Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gamla Uppsala
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
691
Gamla Uppsala
692
Kungshögarna och kyrkan från s. v.
SJ:s bildarkiv; foto M. Sjöbeck.
plats (ett torg) med kullar omkring, liggande
så, att de liksom bildade en teater. Dessa
kullar äro efter all sannolikhet Kungshögarna.
Platsen för tempeltorget, lunden och källan bör
då sökas inom den av G. kyrka och kyrkogård
till större delen upptagna platån mellan högarna
och kungsgårdstomterna. På denna platå har
man funnit såväl förmodade rester av
offerlunden som ej mindre än tre brunnar. Den
grävning, som 1926 företogs under kyrkans golv,
har också visat, att under vikingatiden en av
väldiga trästolpar buren träbyggnad stått här.
De grövsta, omkr. 70 cm vida stolparna synas ha
bildat en inre fyrkant, omgiven av en tredubbelt
större. Denna byggnad hade nedrivits och dess
tomt omsorgsfullt jämnats och höjts genom
jord-påfyllnad avsevärd tid före den nuv.
stenbyggnadens uppförande. Trol. har en anspråkslös trä-
Kyrkan från s. ö.
S J:s bildarkiv; foto M. Sjöbeck.
kyrka då stått där, ty flera kristna gravar voro
nedgrävda från denna nivå.
Tidpunkten för påbörjandet av den stora
stenkyrkan torde i det närmaste ha sammanfallit
med den utan tvivel i demonstrativt syfte
företagna hitflyttningen av den uppländska
missionens centralledning från landskapets största
dåtida handelsort, Sigtuna, där en biskop fanns
redan under Adams tid. Då en Uppsalabiskop f.
ggn omtalas 1141 och då Erik den heliges grav
reddes i G. 1160, är det sannolikt, att den
skildrade katedralens egentliga byggnadsperiod infallit
under årtiondena omkr. 1150. Kort före
1200-talets mitt härjades den av elden, som lämnat
mycket tydliga spår efter sig. Efter vådelden
återställdes endast koret och korsmitten. Resten
av byggnaden har under tidernas lopp raserats,
så att nu endast dess grundvalar och murarnas
understa skift finnas bevarade under
kyrkogårdens förhöjda markyta, där de 1896 ånyo
blottades i hela sin utsträckning. Den avsevärda
reduktionen var en naturlig följd av att G. mycket
snart visat sig otjänligt som säte för biskopar
(efter 1164 ärkebiskopar). Visserligen bevarade
orten intill Gustav Vasas tid sin betydelse som
mötesplats vid enstaka med marknader förbundna
ting och religiösa fester, men någon egentlig
stad synes aldrig ha funnits där.
Planerna på ärkesätets förflyttning hade redan
1215 avancerat så långt, att påvligt tillstånd
därtill utverkades; de förverkligades 1273 i
enlighet med ett beslut av konung och råd 1270
samt med stöd av ett påvebrev från 1258, vari
stadgades bibehållandet av Uppsalanamnet. Man
fick nu till biskopssäte handelsplatsen östra
A r o s vid Fyrisåns dåtida mynning. — Den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
