Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gardiner, Alan Henderson - Gardiner, Samuel Rawson - Gardiner, Stephen - Gardist - Gardone Riviera - Gárdonyi, Géza - Gardställning - Garfield - Garfield, James - Garfågel - Gargano, Monte - Gargantua - Gargnäs - Garibaldi, Giuseppe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
713
Gardiner—Garibaldi
714
av fornegyptiska språket. G. har 1916—21,
1934 och fr. o. m. 1941 redigerat tidskriften
Journal of Egyptian Archæology. Han har bl. a.
gjort gravundersökningar i Egypten och utg.
hie-ratiska texter. Han har också gjort en
betydande insats i utforskandet av Sinaiinskrifterna
och sammanhanget mellan egyptisk skrift och de
senare alfabeten. Inom hans omfattande
produktion märkas ”Egyptian grammar” (1927),
”The theory of speech and language” (1932),
”The theory of proper names” (1940) samt
”An-cient Egyptian Onomastica” (2 bd jämte pl.-bd,
1947).
Gardiner [gäMna], Samuel Rawson,
engelsk historiker (1829—1902). 1871—85 var
G. prof, vid King’s College i London. Redan
på 1850-talet grep sig G. an med sitt livsarbete,
en på minutiöst noggrann källforskning
grundad framställning av Englands politiska historia
1603—60. Hans arbeten rörande denna period
äro: ”History of England from the accession of
James I to the outbreak of the civil war 1603—
1642” (10 bd, 1883—86), ”History of the great
civil war, 1642—1649” (3 bd, 1886—91) och
”History of the commonwealth and protectorate,
1649—1660” (3 bd, 1894—1901; går endast fram
till 1656). Utom de stora verken på sitt
specialområde har G. offentliggjort ”Introduction to
the study of English history” (1881), ”The
con-stitutional documents of the Puritan revolution,
1625—1660” (1889), ”The student’s history of
England” (3 bd, 1890), ”Oliver Cromwell” (1901).
Gardiner [gä’dna], Stephen, engelsk
biskop, lordkansler (omkr. 1480—1555). Han blev
dr i kanonisk rätt 1521 och förvärvade som
sekr. hos kardinal Wolsey noggrann kunskap om
utrikespolitiken. Henrik VIII använde honom i
sina skilsmässostrider. 1529—34 var G.
konungens sekr. och blev därunder (1531) biskop av
Winchester. Då han i början av Edvard VI :s
regering motsatte sig protestantiska lärans
införande, blev han till sist avsatt från
biskopsämbetet och hållen i fängelse men frigavs, då
drottning Maria 1553 besteg tronen. Han
återfick sitt biskopsstift, utnämndes till lordkansler
samt var någon tid drottningens förnämste
rådgivare.
Gardi’st, soldat, tillh. gardestrupp.
Gardone Riviera [-då’ne riviä’ra], ital. stad
med 3,000 inv., livligt besökt vinterkurort vid
Gardasjön.
Gårdonyi [gä’rdånji], Géza, ungersk
författare (1863—1922). Hans serieberättelser om
en lantlig nämndemans äventyr (”Göre Gåbor
birö ür könyvei”, 1895—99) sprudla av sund,
kärnfull humor. Han skrev även flera
betydande historiska romaner. Som dramatiker vann G.
sin största framgång med folkskådespelet ”A
bor” (”Vinet”, 1901).
Gardställning, se Fäktning.
Garfield [gä’fild], stad i New Jersey i U.S.A.,
vid Passaic River närmast s. ö. om Paterson vid
New York; 27,600 inv. Mångsidig industri,
bl. a. stora yllefabriker.
Garfield [gä’fild], James Abraham,
ameri
kansk president (1831-—81). Han var son till en
farmare i Ohio och tillbragte sin ungdom där
med skilda sysselsättningar. Under inbördeskriget
var han officer i nordstatsarmén och utmärkte
sig vid flera tillfällen samt befordrades till
divisionsgeneral. Vald till led. av unionskongressens
representanthus 1863, intog han genast en bemärkt
ställning och blev 1877 ledare för husets
republikanska fraktion. 1880 blev han medl. av senaten.
Under presidentvalskampanjen 1880 blev han av
oppositionen mot Grant uppsatt som
republikanernas kandidat, valdes i nov. s. å. till Förenta
staternas president och tillträdde sitt ämbete 4
mars 1881. Hans val innebar en reaktion mot
den våldsamma korruptionen i U.S.A:s politiska
liv; själv medhann G. inga reformer, då han kort
efter sin installering i Vita huset mördades av
en Grants anhängare, som såg sitt hopp om
något lukrativt ämbete grusat. Mordet
framkallade ytterligare reaktion mot korruptionen.
Garfågel, A’lca impe’nnis, en 2/s m hög,
ping-vinlik alkfågel med små, till flykt odugliga
vingar, vilken levde på klippöar utanför n. Skottlands,
Färöarnas, Islands
och Grönlands
kuster (tidigare även
Norges och New
Foundlands, ja,
under den äldre
stenåldern t. o. m. vid
Danmarks) och
sedan 1844 är
utrotad. Huvud, hals,
rygg och vingar
voro svarta,
undersidan vit; mellan
öga och näbb en
stor vit fläck. G.
lade 1 stort ägg.
Omkr. 70 skinn, 80
ägg m. m. finnas
bevarade.
Gargano, M o
n-t e [må’nte [-garga’-nå],-] {+garga’-
nå],+} en 1,056 m hög
bergudde på ö.
kus
ten av Syditalien, bildande ”sporren på den
italienska stöveln”. G. är en kalkstensplatå.
Garga’ntua [fr. utt. -gätya’], se Rabelais.
Gargnäs, kyrkobokföringsdistrikt i Sorsele
socken, Västerbottens län.
Garibaldi, Giuseppe, italiensk frihetshjälte
(1807—82). Han var född i Nizza, blev tidigt
sjöman, deltog som medl. av Giovine Italia i ett
myteriförsök i Sardiniens flotta och dömdes
1834 frånvarande till döden. 1836 drog G. till
Sydamerika och vann ära i Rio Grande do Suls
uppror mot Brasilien samt Uruguays strid mot
Argentina. Ryktet om hans äventyrliga bragder
nådde till Italien, dit han återvände 1848.
Förgäves erbjöd han Karl Albert av Sardinien sina
tjänster, förde därpå en friskara mot
österrikarna men trängdes slutligen in i Schweiz. Dec.
1848 trädde han i tjänst hos den provisoriska
regeringen i Rom, segrade 30 april 1849 över en
Garfågel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
