Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Garson, Greer - Garstang, John - Garstin, Crosbie - Gartneri - Gartok - Gartz - Gartz, Åke Henrik - Garva - Garvarull - Garve, Christian - Garvextrakt - Garvin, James Louis - Garvmedel - Garvning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
723
Garstang—Garvning
724
närmast ”En man för
Elisabeth” och
”Blommor i skugga”. Hon
engagerades senare till
Hollywood, där hon
fick sitt stora
genombrott i ”Mrs Miniver”.
Bland hennes övriga
filmer märkas
”Slumpens skördar”,
”Ma-dame Curie” och ”Mrs
Parkington”. G.
räknas nu till eliten av
världens
filmskådespelerskor.
Garstang [gä’stäQ], John, engelsk arkeolog
(f. 1876), 1907—41 prof, vid univ. i Liverpool,
1919—26 dir. för engelska arkeologiska inst. i
Jerusalem; har lett åtskilliga arkeologiska företag i
England, Egypten, Syrien, Palestina och Mindre
Asien. G:s skrifter behandla frågor rörande
egyptisk, biblisk och hettitisk arkeologi och historia.
Garstin [gä’stin], Crosbie Alfred Norman,
engelsk författare (1887—1930). G. studerade i
hemlandet och Tyskland, for sedan över till
Amerika och arbetade bl. a. som hästdressör i U.S.A.,
sågare i Canada och gruvarbetare på
stillahavs-kusten men återvände vid 1 :a världskrigets
utbrott, anmälde sig som frivillig i hemlandet och
hade skilda uppdrag, tills han demobiliserades
1919. G., som var en utpräglad friluftsmänniska,
skrev vers och berättelser, kännetecknade av
spänning och humor.
Gartneri’, trädgårdsanläggning, plantskola.
Gartok, stad i v. Tibet, vid Indus, 4,470 m
ö. h. Viktig marknadsplats och karavanvägknut
vid vägen Lhasa Kashmir; handel med Indien.
Gartz [-ts], stad i Pommern, vid Oder, 25
km s. om Stettin; 3,600 inv. Under trettioåriga
kriget anlade sommaren 1630 de kejserlige under
furst Conti vid G. ett starkt befäst läger,
varigenom för en tid Gustav Adolfs framryckning
hejdades. Sedan Gustav Adolf 25 dec. s. å. stormat
brohuvudet över Oder vid det närbelägna
Greif-fenhagen, utrymde de kejserlige följande dag G.
Gartz [-ts], Åke Henrik, finländsk
industrimän och politiker (f. 1888), fil. kand. 1909,
jur. utr. kand. 1914, erhöll v. häradshövdings
titel s. å. G. inträdde 1921 i styrelsen för
träförädlingsindustri firman G. A. Serlachius och
1931 i Ahlströmkoncernens direktion. Han var
handels- och industriminister 1944—46 samt
utrikesminister 1950—51. Sistn. år blev han
sändebud i Bern.
Garva. 1) Bereda garvstål. — 2) Bereda läder.
Garvarull, den ull, som i garverierna avskaves
från får skinnen, är vanl. genom behandlingen
med kemikalier sträv och kort men kan dock
förspinnas till garn för grövre vävnader.
Garve [-fa], Christian, tysk filosof (1742
—98), mest bekant för sin recension av Kants
”Förnuftskritik” i Göttinger Gelehrte Anzeigen
1782, vilken uppkallade Kant till en amper replik
i ”Prolegomena”.
Garvextrakt, ett koncentrat av de ur
garvmed
len med vatten utlakade garvämnena. G.
förekommer i handeln dels i flytande, dels i fast form.
Garvin [gä’vin], James Louis, brittisk
publicist (1868—1947). Han var medarbetare i
Newcastle Chronicle 1891—99, därefter från 1899
i Daily Telegraph, utgav 1912—15 Pall Mall
Ga-zette. 1908—42 var han utg. av söndagstidningen
The Observer. 1926—29 var han därjämte
huvudredaktör för ”Encyclopædia britannica”. G:s ”The
economic foundations of peace” (1919), vari han
yrkade på moderation av fredsvillkoren, väckte
vid sin framkomst stor uppmärksamhet. G. har
vidare skrivit ”The life of Joseph Chamberlain”
(3 bd, 1932—34).
Garvmedel, kallas alla de råvaror, varur
garvämnen tekniskt lönande kunna framställas. De
bestå av 4 grupper: vegetabiliska g., som
förekomma i skilda handelsformer, ss.
garvextrakt, bark, trä, blad, frukter och rötter;
minera 1 i s k a g., t. ex. kromalun; a n i m a 1 i s k a
g., t. ex. sältran, och kemiska g., t. ex.
formalin. Våra viktigaste inhemska g. härröra från
gran- och ekbark samt ekträ.
Garvning, teknisk behandling av djurhudar
för att av dem åstadkomma läder.
Garvningspro-cessen åstadkommer en kemisk och fysikalisk
förening mellan hudsubstans och garvämne. G.
sönderfaller i 3 avd.: kalkhusarbete, egentlig g.
och färdiggörning el. tågning. — Hudar och
skinn levereras till garverierna i saltat el. torkat
tillstånd, och den första operation, som hudarna
undergå i kalkhuset, kallas v e k n i n g (ty.
weichen, uppmjuka). Hudarna nedhängas- i
vat-tenbassänger, för att dels befrias från smuts, blod
och konserveringsmedel, dels uppmjukas, så att
huden får samma smidighet och utseende som i
färskt tillstånd. Hudarna äro nu färdiga att
avhåras, d. v. s. befrias från hår och överhud,
vilket sker med olika metoder, beroende dels på
den lädersort man vill tillverka, dels på om man
vill tillvarataga håret el. ej. Den äldsta
avhårings-metoden är s m u 11 n i n g. Denna grundar sig
på en förruttnelseprocess i överhudens slemlager,
som får framskrida så långt, att håret vid
kraftigt ryck lossnar, varefter håret avskaves. Denna
metod användes vid den gamla
sulläderberedningen och vid fårskinnsgarvning för att skydda
håret. Ett bekvämare och snabbare sätt är att
behandla hudarna i mättade kalklösningar, antingen
enbart el. med tillsats av svavelnatron. I förra
fallet avhåras hudarna för hand el. med maskin,
och håret kan tillvaratagas och användas för
tekniskt bruk. På de svavelnatronbehandlade
hudarna förstöres håret fullständigt och avlägsnas
genom spolning med vatten. Efter avhåring befrias
hudarna på köttsidan från bindväv och
köttrester för band el. på s. k. skavmaskin. I detta
tillstånd benämnas hudarna b 1 ö s s e, och den
med de öppna hårporerna reliefliknande ytan
benämnes n a r v el. narvsida i motsats till
köttsidan. Blösse, avsedda för bottenläder, äro nu
färdiga att behandlas med garvämne, under det
att ovanlädersblösse avkalkas, d. v. s. behandlas
med sådana syror, som med den i blossen
kvarvarande kalken bilda vattenlösliga kalksalter,
vil
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
