Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gamla Uppsala - Gamla Uppsala (socken) - Gamla världen - Gamla Älvsborg - Gamleby - Gamlestad - Gamlestadens fabrikers ab. - Gamma - Gammalkatoliker - Gammalkil - Gammalkristen konst - Gammalluteraner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
693 Gamla Uppsala—
omständigheten, att östra Aros snart förlorade
sitt ursprungliga namn för det i ärkebiskoparnas
titulatur bibehållna namnet Uppsala har vållat,
att den yngre medeltidens svenska historieskrivare
och deras närmaste efterföljare inom det nuv.
Uppsala sökt och även trott sig finna platserna
för det hedniska Uppsala. Den förste, som i
bevarad skrift hävdat G:s bättre rätt till de
märkliga hednatidsminnena, var Olof Verelius,
som, skickligt sekunderad av Olof Rudbeck d. ä.,
härigenom 1672 invecklade sig i en hetsig strid
med J. Schef ferus. — Till en plats n. om
kyrkan i G. är sedan 1931 genom Upplands
fornminnesförenings försorg flyttad en äldre
kringbyggd upplandsgård, ”Disagården”, som blivit
början till ett hembygdsmuseum.
Litt.: H. Cornell, ”Sigtuna och gamla
Uppsala” (1920); S. Lindquist, ”Uppsala högar och
Ottarshögen” (K. Vitterhets-, historie- och
antikvitetsakademien, 1936).
Gamla Uppsala, till 1947 socken i Vaksala
härad, n. om Uppsala, intill Fyrisån. Sedan 1948
är G. helt införlivat med staden Uppsala.
Gamla världen, de redan i forntiden kända
världsdelarna (Europa, Asien, Afrika).
Gamla Älvsborg, se Älvsborg.
Gamleby. 1) Socken i n. Kalmar län, S.
Tjusts härad, n. v. om Västervik; 104,75 km2,
3,008 inv. (1951). Är ett odlat dalstråk från inre
Gamlebyviken till sjön Rummen i n. v., kantat
och genomdraget av skogiga bergstråk och åsar.
2,345 har åker. Huvudort är G.2) med det
angränsande Haga (se nedan). Egendomar:
Kasi-mirsborg, Häckenstad, Valstad, Krejstad,
Ramstad, Eldslösa-Lida och Ullevi (ägare:
landstinget). Bland fornminnen märkas hällristningar
vid Hammar och Härstad samt tre bygdeborgar.
Nuv. kyrkan av tegel är från 1830-talet.
Pastorat i Linköpings stift, S. Tjusts kontrakt; utgör
tills, m. socknarna Lofta och Odensvi
storkommunen Gamleby; 351,59 km2, 6,056 inv.
(i95i)-
2) Municipalsamhälle (sedan 1918) i G.i),
beläget vid Gamlebyåns utlopp i Gamlebyvikens
inre del och-vid järnvägen Västervik—Norsholm;
3,73 km2, 1,703 inv. (1951). Här låg staden
Västervik, innan den 1433 flyttades till sin nuv.
plats. 1620 förordnades G. som köping (ett
slags stadsfilial) åt Västervik, och alltjämt
redovisas av municipalsamhället 0,15 km2 som G.
köping (317 inv.). Det angränsande
industrisamhället Haga har c:a 650 inv. I G. ligga N.
Kalmar läns folkhögsk. och lantmannaskola samt
Tjusts domsagas tingshus. Här finnas
provinsialläkare och distriktsveterinär, apotek,
tuberkulossjukstuga samt mödra- och spädbarnshem.
Bland industrier märkas sågverk och hyvleri,
tillhörande Gamleby trävaru-ab., mekanisk verkstad,
kemisk-tekniska fabriken ab. Invex (gr. 1947),
möbelfabriker, fruktkonservfabrik, tegelbruk och
båtvarv, känt för sina konstruktioner av
kapp-seglingsbåtar. Hamnen har 320 m kaj vid 4—6
m djup samt export av spannmål och trävaror.
