Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Galizien - Galjadet - Galjon, gallion - Galjonsbild - Gall - Gall, Franz Joseph
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
653
Galjadet—Gall
654
mellan Sah och Weichsel. Ung. halva G :s areal
är odlad och V4 skogklädd (främst i
Karpaterna). Skogen ger stort exportöverskott av virke,
jordbruket i bästa fall spannmålsöverskott.
Österut odlas bl. a. vete, majs, sockerbetor och tobak,
i v. råg, havre och vete. Vidsträckta
petroleum-och saltförekomster, såväl kali som koksalt,
finnas i Wieliczka, Bochnia, ö. om Kraköw.
Pro-duktionsmaximum av olja nåddes 1909 med 2,05
mill. ton, motsv. 5,2 °/o av världsproduktionen,
främst från trakten av Drohobycz i mell. G. En
hänsynslös rovdrift, i allm. med utländskt kapital,
har lett till en oavbruten produktionsnedgång
(507,000 ton 1938). Nu torde G:s
petroleumförekomster vara i det närmaste tömda. Av
naturgas utvinnas årl. c:a 400 mill. m3. Industrien
är främst inriktad på träförädling och
livsmedelsproduktion, men även den kemiska industrien är
av betydelse. Vattendragen spela större roll som
kraftkällor än som trafikleder. Huvudjärnväg är
linjen Kraköw—Lw6w(—Cernäu(i).
G. utgjorde urspr. ett östslaviskt furstendöme
kring staden Halicz (Galicz), som gav det sitt
namn. Det hade jämte angränsande
furstendö-men, bland vilka märktes Lodomerien,
skiftande öden, tills det 1386 tillföll Polen. Den del av
Polen, som vid i:a delningen 1772 kom till
Österrike, övertog namnet G. Även området mellan
Bug och Pilica, som 1795 tillföll Österrike vid
Polens 3 :e delning, räknades därefter till G. och
benämndes Västgalizien, tills det 1809 anslöts
till hertigdömet Warszawa. S. å. avträdde
Österrike ö. delen av det egentliga G. med staden
Tarnopol till Ryssland. Vid nyregleringen 1815
återfick Österrike detta område, men det
tidigare s. k. Västgalizien tilldelades kejsar
Alexander I :s kungarike Polen (”Kongresspolen”).
Kraköw jämte område bildade dock en egen
republik, som 1846 införlivades i Österrike och
sammansmälte med det egentliga G. Detta
bildade under habsburgtiden ett särskilt kronland. Det
hade stora provinsiella särrättigheter, dess
styrelse omhänderhades av den polska aristokratien,
som ägde betydande privilegier och förtryckte
landets talrika lillryssar. Efter ryska
revolutionen och Österrike-Ungerns sammanbrott
proklamerade sig ö. G. 1918 självständigt som
”Väst-ukrainska folkrepubliken” och anslöt sig 1919
till Ukraina. Den förmådde dock icke hävda sin
självständighet, och s. å. utbröto fientligheter
mellan polackerna och G:s lillryssar. De förra
avgingo med segern, och — liksom 1918 v. G. —
införlivades i juli 1919 ö. G. i Polen. 1923 gick
ambassadörkonferensen med på områdets
definitiva införlivande med Polen, sedan denna stat
lovat ö. G. en viss autonomi. Löftena härom
kommo aldrig att förverkligas, och under
mellan-krigsperioden rådde stor motsättning mellan
polacker och lillryssar. I Polens s. k. 4:e delning
1939 mellan Sovjetunionen och Tyskland tillföll
ö. G. med Lwöw (Lemberg) den förra makten,
v. G. den senare makten, som inlemmade det i
det s. k. Generalguvernementet. Detta utökades
efter tysk-ryska krigsutbrottet 1941 med ö. G.
Efter den ryska segern delades G. ånyo, nu
Galjon med galjonsbild till 70-kanon-skeppet ”Gustaf
III”. Ritning av F. H. Chapman, 1777. Sjöhistoriska
museet, Stockholm.
mellan Sovjetunionen och Polen, varvid den 1939
skapade tysk-ryska demarkationslinj en genom
området följdes. Den del av G., som kom under
Sovjetunionen, införlivades i Ukrainska
sovjetrepubliken.
Galjade’t, bred vimpel, hissad på masttopp för
att till ledning för fartygets styrning visa
vindriktningen. I sv. flottan föres en blå g. på
fartyg, vars chef är underofficer.
Galjön, gallion, en på ömse sidor av
förstäven på äldre segelfartyg anbringad utbyggnad
för fartygsskrovets yttre avrundande och för
manskapets bekvämligheter.
Galjonsbild, sjöv., på galjonen el. framför
översta delen av förstäven anbragt människo- el.
dj urfigur, vanl. med allegorisk syftning på
fartygets namn. På skapandet av de oftast i trä
snidade g. nedlades i forna tider, särsk. på
ör-logsfartygen mycken konstnärlig möda och
fantasi. Karlskrona örlogsvarv förvarar i den s. k.
Galjonsträdgården en märklig saml. dylika bilder.
Gall, ofruktsam. — Gallblomma,
blomma utan befruktningsdelar; g a 11 k o, ko, som
ej blir dräktig; gal Imark, ofruktbar mark.
— Jfr även Gallbildningar.
Gall, Franz Joseph, tysk läkare,
frenologiens grundläggare (1758—1828). Han blev
1785 med. dr i Wien och började praktisera som
läkare. Mer än åt praktiken ägnade han sig
åt anatomiska och fysiologiska forskningar, i
synnerhet om hjärnan och dess funktioner,
varvid han sökte påvisa, att människans anlag m. m.
gåve sig tillkänna i huvudskålsbildningen. 1796
började han i Wien hålla föreläsningar över sina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
