Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - García Lorca, Federico - Garcinia - Garçon - Gard (vakt) - Gard (flod) - Gard (departement) - Gard, Sven - Gard, R. M. du - Gardar - Gardarike - Gardar Svavarsson - Gardasjön
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
709
Garcinia—Gardasjön
710
han utnyttjade folkdikten. Han utvecklade i
fortsättningen en livlig lyrisk produktion och
framstod mot slutet av 1920-talet som en av
huvudpersonerna i spanskt kulturliv. 1927 uppfördes
hans historiska skådespel ”Mariana Peneda” och
s. å. utgav han de 1921—24 skrivna ”Canciones”,
en saml. korta poem, där han anknöt till
folkdikter, barnvisor och musik. Han slog igenom
som skald med ”Romancero gitano”, en saml.
dikter, som han skrivit 1924—27 och publicerade
1928. ”Poema del canto jondo” (”Den djupa
sången”, 1931) innehöll ungdomsdikt i
folkvise-stil. 1929—30 uppehöll sig G. i New York.
Amerikavistelsen gav upphov till saml. ”Poeta
en Nueva York”, publ. fullständigt först 1944.
Äter i Spanien, sattes G. av den nya
republikanska regimen 1931 i spetsen för studentteatern
La Barraca, som för
de stora massorna
presenterade klassiska
spanska skådespel,
iscensatta av G., som
nu själv främst ägnade
sig åt dramatiskt
författarskap. Han skrev
bl. a. ”La zapatera
prodigiosa” (”Den
lustiga skomakarhust-run”, 1930), ”Amor de
don Perlimplin con
Belisa en su j ordin”
(i933), ”Bodas de
sangre”
(”Blodsbröl
lop”, s. å.), ”Yerma” (1934) och ”La casa de
Bernarda Alba” (1936), de tre senare hans
huvudarbeten, skådespel på prosa med lyriskt
musikaliska inslag på vers, tungt stämningsmättade
ödestragedier med motiv från spanskt bondeliv.
1935 kom diktsaml. ”Llanto por Sånchez Mej ias”,
där han bl. a. hämtat motiv från sina landsmäns
favoritnöje, tjurfäktningen. Kort efter
inbördeskrigets början 1936 blev G. mördad i Granada
av falangister; hans böcker brändes efter tyskt
mönster, hans skrifter förbjödos. G. räknas som
Spaniens främste diktare i våra dagar. ”Obras
completas” utkommo i 7 bd i Buenos Aires 1938
—42; ”Poesias” i Madrid 1944. G:s tre
dramatiska huvudarbeten föreligga på sv. i
”Blodsbröllop. Yerma. Bernardas hus” (1947). — Litt.:
A. Barea, ”Lorca, the poet and his people” (1944).
Garcinia, växtsläkte av fam. Guttiferae, med
talrika arter, träd el. buskar i Gamla världens
tropiker. Många arter ha ätbara frukter. Mest
bekant är G. mangostana, mangostanen
(från Malacka), vars frukter erinra om apelsinen
och odlas i tropiska länder, särskilt i Asien.
Från G. Hanburyi (i Kambodja) m. fl. fås
gummigutta, genom upphettning intorkad
saft, som utflyter ur inskärningar i stammen.
Gargon [garså’], fr., gosse; kypare; ”en glad
g.”, ”livad prisse”. -— Garqonne [garså’n],
fr. (fem. av gargon), ”ungkarlsflicka”, efter V.
Marguerittes roman ”La garqonne” (1922).
Gard (fr. garde), vakt, skydd; även som spel-
Garcinia mangostana.
term. Jfr En garde. — Gardera, skydda,
vakta. — Gardställning, se Fäktkonst.
Gard [gär], biflod, fr. h. (från Cevennerna)
till nedre Rhöne, i s. ö. Frankrike; 135 km
lång. Pont du Gard, en av de vackraste
romerska vattenledningarna, byggd 19 f. Kr.,
korsar G:s dal ovanför Remoulins (se bild vid
Akvedukt).
Gard [gär], depart. i s. ö. Frankrike, i ö.
Languedoc, mellan Cevennerna, Rhöne och
Medelhavet, kring floden Gard; 5,881 km2, 393,000
inv. Huvudstad: Nimes. Vin och olivodling längs
Rhöne, silkesmaskavel; rika stenkolsfält,
järnmalm, något asfalt, zink, bly, silver och salt.
Gard, Sven, läkare (f. 1905 3/ii), med. lic.
1934, med. dr och doc. i bakteriologi i Uppsala
1943, laborator vid Statens bakteriologiska
laboratorium 1937, avd.-föreståndare där 1945,
prof, vid Karolinska inst. i bakteriologi 1947,
i virusforskning 1948. G:s vetenskapliga
produktion omfattar huvudsaki. virusforskning,
framför allt synnerligen värdefulla arbeten om
barnförlamningen och dess virus.
Gard [gär], R. M. du, fransk författare, se
Martin du Gard.
Gardar, gammalt biskopssäte på Grönlands
österbygd (d. v. s. Sydgrönland), längst inne i
Igalikofjorden. Upprättades 1124, lydde först
under ärkebiskopen i Lund och lades 1152 under
Nidaros ärkestift. Biskopsdömet omfattade då
16 kyrkor, däribland en domkyrka i G., vilken
numera är utgrävd.
Gardarike, se Gårdarike.
Gardar Svavarsson, enligt ”Hauksbök”
Islands förste nordiske upptäckare, snarast dock
den andre, till börden svensk. På en färd till
Hebriderna omkr. år 860 stormdrevs han upp
till ö. kusten av Island, som han kringseglade.
Han kallade landet Gardarsholm.
Gardasjön (it. Lago di Garda), Italiens största
sjö, på sydsluttningen av Alperna, n. v. om
Verona, 65 m ö. h. Areal 370 km2, längd 52 km,
bredd 4—15 km, största djup 346 m. G. är en
typisk randsjö, belägen med sin smala, n. del
inom berglandet, med sin bredare, s. del på den
norditalienska slätten och mot s. omramad av
ändmoräner. På ö. stranden höjer sig, n. om
den lilla staden Garda, som givit namn åt sjön,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
