- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 8. Franken - Girland /
725-726

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Garvning - Garvstål - Garvsyror - Garvämnen - Gary - Gary, Elbert Henry - Gas

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

725

Garvstål—Gas

726

ka genom spolning avlägsnas. Detta sker
antingen stillastående i bassäng el. i roterande
valk-fat. Därefter behandlas hudarna i en uppslamning
av hönsgödsel el. hundexkrement, som innehålla
enzymer och bakterieferment, vilka verka
uppluckrande på hudfibrerna. Denna operation
kallas p y r n i n g och är absolut nödvändig för
erhållande av ett mjukt och smidigt ovanläder. I
st. f. den ohygieniska gödselpyrningen brukas i
den moderna fabrikationen kemiska preparat,
innehållande trypsin o. a. likaverkande ferment.
Kalkhusbehandlingen har till ändamål icke blott
att avhåra huden utan även att svälla hudfibrerna,
vilket underlättar diffusionen av garvämnet
under garvningen. — Vegetabilisk g. med
bark och extrakt är den viktigaste
garvningsme-toden. Härvid är ej blott garvämneshalten i de
använda materialen utslagsgivande utan även de
egenskaper ifrågavarande garvmedel förlänar åt
det färdiggarvade lädret. Ek, kastanj och valonea
lämna ett fast läder och äro alltså lämpliga för
framställning av bottenläder. Sumak, gambir,
gran, quebracho och mimosa användas vid
ovan-lädersgarvning. För att ernå önskad
läderkvalitet använder garvaren olika blandningar. —
Barkgarvning el. strögarvning
tillhör de äldre metoderna och tar en tid av 6—12
mån. Med den numera praktiserade
snällgarv-ningsmetoden färdiggarvas hudarna på ung. i å
2 mån. Hudarna nedhängas i svag
garvextrakt-lösning (garvlag) och överföras med bestämda
tidsintervall i successivt starkare lag från i° till
8° Bé, för att till sist färdiggarvas med
koncentrerat extrakt i roterande valkfat. — Den
viktigaste mineralgarvningsmetoden är
g. med kromsalter; en annan metod är
alungarv-ning. — A n i m a 1 i s k g., se Sämskgarvning.
— Färdiggörningen el. tåg ningen
består däri, att ovanläder falsas el. spaltas ned
till önskad tjocklek, smörjes med fett och
behandlas på narvytan för hand el. i maskin med
utsättningsjärn för att i lädret utarbeta
ojämnheterna efter djurkroppen, så att lädret får en slät
och plan yta (kallas utsättning). I blösse el. efter
garvningen klyves bottenlädret i ryggen för att
färdiggöras till koläder för skofabriksändamål
el. utskäres kärnstycket för vidare beredning till
krupong för skoreparationsändamål. Sedan
bottenlädret blivit appreterat med fett, utsatt och
torkat, hamras el. manglas det under hårt tryck
för att ytterligare vinna i fasthet. Ovanläder
gö-res mjukt och smidigt genom uttänjning och
sträckning av lädrets fibertextur.

Garvstål, se Damaskenstål.

Garvsyror. Med g. förstod man urspr. amorfa
föreningar, som kunde förvandla hudar till läder,
fälla limlösningar, ge olösliga fällningar med
al-kaloider och blysalter samt ge blå el. gröna
föreningar med järnklorid. Från kemisk synpunkt
indelar man numera g. i två grupper, näml, i)
Esterartade g., vilka kunna sönderdelas
genom hydrolys och av vilka de flesta ge
gallus-syra som hydrolysprodukt. Hit höra de viktigaste
g., ss. kinesiskt tannin och turkiskt tannin. 2)
Kondenserade g., vilka icke äro estrar utan

vilkas kärnor sammanhållas av kolbindningar.
Hit höra katekol o. a. mindre kända föreningar.
— Kinesiskt tannin, galläpplesyra, är
en glykosid, som vid hydrolys sönderdelas i
gly-kos och gallussyra. Tannin, som lättast erhålles
genom extraktion av galläpplen, är ett gulvitt
amorft pulver, som är lättlösligt i vatten. Det är
optiskt aktivt, användes vid garvning och till
framställning av bläck samt har fått medicinsk
användning som adstringerande medel vid
tarmkatarr. Det lyckades E. Fischer att på syntetisk
väg genom förestring av glykos med
digallus-syra framställa en förening, som är mycket lik
kinesiskt tannin och som ger de typiska
garv-ämnesreaktionerna. Digallussyran, som
även framställdes av Fischer, är en depsid av
gallussyra. Vid upphettning av gallussyra i
autoklav erhålles pyrogallol.

Garvämnen kallas alla de ämnen, som äga
förmåga omvandla hud till läder. —
Vegetabiliska g. erhållas genom utlakning av resp,
garvmedel. G. förekomma icke i ren form utan tills,
m. andra s. k. i c k e-g arvämnen, bestående
av sockerarter, äggviteämnen, fenoler etc., som
genom olika kemiska reaktioner påskynda
garv-ningshastigheten. Antagligt är, att det finns lika
många g., som det finns garvmedel. Vid hög
temp. sönderfalla g. i antingen pyrogallol el.
py-rokatekol, och efter dessa
sönderdelningspro-dukter sammanfattas g. i två grupper,
pyrogallol- och pyrokatekolgarvämnen.
Ur konstitutionell synpunkt indelas g. i h y d r
o-lyserbara, hos vilka bensenkärnorna förenas
med varandra el. med glykos över syreatomer
till komplexbildningar, som kunna sönderdelas av
ferment, och kondenserade g., som genom
oxidation kondenseras till högmolekylära
föreningar. Bensenkärnorna äro genom kolatomer
förbundna med varandra. Av mineraliska g. är
basiskt kromsulfat det viktigaste; det bildas
genom att försätta kromalunlösning med soda. —
Som animaliskt g. må de högre omättade
fettsyrorna betraktas, t. ex. clupanodonsyran i
tran. — Syntetiskä g. äro
kondensations-produkter av fenolsulfosyror med formalin.

Gary [gä’ari], stad i Indiana, U.S.A., vid
Michigansjön, s. ö. om Chicago; 134,000 inv. G.,
som är en del av Stor-Chicago, grundades 1906
av United States Steel Corporation och är
U.S.A :s största och ett av världens förnämsta
centra för stål- och cementtillverkning.

Gary [gä’ari], Elbert Henry, amerikansk
finansman (1846-—1927). Han blev 1871 advokat
i Chicago, var sedermera bankdirektör, domare
och mayor i Wheaton samt blev 1898 chef för
trustbildningen Federal Steel Corp. Då den stora
ståltrusten U.S. Steel Corp. 1901 bildades, blev G.
styrelsens ordf, och verkst. dir. G. var livligt
intresserad för sina arbetares välfärd. Han rönte
en häremot svarande uppskattning, vilken bl. a.
tog sig det uttrycket, att den arbetarstad, som
växte upp kring ett av G :s stålverk i Indiana,
1906 döptes till Gary.

Gas (nybildning av J. B. van Helmont). 1)
(Fys.) G. kallas sådana ämnen, som i motsats

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:16:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffh/0435.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free