunder fostret
drives igenom
bäckenkanalen och ut
genom blygden
(fig. 3).
Värkarna bli under detta
skede allt
kraftigare och få
under dess senare del
en annan
karaktär, de övergå
till s. k.
krystvärkar, i det
att samtidigt med livmoderkontraktionerna av
viljan delvis beroende sammandragningar av
bukhålans väggar, s. k. krystningar, inställa sig.
Den voluminösaste och hårdaste delen av
fostret är fosterhuvudet. Dettas passage
underlättas dels genom den ovan omtalade uppluckringen
och tänjbarheten hos livmoderhalsen, slidan och
blygden, dels genom att benen i fosterhuvudet
ej äro ss. hos de fullvuxna orörligt
sammanfogade med varandra utan sammanhänga medelst
hinnaktiga partier, s. k. sömmar, varigenom de
av trycket kunna förskjutas över varandra, så
att huvudet undergår en viss grad av
omformning, s. k. tillspetsning. En annan synnerligen
viktig omständighet, som möjliggör huvudets
passage genom bäckenet, är den, att
fosterhuvudet under fortskridande genom bäckenkanalen till
följd av ett flertal mekaniska faktorer undergår
vridningar och på så sätt anpassas efter det
helt olika utrymmet i bäckenets olika plan. Till
följd av det tryck, som fosterhuvudet är utsatt
för under utdrivningen, uppstår på den del, som
går före i bäckenet, vanl. hjässan, en s. k.
fostersvulst, en ansamling av blodvätska
1 och under huden. Denna svulst försvinner under
första dygnet efter f.
Med fostrets utdrivning, då värkarna ha
utvecklat maximum av kraft och på samma gång
varit smärtsammast, inträder plötsligt en
lugnare period. De under detta tredje skede,
efter-bördsskiftet el. efterbördsperioden, påkommande
Fig. 3-
Fig. i.
Fig. 2.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
