Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gahn, 3. Henrik - Gahn, 4. Wolter - Gahn, 5. Märtha - Gahn, 6. Greta - Gahnit, zinkspinell - Gahns, Henrik, ab. - Gaia el. Ge - Gaillard, Ferdinand - Gaillard Cut - Gaillardia - Gainesville - Gainsborough, Thomas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
641
Gahnit—Gainsborough
642
Uppsala, nuv. Henrik Gahns ab. G. uppfann
asep-tin.
4) W o 11 e r Barclay G., den föreg :s sonson,
arkitekt (f. 1890 13/s), har bl. a. utfört vissa
ritningar till nya kanslihuset i Stockholm (tills, m.
G. Clason), ett flertal bostads- och affärshus där
och i landsorten samt teater och konserthus i
Karlskrona. G. var 1924—29 verksam inom
Stockholms stads stadsplanekontor, konsulent vid
Stockholmsutställningen 1930, led. av
skönhets-rådet i Stockholm från 1929 och dess ordf. 1939
—42, t. f. prof, vid Konsthögsk. 1935—38.
5) M ä r t h a Fredrique G., sonsons sondotter
till G. 2), textilkonstnärinna (f. 1891 30/9), har
genomgått Högre konstindustriella skolan i
Stockholm och bedrivit studier i utlandet. Efter
anställningar vid Svensk hemslöjd (1917—33)
och Handarbetets vänner är G. sedan 1935
föreståndarinna för ab. Librarias ateljé för kyrklig
textilkonst, Stockholm.
6) Fanny Greta Maria G., syster till G. 4),
textilkonstnärinna (f. 1894 V12), har genomgått
Tekniska skolan och Högre konstindustriella
skolan i Stockholm 1916—20, studerat konsthantverk,
särsk. textilier, i Italien, var anställd som bitr,
lärarinna vid Högre konstindustriella skolan 1926
—31 samt är sedan sistn. år chef för Föreningen
Handarbetets vänner.
Gahnit, zinkspinell, miner.,
zinkalumi-nat, Zn(A102)2, med växlande järnhalt,
kristalliserar reguljärt, vanl. i oktaedrar med mörkgrön
färg och fettglans. G. är känd från Falun o. a.
platser i Dalarne.
Gahns, Henrik, ab., Uppsala, kemisk-teknisk
fabrik, grundad 1867, aktiekapital 1 mkr. G.
tillverkar tvål, parfymer, kosmetiska medel m. m.
Gäi’a el. Ge, motsv. romarnas T e 11 u s,
Jorden, grek, myt., var mera en kosmogonisk
och mytologisk gestalt än en kultgudinna.
Hesi odos låter G. frambringa Uranos (himmelen),
bergen och urvattnet, därefter med Uranos föda
Okeanos, titanerna (bland dem Kronos, se d. o.),
cykloperna och hekatoncheirerna (jättar rned
hundra armar). G. uppfattas även som allt
levandes moder, till vars sköte det återvänder efter
döden och som, befruktad av regnet, skänker
fruktbarheten. Se A. Dieterich, ”Mutter Erde”
(3 :e uppl. 1925). — I grekisk konst framställes
G. som en kvinna, vilken endast med överkroppen
höjer sig ur jorden. I romersk konst betecknas
en moderlig gestalt med barn i skötet och
betande djur vid fotterna som Tellus, den allt
närande jorden.
Gaillard [gajä’r], Claude Ferdinand,
fransk målare och grafiker (1834—87). Han var
en utmärkt kopparstickare och porträttmålare.
Gaillard Cut [gajä’r kat], skärning i
Panamä-kanalen (se d. o.). Hette förr Culebra Cut men
ändrades för att hedra kanalbyggaren D. Du
Bose Gaillards minne (d. 1913).
Gaillardia [gaja’rdia], amerikanskt växtsläkte
av fam. korgblommiga. G. pulchella (G.
picta), en ettårig ört från Mexico med rödbruna
och utåt, gula kantblommor, odlas ofta som
pryd-NF VIII — 21
Gaillardia aristata, var.
grandiflora.
nadsväxt i
trädgårdar.
Gainesville
[géi’nzvil], stad i
Florida, U.S.A.;
27,000 inv. Säte för
Floridas
statsuniver-sitet.
Gainsborough
[géi’nzb(a)ra], stad
i eng. grevsk.
Lincoln, flodhamn vid
Trent; 19,000 inv.
Skeppsvarv, gjuteri
och mek. verkstad.
Gainsborough
[géi’nzb(a)ra],
Tho
mas, engelsk målare (1727—88), jämte
Reynolds den mest betydande engelske porträttmålaren
och den förste av de stora engelska
landskapsmå-larna. Till hela sitt väsen har hans konst engelskt
tycke och är ett uttryck för den samtida kulturens
förfining, i synnerhet hovets och den förnäma
världens skönhetsideal och natursvärmeri. Både
van Dyck och Watteau ha varit av betydelse för
hans stil. Vid 14 års ålder kom G. till London
och mottog genom gravören Gravelot intryck av
fransk tradition. Redan 1744 återvände han till
hemstaden, Sudbury i Suffolk, där han slog sig
ned som porträttmålare. Från 1760 började G.
om somrarna besöka den mondäna badorten Bath,
där han småningom skapade sig en ställning som
den förnäma världens porträttör. 1774 flyttade
han till London och stod sedan under ett år-
Thomas Gainsborough: Mrs Sarah Siddons, 1784.
National Gallery, London,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