Taxeringsvärde å fastighetsskattepliktig
fastig
Gammalluteraner 694
het 7,295,000 kr, till kommunal inkomstskatt
taxerad inkomst 3,931,710 kr. (1950).
Gamlestad, församling, se Göteborg.
Gamlestadens fabrikers ab., Göteborg,
grundat 1891, driver bomullsspinneri, väveri, färgeri,
blekeri, appreturverk, konfektionsfabrik och
nätfabrik. Äktiekapital 15 mkr, antalet arbetare
c:a 940.
Gamma, mus., grekiska bokstaven g:s (T)
namn; under medeltiden lägsta tonen i skalan.
Gammalkatoliker, katoliker, som förkastat
läran om påvens ofelbarhet och därför uteslutits
ur romerska kyrkan och nödgats bilda egna
samfund. Äldst av dessa är gammalkatolska
kyrkan i Nederländerna, som går tillbaka på de
kring Utrechts ärkebiskopsstol samlade holländska
katoliker, vilka under 1600-talet i strid mot
jesuiterna fasthöllo vid Augustinus’ nådelära och
den medeltida episkopalismen. Då påven 1703
avsatte ärkebiskopen P. Codde och domkapitlet
icke ville erkänna den av påven i stället insatte
utan 1723 valde en annan, C. Steenowen, som
tog vigning från en avsatt biskop, blev
brytningen ohjälplig. 1920 räknade samfundet omkr.
10,000 medl. — Sedan Vatikankonsiliet 1870
upphöjt läran om påvens ofelbarhet till kyrklig
dogm, uppstodo flerstädes bland de bildade och
liberalt påverkade katolikerna ”gammalkatolska”
rörelser. Redan under de närmaste åren
upprättades självständiga biskopskyrkor i Tyskland,
Schweiz och Österrike, vilka genom förbindelsen
med gammalkatolska kyrkan i Nederländerna
kunde trygga apostolisk succession. Biskoparna
väljas av en synod, där även lekmännen äro
representerade, prästerna av församlingarna. Det
obligatoriska prästcelibatet upphävdes redan 1878,
nattvarden får utdelas under båda formerna, och
gudstjänsten förrättas vanl. på modersmålet. G.
ha förgäves arbetat för en återförening på
katolsk grundval med de grekisk-ortodoxa och
anglikanska kyrkorna (med den sistnämnda består
dock sedan 1883 kommunionsgemenskap). De ha
även visat verksamt intresse för de kyrkliga
en-hetssträvanden. I Tyskland hämmades den
gammalkatolska rörelsen tidigt i sin utveckling. Den
räknade 1933 omkr. 22,000 medl. I Schweiz, där
g. kallas Christkatholiken, utvecklade den sig vida
kraftigare (1941 omkr. 30,000 medl. ; i
Österrike fick den särskilt genom förbindelsen med
Bort-från-Rom-rörelsen (1898 ff.) ett stort
tillskott (1934 36,800 medl.). Dessutom har den
förgrenat sig till bl. a. Tjeckoslovakien, Jugoslavien,
Frankrike, Italien, Spanien, Amerika och Polen.
Gammalkil, socken i Östergötlands län,
Valke-bo härad, s. v. om Linköping; 60,04 km2, 919 inv.
(1951). Tillhör i n. östgötaslätten och höjer sig
söderut till bergig skogsmark. 2,098 har åker.
Egendomar: Skränge, Duseborg och Fettjestads
Storgård. Kyrkan är byggd 1799—-1800. Bildar
ett pastorat i Linköpings stift, Vifolka och
Valkebo kontrakt; tillhör storkommunen Södra
Valkebo.
Gammalkristen konst, dets. som f o r n k r i
s-ten konst (se d. o.).
Gammalluteraner kallas de strängt ortodoxa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
