Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gasdissociation - Gaseldning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
731
Gasdissociation—Gaseldning
732
Gasbränslen (brännbara tekniska gaser).
Grupp Framställning Huvudbenämning Underbenämning Kalorimetriskt värmevärde (kcal/m3 vid 15°, 760 mm fuktig gas)
Gaser av fasta bränslen Genom
avgas-ning Lågtemperatur-gaser Vedgas Brunkolsgas Skiffergas 3000—8000 och högre
[-Högtemperatur-gaser-]
{+Högtemperatur- gaser+} Torvgas Stenkolsgas
(kolgas) 2500—6000
Genom
förgas-ning Generatorgaser Träkolsgas ) Mas- Koksgas fugns- Torvkoksgas ’ gas 700—900
Generatorgas 800—1800
Mondgas 1200 1800
Vattengaser Vattengas 24OO—28OO
Kolvattengas 3IOO—34OO
Gaser av
flytande bränslen Genom
förång-ning el.
sön-derdelning (krackning) Luftgaser Bensinluftgas 1 Bensolluftgas J 2000—3000
Spaltgaser Oljegas Fettgas, Blasengas 8000—4000
Jäsningsgaser Genom för
jäsning av olika material Metangaser Slamgas 8000—9000
Naturgaser Utströmma ur jorden Jordgas, Sumpgas, Gruvgas 8000—9000
Gaser ur ej brännbara ämnen Karbidgaser Acetylen 12000 I3OOO
Vätgas 2840
Gasdissociation. Ett gasformigt ämne kan
dissocieras antingen i elektriskt neutrala
beståndsdelar el. i elektriskt laddade sådana, s. k. ga
s-j o n e r. Det förra slaget dissociation sker vanl.
genom upphettning. Joniseringen kan ske på
flera sätt: genom elektriska urladdningar i gasen,
genom gasens bestrålning med ultraviolett ljus,
radioaktiva strålar etc. Efter joniseringen är
gasen elektriskt ledande.
Gaseldning. Eldning av ugnar med
gasbränslen, t. ex. masugnsgas, el. gas, framställd av
stenkol el. ved, har i den moderna tekniken i
mycket stor utsträckning fått ersätta direkt
eldning med fast bränsle. Orsaken härtill är, att g.
i många fall erbjuder tekniska och ekonomiska
fördelar, som fullt uppväga kostnaderna för
bränslets överförande till gasform. I bästa fall
kan en direkt bränslebesparing göras genom
möjligheten att utnyttja de från ugnen avgående,
heta rökgasernas värmeinnehåll till
förvärm-n i n g av såväl gasbränslet som den för
förbränningen erforderliga blästerluften. Särsk. är detta
fallet vid ugnar, som måste arbeta vid mycket
hög temp. Vid fast bränsle är en dyl. omedelbar
återvinning icke möjlig i samma grad. Den
tekniska överlägsenheten hos g. ligger dock i
främ
sta rummet i dess r e g 1 e r b a r h e t, d. v. s. i
möjligheten att med enkla och lättskötta spjäll
och ventilanordningar i ledningarna för tillförsel
av gas och luft fortlöpande avpassa
bränsletillförseln efter ugnens omedelbara behov av värme,
hålla en jämn och likformig temp. i ugnen och
genom inbördes avvägning av de tillförda
gas-och luftmängderna ernå en lämplig
sammansättning hos gaserna i ugnsrummet. Emedan
gasbränslen i mots. till fasta bränslen låta sig
fullst. förbrännas med ringa luftöverskott, omkr.
i Vé av det teoretiska, och särsk. genom den
ovan nämnda förvärmningen av gas och luft,
kan man också vid g. nå väsentligt högre
temp. En viktig faktor är också gasens frihet
från aska. För gasens förbränning i ugnen måste
blästerluften, ofta benämnd sekundärluft
till skillnad från primärluften, varmed
avses den blästerluft, som åtgår för
gasalstringen, bringas i intim blandning med gasen. Den
enklaste anordningen härför är att låta luften
inkomma vinkelrätt mot gasens
strömningsrikt-ning (fig. A), så att virvelbildning uppkommer.
En vanlig anordning är också att uppdela
gas-och luftströmmarna i flera kanaler, vilka
utmynna i bredvid varandra liggande gluggar i murver-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
