Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Galen, 1. Christoph Bernhard von - Galen, 2. Clemens von - Galenit - Galenos - Galeobdolon - Galeodes - Galeon - Galeopithecus - Galeopsis - Galeotti, Vincenzo Tomaselli - Galerius, Gaius Galerius Valerius Maximianus - Galesburg - Galeus - Galfred (Geoffrey) från Monmouth - Galge - Galgenfrist - Galgfysionomi - Galghumor - Galicien - Galiciska språket och litteraturen - Galiléen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
649
Galenit—Galiléen
650
1672 mot Holland. 1675 ingick han, i avsikt att
komma åt hertigdömena Bremen och Verden,
förbund med Danmark och Brandenburg mot
Sverige. Trots militär framgång misslyckades
planen genom fördraget i Nijmegen 1679.
2) C 1 e m e n s Augustinus von G., greve,
kyrkomän (1878—1946), biskop i Münster 1933,
kardinal 1946, var en av ledarna för motståndet
från katolsk sida mot nazismens kyrkopolitik och
blev en nästan legendarisk gestalt på gr. av sin
orädda hållning gentemot de makthavande.
Galenit, miner., se Blyglans.
Galénos, grek. (lat. Galènus), en av
forntidens inflytelserikaste läkare och medicinska
skriftställare (129— omkr. 200 e. Kr.), son till
arkitekten Nikon i Pergamon. Redan tidigt
hänfördes G. av Aristoteles’ och Theofrastos’
arbeten, som han kommenterade. Sedan 169 var han
verksam i Rom, bl. a. som livläkare åt kejsar
Commodus.
G. utvecklade ett exempellöst mångsidigt
författarskap, omfattande medicinens alla områden
samt även filosofi, retorik och grammatik. Över
100 äkta skrifter äro bevarade, dessutom en del
i arabisk el. latinsk övers. Huvudupplagan av
G:s skrifter, utg. av C. G. Kühn (22 bd, 1821
—33), är otillräcklig; en modern uppl. är under
utgivning sedan 1914 i ”Corpus medicorum
Grae-corum”.
G. strävade att åstadkomma en konsekvent
förbindelse mellan medicinens enskilda delar på
så sätt, att de grenar, som tjäna
sjukbehandlingens praktiska uppgift, skulle omedelbart
uppbyggas på dem, som giva upplysning om
sjukdomars väsen och orsaker. De senares grundval
skulle vara kännedomen om den friska
organismen. Utgångspunkten för det hela bilda därför
den normala anatomien och fysiologien; härpå
grunda sig sjukdomsläran och läran om
läkemedlens verkan samt på dessa slutligen terapien.
Ingen har inom medicinen så länge åtnjutit obestritt
anseende som G., ty ända till inemot mitten av
1500-talet var han den aldrig motsagda,
ofelbara medicinska auktoriteten.
Galeo’bdolon, bot., se Plister.
Galeödes, zool., se Skorpionspindlar.
Galeon [-å’n], krigsskepp på 1500- och
1600-talen i Frankrike och Spanien; liknande galären
men var högre och kraftigare.
Galeopithècus, zool., se Pälsfladdraren.
Galeo’psis, bot., se Dån.
Galeotti [-å’ti], Vincenzo T om a s e 11 i,
italiensk-dansk balettmästare (1733—1816). Född
i Florens, kom G. 1775 till Köpenhamn, där han
blev balettmästare vid Kungi. teatern. G.
grundläde den danska baletten.
Galèrius, Gaius G. Valerius
Maximi a n u s, romersk kejsare (d. 311 e. Kr.). Han
utnämndes 293 e. Kr. av Diocletianus till caesar,
besegrade 298 perserna och blev 305 jämte
Con-stantius Chlorus augustus (överkejsare). Efter
varjehanda stridigheter blev Licinius medkejsare.
G. var bitter fiende till kristendomen men måste
i ett edikt 311 erkänna dess existensrätt.
Galesburg [géplzbäg], stad i Illinois, U.S.A.,
250 km s. v. om Chicago; 31,000 inv. En
svensklutersk församling i G. bildades 1851.
Gäleus, zool., se Hajar.
Galfred (Geoffrey) från Monmouth,
walesisk krönikeskrivare (omkr. 1100—54); en
tid ärkedjäkne i Monmouth, 1102 vald till biskop
i S :t Aseph. Hans ”Historia regum Britanniae”,
fullbordad 1135, byggde på Gildas’ och Nennius’
krönika, fabler, legender och en ymnig fantasi.
Denna sagoskildring av Britanniens äldre tider
blev vida spridd, åtnjöt länge högt anseende och
låg till grund bl. a. för senare framställningar
av Artursagan.
Galge, ställning, där man verkställde
dödsstraff genom hängning. De större, fasta galgarna
hade i germanska länder ofta formen av tre
bjälkbärande stenpelare, som stodo på el. inom
en ringmur. Den dödsdömde fördes av
skarprät-taren uppför en stege, en snara lades om halsen
och fästes vid en krok i tvärbjälken, och den
dömde knuffades av stegen. Senare (på
1700-ta-let) upphissades han från marken. Galgplatsen
ansågs vanhederlig, och självmördare samt
svårare förbrytare, som avlidit i fängelse,
nedgrävdes där. Mot mitten av 1800-talet nedrevos i
Sverige de fasta g.; Visby har ännu kvar pelarna
och ruiner av muren till sin g.
Ga’lgenfrist [-gon-], ty., eg. uppskov med
hängningen; oväntat uppskov med något
obehagligt.
Galgfysionomi, bovutseende.
Galghumor, förtvivlans munterhet.
Galicien, sp. Galicia [gali’J)ia], landskap i
n. v. Spanien, vid Atlanten och Biscayabukten,
delad på prov. La Coruna, Lugo, Pontevedra och
Orense; 29,153 km2, 2,639,000 inv., gallegos. G:s
gamla huvudstad är Santiago, andra större
städer äro La Coruna, Vigo och El Ferrol vid
kusten. — G. tillhörde svebernas rike till 585
och införlivades med detta i västgöternas rike.
1065—72 var det ett eget kungarike men
förenades därefter med Leon-Kastilien.
Galiciska språket och litteraturen. Av de
portugisiska dialekterna kom redan under
medeltiden den i Galicien att mer och mer skilja
sig från de andra, så att man nu talar om ett
särskilt galiciskt språk. Skiljaktigheterna äro
störst inom ordförrådet. — På 1200-talet kom
den sydfranska trubadurdiktningen till Galicien,
där den gav upphov till en rik lyrisk diktning på
galiciska. Särskilt vid de pyreneiska hoven
kom-mo 1200- och 1300-talens skalder att i sin egen
diktning giva galiciskan företräde framför
spanskan. Så skrev Alfonso X sina dikter på
galiciska. Den senare litteraturen är av mindre
betydelse.
Galiléen (hebr. gelil haggojim, förk. till galil),
”hedningarnas krets”, den n. delen av
Palestina, n. om Jisreelsslätten. Mellan
bergskedjorna ligga breda, väl odlade slätter.
Fruktbarheten överträffar vida Judéens. Aldrig fullt
behärskat av Israel och bebott av en befolkning
med rätt olika härstamning, stod G. länge i blott
lös förbindelse med landsdelen i s. Ännu på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
