Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Garpenberg - Garpenbergs odalfält - Garpenbergs revir - Garphyttan - Garrick, David - Garrison, William Lloyd - Garrod, Sir Alfred Baring - Garrulus - Garsjin, Vsevolod Michajlovitj - Garson, Greer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
721
Garpenbergs odalfält—Garson
722
verkning har till slutet av 1800-talet ägt rum vid
G., B rattfors och Dormsjö.
Garpenbergs odalfält, malmfält i Garpenbergs
sn, Kopparbergs län, c :a 12 km ö. n. ö. om
He-demora. G. omfattar ett flertal gruvor, vilka
delvis voro kända redan på 1300-talet. Malmen
uppträder på två från varandra skilda streck,
Överberget och Underberget, av vilka det förra
innehåller kopparhårdmalmer, d. v. s. kopparkis
insprängd i kvartsit, medan Underberget består
av komplexa zink-, bly- och kopparmalmer jämte
svavel- och magnetkis. De förekomma tills, m.
dolomitisk kalksten och tremolitskarn. I
Biskops-gruvan ha kopparglans och brokig kopparmalm
påträffats. Gediget guld förekommer, särsk i
hårdmalmen. En säregen malmtyp utgör den s. k.
k u 1 m a 1 m e n, som bildar raka gångar av
fin-kornigt zinkblände el. kopparkis med runda
bollar av kvarts och glimmer. Sulfiderna åtföljas
av rikliga mängder flusspat. —
Kopparmalms-brytningen i G. har i gångna tider varit
betydande. Man räknar med att under tiden 1637—1873,
då kopparverket nedlades, producerats inalles
över 7,000 ton koppar. Under senare år har
driften väsentligen varit inriktad på utvinning av
zink- och blymalm. 1947 utgjorde
malmproduktionen 47,000 ton. Ägare är ab. Zinkgruvor.
Garpenbergs revir, adress Garpenberg, tillhör
Gävle-Dala distrikt och omfattar av Kopparbergs
län Folkare härad med undantag av By och delar
av Grytnäs och Folkärna socknar, Hedemora
tingslag med undantag av delar av Husby sn
samt Silverbergs sn i Falu s. tingslag.
Garphyttan, brukssamhälle i Tysslinge sn i
Närke, vid foten av Kilsbergen; 655 inv. En 5
km lång industribana leder åt s. ö. till
Latorps-bruks station på statsbanelinjen Örebro—Svartå.
Vid G. ligger ett landstingets sanatorium. G.
har gamla traditioner som bruksort. Järnbruket
existerade med säkerhet redan vid mitten av
1500-talet. Silverutvinningen, som torde ha börjat
vid årh :s slut, var av blygsam omfattning och
nedlades trol. omkr. 1670. Bleckslageriet
privilegierades 1661. C. U. Uggla, som 1759 köpt
bruksegendomen, utvidgade den med bl. a. ett
alunverk 1768. Under 1800-talet avvecklades
efter hand järnverket. 1902 frånsåldes en stor
del av brukets skogsmark till staten, som därav
bildade Garphytte kronopark. Föregånget av ett
par kortlivade ab., bildades 1915 det nuv. a b.
Garphytte bruk med aktiekapital av f. n.
3,5 mkr, 550 industriarb. och ett årligt
tillverkningsvärde av 10 mkr. Här tillverkas järn- och
ståltråd i högsta kvaliteter, silverstål, svets- och
pianotråd, stållinor, fjäderträd, precisionsfjädrar,
vävskedar o. a. textilutensilier samt dragskivor
av hårdmetall och av diamanter.
Bruksegendomen Garphyttan omfattar med underlydande 291
har, därav 95 åker. Till densamma höra såg och
3 elkraftverk. Herrgårdsbyggnadens flyglar av
reveterat trä härstamma från början av 1700-talet.
— Litt.: A. Nachmanson & D. Hannerberg,
”G. Ett gammalt bruks historia” (1945).
Garrick [gä’rik], David, engelsk skådespe-
lare och teaterledare (1717—79). Han studerade
först juridik, öppnade sedan vinhandel i
London, debuterade 1741 och väckte redan s. å
uppseende i London som Richard III, var 1742—45
anställd vid och 1747—76 delägare i och
artistisk direktör för Drury Laneteatern. —
”Englands störste skådespelare” ägde en klangfull
stämma, vilken liksom hans mimik villigt lånade
sig till de mest skiftande uttryck. G. bröt
fullkomligt med tidens
deklamatoriska stil och
typiserande
framställningssätt. Han var
föregångsman för
senare tiders
skådespelarkonst med dess krav
på fördjupad
karaktärsteckning och
levande människoskildring. Hamlet, Romeo,
Richard III, Macbeth,
Othello m. fl.
Shake-spearehj ältar
räknades bland G:s
glansroller, men han rörde
sig med samma mästerskap även inom det
borgerliga skådespelet och komedien. G. var också
dramatisk författare och lyriker. G:s ”Dramatic
works” utgå vos 1768, ”Poetical works” 1785,
”Private correspondence” i 2 bd 1831—32. —
Monogr. av P. Fitzgerald (2 bd, 1868), J.
Knight (1894), C. Gaehde (1904), C. Parsons
(1906), E. af Klercker (1928) och Margaret
Barton (1948).
Garrison [gä’risn], William Lloyd,
amerikansk abolitionist (1805—79). Han ägnade sig
från 1829 helt åt kampen för negerslavarnas
frigörelse. Härför verkade han i den av honom
1831 grundade tidn. The Liberator. Från
motståndare utsattes G. ofta för hot och smädelser.
Mycken anstöt väckte hans till unionens
sprängning syftande slagord ”ingen union med
slavägare”. Under inbördeskriget 1861—65 sökte G. i
opposition mot Lincoln göra slavfrågan i st. f.
unionens upprätthållande till stridens huvudfråga.
Garrod [gä’rad], Sir Alfred Bäring,
engelsk läkare (1819—1907), länge prof, i
London. Uppvisade 1847 närvaron av urinsyra i
blodet hos giktsjuka.
Ga’rrulus, zool., se Nötskrika.
Garsjin [ga’r/yn], Vsevolod
Michaj-lovitj, rysk författare (1855—88). Han deltog
i rysk-turkiska kriget 1877, varifrån han bl. a.
fick stoff till sin dystra skiss ”Fyra dagar”. G:s
produktion är föga omfattande, men hans
melankoliska, analyserande noveller om strid och
lidande ha ett bestående värde. Jfr en studie av
O. Hansson i ”Samlade skrifter”, bd 10 (1921).
Garson [gäsn], Greer, irländsk-amerikansk
filmskådespelerska (f. 1908). G. ämnade utbilda
sig till lärarinna men övergick 1932 till teatern
och debuterade på Birmingham Repertory
The-atre. 1934—38 var hon en av de mest omtyckta
skådespelerskorna på London-scenerna. Hennes
första film blev ”Adjö mr Chips!”. Sedan följde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
