Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gas - Gas (vävnad) - Gasa - Gasaccumulator, Svenska ab. - Gasackumulator - Gasaland - Gasautomat - Gasbelysning - Gasberedningsoljor - Gasbetong - Gasbinda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
727
Gas—Gasbinda
728
till fasta och flytande kroppar ej äga bestämd
volym utan uppfylla det rum, vari de äro
inneslutna. En g. strävar alltid att utvidga sin volym
och utövar därför ett tryck på sin omgivning.
Mellan vikten, volymen, trycket och
temperaturen av en g. råder alltid ett visst samband. De
lagar, som uttrycka detta samband, kallas
gaslagarna. De äro Avogadros lag
(se d. o.), B o y 1 e-M a r i o 11 e s lag (1662—
79) och Gay-Lussacs lag (1802).
Boyle-Mariottes lag säger, att vid en och samma temp.
en given gasmassas tryck (p) är omvänt
proportionellt mot den av densamma intagna volymen
(v), alltså produkten p. v = en konstant. Enl.
Gay-Lussacs lag är volymen av en gasmassa vid
oföränderligt tryck direkt proportionell mot den
v
absoluta temp. T. el. = en konstant. Härav
framgår, att tillståndet hos en g. beror av tre
variabla storheter: p. v och T. En relation, som
anger sambandet mellan alla dessa storheter,
kallas en t i 11 s t å n d s 1 a g. En sådan är C 1
a-p e y r o n s relation p .v = R . T, där R är
en konstant storhet, den s. k.
gaskonstanten. Denna ekvation kallas även gasernas
allmänna tillståndslag och innehåller
i sig de båda förutnämnda lagarna som speciella
fall. Den allmänna tillståndslagen och de
nämnda speciella fallen av densamma äro
dock inga exakta naturlagar utan gälla
endast med större el. mindre tillnärmelse. De ha
karaktären av ideallagar, och en g., som vore så
beskaffad, att den noggrant följde dessa lagar,
vore en i d e a 1 g a s. De verkliga g. åter, r e
alga s e r n a, visa emellanåt stora avvikelser men
närma sig vid växande förtunning
idealtillståndet. Många försök att uppställa en tillståndslag
för real-g. ha gjorts; här må endast nämnas den
berömda van der W a a 1 s tillståndslag:
(P + ^2 ) ■ O—&) = R-T,
som beskriver real-g :s tillståndsförändringar
avsevärt bättre än Clapeyrons ekvation. De i den
förra ingående tilläggstermerna samt storheterna
a och b, vilka senare äro för varje speciell g.
karakteristiska konstanter, låta sig tydas på
grundvalen av den kinetiska gasteorien,
enl. vilken gasmolekylerna röra sig fritt och
rät-linigt, tills de sammanstöta med andra
molekyler el. med kärlväggarna. Deras hastighet är
endast beroende av g:s natur och av temp.
Utgående från den kinetiska gasteorien kunna de
ovannämnda gaslagarna härledas, men enl.
densamma kunna även Avogadros lag, enl. vilken
lika stora volymer av olika g. vid samma tryck
och temp. innehålla lika många molekyler, och
Daltons lag, som utsäger, att summan av de
i en gasblandning ingående g:s partialtryck är
lika med blandningens totaltryck, tydas. Även
dessa relationer äro ideallagar, som för real-g.
endast gälla med större el. mindre tillnärmelse.
2) (Tekn.) Flera g. ha funnit stor användning
inom tekniken. En del finnas färdigbildade i
naturen som naturgas, andra åter framställas
på kemisk väg. — Genom upphettning av vissa
ämnen avgivas g.; så t. ex. lämna brunsten
och kaliumklorat vid upphettning syre samt
am-moniumsalter ammoniak. Vid torrdestillation,
d. v. s. upphettning utan lufttillträde, av organiska
ämnen, ss. ved, torv, brun- och stenkol, erhålles
en g. av olika sammansättning. Den vanligaste
av dessa g., stenkols-g., förr kallad lys-g.,
fram-ställes av stenkol vid alla våra gasverk. — Vid
fullständig förbränning bildas som slutprodukt
kolsyra och vattenånga, som under namn av
för-brännings-g., rök-g., lämna eldstaden. Sker
förbränningen med ofullständig mängd luft, bildas
koloxid, ”kolos”. — Genom elektrolys
framställas många g., ss. syre, väte och klor. — Då flera
g., t. ex. syre, väte, kolsyra, acetylen och klor,
kunna komprimeras till liten volym i stålflaskor,
lätta att transportera, ha de fått vidsträckt
användning.
På gr. av att g. alltid genom inandning med
utomordentlig lätthet kunna upptagas av blodet,
äro de i de flesta fall giftiga. T. o. m. syre kan
ha giftverkningar, om det inandas i för stor
koncentration. Kväve, sump-g. och kolsyra minska
vid tillblandning till luft syr-g:s mängd och
kunna på detta sätt verka kvävande. Kemiskt aktiva
g., ss. cyanväte och formaldehyd, användas vid
desinfektion. Om g:s användning för militära
ändamål se Stridsgaser.
Gas, benämning på vissa tunna genombrutna
vävnader, dels utförda i en särskild gas- el.
sling-bindning (egentlig g.) för prydnadsändamål och
lätta, luftiga modesaker, dels tillverkade i en gles,
tvåskaftad bindning till förbandsartiklar
(gasbinda, foder och, med styv appretyr, till
skydds-överdrag för möbler o. dyl.
Gasa, stad i Palestina, se Ghaza.
Gasaccumulätor, Svenska a b., se Svenska
ab. Gasaccumulator.
Gasackumulätor användes vanl. endast som
beteckning för behållare, innehållande acetylengas.
Ackumulatorer för andra gaser, ss. syre, väte,
kolsyra, benämnas syrgas-bomb, -cylinder el.
-behållare etc.
Gasaland, landskap i Moqambique, se Gaza.
Gasautomat, spec. för hushållsbruk avsedd
gasmätare, vid vilken räkneverket är kombinerat
med en mynträknare.
Gasbelysning. Lysgas brukades till en början
uteslutande för belysning, såväl inom- som
utomhus. Gasen fick strömma ut genom fina hål el.
springor; brännarna kallades för hål- och
snitt-brännare el. fiskstjärtbrännare (på gr. av
lågans form). Dessa brännare blevo senare
undanträngda av gasglödljus. För g. i
järnvägsvagnar brukades härvid oljegas el. acetylen. — G. har
numera praktiskt taget helt undanträngts av
el-belysningen, medan gasspisarna för
uppvärm-ningsändamål väl kunnat hävda sig bredvid
elspisarna.
Gasberedningsoljor, tunga kolväten av
petroleum m. m., användas till framställning av
oljegas och till karburering av lysgas och vattengas.
Gasbetong, se Betong.
Gasbinda, binda (se d. o.) av gastyg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
