Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gasgenerator - Gasglödljus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
735 Gasglödljus 736
Fig. i. Gasgenerator för
”rättvänd” förbränning;
principschema.
De heta
förbränningsgaserna undergå vid sin
passage genom
närmast ovanförlig-gande bränsleskikt
en reduktion,
varvid koldioxid
överföres i koloxid.
Under sin fortsatta
passage uppåt
framkalla de
allt-j ämt mycket heta
gaserna en partiell
torrdestillation,
resp, uttorkning av
bränslet, varför
gasen kommer att
innehålla en stor
mängd tj ära,
vatten och diverse [-krackningsproduk-ter,-]
{+krackningsproduk-
ter,+} därest bränslet
icke utgöres av en
redan torrdestillerad produkt (träkol el. koks).
I de flesta andra fall måste gasen finrenas i
flera etapper genom avkylning och tvättning,
varvid även sot och flygaska avlägsnas.
Då koks användes som bränsle och man ej
direkt kan utnyttja den heta gasen, är den
beskrivna processen oekonomisk. G. drives härvid
hellre intermittent som
vattengasgenerator el. kontinuerligt som
halvgasgenerator (fig. 2). I bägge fallen låter man
vattenånga delta i reduktionsprocessen.
De nu nämnda och för industribruk ägnade
generatorerna kännetecknas av rättvänd
förbränning, varmed förstås, att varmgaserna
passera och verka uttorkande på de övre
bränsleskikten. Vid g. för traktiva och liknande ändamål
(gengasaggregat) använder man i stället omvänd
Fig. 2. Principbild av kokseldad generator för halvgas.
Rosten, som är excentriskt placerad, roterar sakta,
varigenom askan matas ut genom vattenlåset nedtill.
Fig. 3. Typisk vedgasgenerator
med omvänd förbränning.
1 förbränningszon, 2
kolnings-zon, 3 reduktionszon.
förbränning, varvid
primärluften
inblåses på en nivå,
belägen mellan
bränslemagasinet och
re-duktionszonen, såsom fig. 3
schematiskt visar.
Gaserna utströmma
sålunda från
generatorns underdel.
Syftet med denna
anordning, som är
ofrånkomlig vid
vedgasaggregat på
bilar o. s. v. och
som alltmer
användes även vid
kolgasaggregat, är att
i görligaste mån
befria gaserna från
tjära och ev. trä-
syror, som eljest snabbt förstöra motorerna.
Föroreningar avlägsnas genom att man låter hela
gasmängden passera en spec. vid vedgas täml. trång
sektion (k o n a) i omedelbar anslutning till den
heta reduktionszonen, varvid tjäran krackas,
träsyrorna sönderdelas och en del av bränslets
vatteninnehåll reduceras till väte och koloxid jämte
koldioxid. Man använder företrädesvis lövved med
en fuktighetshalt av högst 15%. Den härav
erhållna gengasen har ett jämförelsevis högt
värmevärde; från 1,150 till 1,300 kcal/m3. I
fråga om användning på bilar tillämpas
numera ofta den anordningen, att vagnen
igångköres på bensin, varvid till avgasröret är
kopplad en ejektor, som får suga gas genom
aggregatet, så att detta kommer i gång. Redan inom
4 min kan härefter omkoppling till gengasdrift
ske. — För industribruk innebär gasalstring
medelst g. en teknisk tillgång av förblivade värde; för
traktiva ändamål äro g. att betrakta som ett under
krig och avspärrningstider användbart och
nödvändigt surrogat för motorbrännoljor, i fredstid
konkurrensdugligt endast under skydd av t. ex.
pro-hibitiv skattebeläggning på importerat bränsle.
Gasglödljus. Det största
framsteget inom gasbelysningstekniken
gjordes av österrikaren Auer v.
Welsbach (1858—1929) genom
au erlampan, vilken består
av en genom en bunsenbrännare
till vitglödgning upphettad kropp.
Denna, s. k. a u e r s t r u m p a n,
är vävd av fint rami el.
konst-silke. Strumpan neddoppas i en
lösning av 1 ®/o ceriumnitrat och
99% toriumnitrat. För att öka
strumpans hållfasthet under
transporten dränker man den i
kollodi-um. Då den användes första
gången, avbrännes kollodiet men även
de fina trådarna, så att endast ett
skelett av cerium- och toriumoxid
Auerstrumpa.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
