Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förädling - Föräldrarätt - Föränderliga stjärnor el. variabler - G - Ga (kemi) - Ga. - Gabardin - Gabbro - Gabel, Christoffer - Gabelle - Gabelsberger, Franz Xaver
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
627
F öräldrarätt—Gabelsberger
628
göres genom anlagens ärvande från föräldrarna
till avkomman. Genom att man till avel
företrädesvis utväljer djur med högt avelsvärde kan
därför en förbättring i olika riktningar
åstadkommas. Ett svenskt inst. för husdjursf. finnes på
egendomen Wiad i Grödinge sn, Södermanland.
De avelsmetoder, som vid f. användas, äro r e
n-ave 1, korsning och inavel (se dessa ord).
2) (Botj) Se Växtförädling.
Föräldrarätt kallas dels föräldrars rättsliga
makt över barnen, dels (vanl.) den underavd. av
familjerätten, som handlar om föräldrars
rättigheter och skyldigheter mot barnen i fråga om
vårdnad om barn och underhåll samt om barnens
delaktighet i faderns el. moderns rättsliga ställning.
Föränderliga stjärnor el. variabler kallar
man sådana stjärnor, för vilka ljusstyrkan
varierar. Ehuru alla stjärnors ljusstyrka nödvändigt
måste med tiden systematiskt ändras, är likväl
denna sekulära förändring i ljusstyrkan så
långsam, att den icke blivit märkbar i historisk
tid. F. kunna indelas i följ. 5 grupper: Avd. I
(f. med regelbunden ljusväxling): a)
förmörkelsevariabler (se Algol- och Dubbelstjärnor), b)
cepheider, c) långperiodiska f. Avd. II omfattar
f. med oregelbunden ljusväxling: a)
oregelbund
na f., b) nya (exploderande, temporära)
stjärnor. — Grupp la består av två el. flera
stjärnor, som växelvis skymma bort varandra helt el.
delvis och som sålunda ej äro i egentlig mening
f. Grupp Ilb kallas även pulserande stjärnor;
de ha perioder mindre än 60 dygn, och många
ha perioder under 1 dygn. Cepheiderna utvidga
och sammandraga sig periodiskt. Grupp Ic
omfattar f. med perioder från 60 dygn till omkr.
2 år, vanligast 250—400 dygn. Den mest kända
är Mira i Valfisken (Mira Ceti), för vilken
periodens längd växlar från 320 till 370 dygn;
även ljusväxlingens storlek är något
oregelbunden. Dessa f. liksom följ, grupp äro röda
stjärnor med bandspektra, vanl. av typen M el. N.
Grupp Ila omfattar f. med så oregelbundna
ändringar, att de ej kunna förutsägas. I denna grupp
liksom i den föregående kunna ljusväxlingarna
stundom bli mycket kraftiga, 8 storleksklasser
el. mer. Genom mätningar, utförda med
inter-ferometer, har man funnit, att de långperiodiska
f. äro mycket stora stjärnor, med radier
uppgående till samma storleksordning som
jordbanans radier el. ännu större. — Litt.: C.
Payne-Gaposchkin & S. Gaposchkin, ”Variable stars”
(1938).
G är sjunde bokstaven i många europeiska
språks alfabet. Dess ljudvärde är
mycket växlande, enär det ursprungliga
g-lju-det undergått stora förändringar i många språk.
I svenskan är g tecken dels för g- ljud, dels för
J-ljud (t. ex. ge, giva, berg, helg), ^-Ijud (lagt,
skogstrakt), ??-ljud (lugn) och J-ljud (geni).
Framför j i enkla ord är det stumt (gjorde);
n + g betecknar y-ljud (ung). — Som
musikterm betecknar g femte tonen i den diatoniska
skalan och åttonde i den kromatiska (i romanska
länder: sol). — Som fornromerskt
taltecken är G — 400, i fornromerska texter är
G = Gaius, Gallia, Germania, gens, gesta, gratia
m. m. — I fysiken är g tecknet för
tyngdkraftens acceleration; g brukas även som förk.
för gram. På svenska automobiler betecknar G
inregistrering i Kronobergs län.
Ga, kem. tecken för en atom gallium.
Ga., förk. för Georgia, U.S.A.
Gabardin, en fyrskäftad vävnad med tydlig
avig- och rätsida. Förekommer mest i finare
enfärgade kvaliteter av ylle och bomull.
Ga’bbro (ett från ital. folkspråket lånat ord),
massformig, mörk, basisk djupbergart av
växlande kornstorlek och med en i olikhet med
förhållandet hos diabas (se d. o.) i regel i tjockt
tavelformade individer utbildad basisk plagioklas
(se Fältspat) jämte pyroxen el. hornblände som
väsentliga beståndsdelar. Alltefter
beskaffenheten av dessa senare (mörka) mineral skiljer man
på g. i inskränkt bemärkelse med monoklin
pyroxen, vanl. s. k. diallag, n o r i t med rombisk
pyroxen och hornbländegabbro samt g a b
b-r o d i o r i t med hornblände. Rikligt
olivinfö
rande g. och norit kallas olivingabbro, resp,
olivinnorit. Gabbrodiabas är namn
för övergångsformer mellan g. och diabas. Till
gabbrobergarter höra även essexiter och
hyperi-ter (se dessa ord).
Gäbel, Christoffer, dansk statsman (1617
—73). Han kom tidigt i Fredrik HI:s tjänst
och fick efter 1648 stort inflytande på hans
politik. G. hade som konungens förtroendeman
ledande del i statsvälvningen 1660, blev 1661
räntmästare och assessor, 1664 geheimeråd och
ståthållare i Köpenhamn samt adlades s. å. Han var
1664—70 den mäktigaste mannen i landet men
måste efter Fredrik III :s död taga avsked.
Gabelle [gabä’l], fr., skatt, särskilt den under
franska monarkiens tid förekommande tryckande
saltskatten, som upphävdes 1790.
Gabelsberger [-bäTgor], Franz Xaver,
tysk uppfinnare av ett stenografiskt system
(1789—1849). Han blev 1823 sekr. i bayerska
inrikesministeriet. Redan tidigt ägnade han sig åt
kryptografi och dechiffreringskonst samt började
1817 utarbeta ett nytt stenografiskt system,
vilket han från 1819 som stenograf vid bayerska
lantdagen fick tillfälle att tillämpa. 1834
offentliggjorde han sin uppfinning i den utmärkta
läroboken ”Anleitung zur deutschen
Redezeichen-kunst oder Stenographie”, som följdes av
”Steno-graphische Lesebibliothek” (1838) och ”Neue
Vervolkomnungen in der deutschen
Redezeichen-kunst” (1843). G:s system översattes till de
flesta europeiska språk och har vunnit en mycket
stor spridning. Ett G.-museum inrättades i
München 1902. — Biogr. av G. Gerber (3:e uppl.
1925)-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
