Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gaulle, Charles - Gaulois, Le - Gault - Gaultheria - Gaultier de Laguionie - Gaur el. djungeloxe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
765
Gaulois—Gaur
766
de G. till London, uppmanade 18/« genom
brittiska radion fransmännen till fortsatt motstånd
överallt, där detta var möjligt, och erkändes 28/e
av Churchills regering som ledare för alla fria
fransmän. Den ensamme generalen vann i början
ringa anslutning. Han hade också tagit fel, då
han hoppats att omedelbart efter kapitulationen
kunna bilda en fransk exilregering i London
med hjälp av landsflyktiga politiker. Pétain lät
i aug s. å. döma honom till döden in contumaciam
för ”förräderi och desertering”. I dec. s. å.
berövades han sitt
franska medborgarskap. Ett
försök av G. att vinna
Västafrika (angreppet
mot Dakar i sept.
s. å.) misslyckades,
men Franska
Ekvato-rialafrika anslöt sig
till G. och blev t. v.
hans viktigaste bas. I
okt. s. å. bildade han
i Brazzaville ett
im-perieförsvarsråd. Hans
namn blev snart en
symbol för nationell
resning, och våren
1941 trädde han i förbindelse med de
motstånds-grupper, som hade börjat organiseras i
hemlandet. I sept. s. å. bildade han i London Det fria
Frankrikes nationalutskott (Comité national de
la France libre). I juli 1942 ombildades utskottet
under det nya namnet Det kämpande Frankrikes
nationalutskott (Comité national de la France
combattante). I sitt förhållande till de allierade
hade G. svårigheter, bl. a. på gr. av U.S.A :s
vägran att bryta med Vichy-regeringen. Nya
allvarliga slitningar uppstodo i samband med
invasionen i Nordafrika. Amerikanerna samarbetade
av praktiska skäl med Darlan och därefter med
Giraud, och först i maj 1943 tilläts G. att bege
sig till Alger. Med stöd av opinionen i hemlandet
hävdade han dock sin ställning. I juni s. å.
upprättade han i Alger tills, m. Giraud Franska
befrielseutskottet. Snart trängde han Giraud i
bakgrunden, och i maj 1944 förklarade han
officiellt befrielseutskottet som provisorisk fransk
regering. G. beträdde åter Frankrikes mark 14/e
s. å. och höll sitt intåg i Paris i aug. Under
det följ, provisoriets första år hade han nästan
oinskränkt makt. Hans främsta mål var att
återupprätta Frankrike som stormakt. På hösten
1945 började en opposition mot G. göra sig
hörd. Sedan han trots detta hade vunnit en stor
framgång vid valet och folkomröstningen i okt.
s. å., bildade han en samlingsregering men kom
i konflikt med partierna om maktfördelningen
mellan regeringen och konstituerande
nationalförsamlingen och avgick i jan. 1946. Han
ingrep flera gånger i striden om den nya
författningen, men han kunde icke förhindra den
nya konstitutionens slutliga antagande. — G.
övergick till en skarpt antikommunistisk och mot
Sovjetunionen mycket .kritisk hållning. I april
1947 blev han ledare för den nya rörelsen
Fran
ska folkets samling (Rassemblement du peuple
frangais, RPF), vilken vann en stor seger vid
kommunalvalen i okt. s. å. Efter denna framgång
framträdde han öppet med krav på makten i
Frankrike. Han anser, att Fjärde republiken är
livsoduglig, och bl. a. kräver han en
författningsrevision, som enl. hans mening framför allt bör
avse upprättande av en stark presidentmakt. —
Bland G:s skrifter märkas utom ”Vers 1’armée
de métier” främst ”La discorde chez 1’ennemi”
(1924), ”Le fil de 1’épée” (1932) och ”La France
et son armée” (1938). — Litt.: Ph. Barrès,
”Charles de G.” (1941); A. Vinding, ”General
de G.” (1948).
Gaulois, Le [la gålæa’], fransk politisk och
litterär tidning, grundad i Paris 1867. Den var
av monarkistisk och mondän läggning. Dess dir.
var länge A. Meyer. Tidn. nedlades 1929.
Gault [galt], eng., geol., den yngsta avd.
inom kritsystemets undre del.
Gaulthéria [gål-J, växtsläkte av fam.
Erica-ceae, med bortåt 100 arter, huvudsaki. i Amerika,
buskar el. halvbuskar med övervintrande, breda,
håriga blad och små röda el. vita blommor. Av
bladen hos G. procumbens (i U.S.A.) fås
gaul-theriaolja (vintergrönsolja), som nyttjas i
parfymfabrikationen.
Gaultier de Laguionie [gåtje’ da lagjåni’],
Ju les de, fransk filosof (1858—1942). G. har
utvecklat en filosofisk åskådning, som han efter
hjältinnan i G. Flauberts roman ”Madame
Bo-vary” kallat bovarysm (se d. o.).
Åskådningen erinrar i vissa stycken om als-ob-filosofien el.
fiktionalismen. I kunskapsteoretiskt avseende är
G. påverkad av Kant, även om han förnekar
”tinget i sig”. Vissa av hans tankar gå tillbaka
på Nietzsche.
Gaur el. d j u n g e 1 o x e, Bos frontälis
gäu’-rus, en kraftigt byggd vildoxe med korta ben
och hög puckel. Pannan är bred och konkav,
hornen vid basen något tillplattade. Djurets färg är
ovan brunsvart, under grågul. En fullvuxen g.
når en längd av 3 m och en höjd över manken
av 1,9 m. G. lever i smärre hjordar i skogiga
bergstrakter i Främre och Bortre Indien. Alla
försök att tämja den ha misslyckats.
Gaur.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
