Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förmögenhetsskatt - Förmörkelse, eklips
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
585
Förmörkelse
586
Förmögenhet ; Förmögenhetsskatt
30,000 kr men ej 100,000 kr o kr för 30,000 kr och o,« "/o av återstoden
100,000 ,, „ ,, 150,000 „ 420 „ ,, 100,000 ,, ,, 1,0 % >,
150,000 ,, ,, ,, 200,000 ,, 920 ,, ,, 150,000 ,, „ 1,2 °/o „ ,,
200,000 ,, ,, ,, 300,000 ,, 1,520 ,, ,, 200,000 ,, ,, 1,5 % ,, ,,
300,000 ,, och högre 3,020 ,, ,, 300,000 ,, ,, i,s •/• „ ,,
f., § 6, äro fysiska
personer, vilka varit
i riket bosatta vid
beskattningsårets
utgång, dödsbon efter
vid dödsfallet i
riket bosatta
personer samt familj e-
stiftelser skyldiga att erlägga f. för all den
förmögenhet de vid beskattningsårets utgång ägt,
vare sig i riket el. å utländsk ort. Skattskyldiga
för samma slag av f. äro vidare föreningar och
samfund, vilkas medl. ej på gr. av medlemskapet
äga del i föreningens el. samfundets
förmögenhet. Hit höra t. ex. idrottsföreningar och övriga
s. k. ideella föreningar i mots. till ekonomiska
föreningar. Aktiebolag samt kommuner och
övriga offentligrättsliga sammanslutningar äro fria
från f., likaså kooperativa föreningar. Däremot
skola stiftelser betala sådan, för så vitt de ej
på gr. av sitt syfte äro befriade från statlig
inkomstskatt. Fysiska personer, vilka ej äro
bosatta i riket, samt utländska bolag skola erlägga
skatt blott för i riket nedlagd förmögenhet, ss.
här befintlig fastighet.
Den skattepliktiga förmögenheten utgör
kapitalvärdet av samtliga skattepliktiga tillgångar
minus skulder. Till skattepliktiga tillgångar äro
enl. § 3 ej att hänföra: kapitalvärdet av
kapitalförsäkring, rätt till undantagsförmån, pension
samt livränta av pensionstyp, rätt till
förmögenhet, varav annan åtnjuter avkastningen, möbler
och andra inre lösören samt yttre lösören, ss.
automobiler, och smycken, för så vitt
sammanlagda värdet ej överstiger 1,000 kr. Huvudregeln
är enl. § 4, att tillgångarna värderas till vad de
skulle betinga vid försäljning under normala
förhållanden. Bland undantag härifrån märkas,
att fastighet skall värderas till sitt
taxeringsvärde, lös egendom, som ingår i rörelse el. annat
företag, värderas efter reglerna för gott
affärsbruk, medan fordringar diskonteras efter 5 °/o.
Detta betyder, att värdet av en evigt utgående
ränta sättes till 20 ggr det årliga beloppet.
Förmögenhet, som ej överstiger 30,000 kr, är
skattefri. För föreningar och andra stiftelser än
familjestiftelser uppgår skatten till 1,5 %o av
den del av förmögenheten, som överstiger 5,000
kr; förmögenhet upp till 5,000 kr är här
skattefri. För fysiska personer och dödsbon erhålles
en viss reduktion av f. genom stadgandet i § 9,
att om den skattepliktiga förmögenheten
överstiger 30 ggr ett belopp, motsv. summan av de för
den skattskyldige för ifrågavarande
beskattningsår enl. förordningen om statlig inkomstskatt
fastställda inkomsterna av olika förvärvskällor,
minskad med medgivet förlustavdrag,
sammanräknad nettoinkomst, skall den
beskattningsbara förmögenheten blott uppgå till 30
ggr detta belopp, dock minst 50% av den
skattepliktiga förmögenheten. — Vid 1952 års
riksdag beslöts en viss omreglering av skattesatserna
för f., att träda i kraft 1953. Bl. a. höjes det
skattefria beloppet för enskilda till 50,000 kr.
Förmörkelse, eklips, en himlaföreteelse, vid
vilken en lysande himlakropp blir osynlig el.
försvagad för oss, antingen därigenom, att en
annan kropp kommer emellan el. att den skugga,
som kastas av någon kropp, gör himlakroppen
osynlig el. dunkel. En sådan f. inträder varje
gång en himlakropp passerar tvärs över en
stjärna. De för oss viktigaste f. äro f. av månen och
solen.
1) Månförmörkelser inträffa, då
månen vid fullmåne inträder i jordens skugga. Låt
i nedanstående fig. 5 beteckna solen och fg en del
av månens bana kring jorden. Då beteckna CE
och DE gränserna för den av solen kastade
kärn-skuggan och linjerna DF och CG gränserna för
den s. k. halvskuggan. Om månen helt och
hållet befinner sig inom kärnskuggan, inträder en
total månförmörkelse, och när månen
befinner sig endast delvis innanför kärnskuggan,
inträffar en partiell månförmörkelse.
— Kärnskuggans längd förhåller sig till jordens
radie, som jordens avstånd från solen förhåller
sig till skillnaden mellan solens och jordens
radier. Härav följer, att skuggans längd uppgår
Fig. 1. Månförmörkelse.
till approximativt 214 jordradier. Då månens
medelavstånd från jorden uppgår till ung. 60
jordradier, är jordens kärnskugga alltså mera än 3
ggr längre än månens avstånd från jorden. Vid
en total f. omslutes månskivan fullständigt av
kärnskuggan. Om f. är central, vilket betyder, att
månen passerar genom kärnskuggans centrum,
varar en total månförmörkelse ung. 1 tim och
40 min och en partiell förmörkelse ung. 3 tim
och 44 min. Är f. icke central, är dess
varaktighet kortare. —• Månen blir vid en
månförmörkelse belyst av det ljus, som passerat jordens
atmosfär, och antar i denna belysning en matt
kopparröd färg. Undantagsvis inträffar, på gr. av täta
moln i jordens atmosfär, att intet solljus passerar
genom atmosfärens lägre delar. Följden kan då
bli, att månen helt och hållet försvinner vid
månförmörkelser. — En månförmörkelse är s y
n-1 i g på alla orter, där månen under f. befinner
sig över horisonten.
2) Solförmörkelser inträffa, då månen
(vid nymåne) för en observatör på jorden
betäc-ker hela el. någon del av solens skiva. Om
so
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
