- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 8. Franken - Girland /
791-792

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gejrot, Claes Joel - Gejser, geysir - Gel - Gela - Gelador, djelador

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

791

Gejser—Gelador

792

Stora Geysir på Island.

handlande metallurgiska frågor och
skifferoije-tillverkning.

Gejser, geysir (av isl. geysa, sätta i
våldsam rörelse), ett slags varm källa el. term,
som mer el. mindre regelbundet utslungar heta
vattenmassor och som uppkallats efter den stora
Geysir på s. v. Island. G. uppträda i trakter, där
relativt ytliga berglager genom pågående el.
geologiskt sett nyligen avslutad vulkanisk
verksamhet fortfarande äro uppvärmda. Från jordytan
härstammande vatten samlas (enl. en av R.
Bun-sen 1847 framställd teori) genom sprickor o. d. i
berggrunden i mer el. mindre rörformiga
brunnar och uppvärmes från den varma sidostenen;
men då vattenpelarens nedre delar befinna sig
under ett betydande tryck, höjes därigenom
vattnets kokpunkt: vid 10 m djup till 1210 o. s. v.
När vattnet i g:s djupare delar nått kokpunkten,
stiga blåsor av vattenånga upp från djupare till
högre vattenskikt och vidga sig starkt. Den
ovanför liggande vattenpelaren lyftes, varigenom
trycket minskas. Vattnets temp. i de djupare delarna
av g. kommer alltså då att ligga över
kokpunkten, en plötslig, explosionsartad ångbildning
inträder, och de i g. befintliga vattenmassorna
slungas ut: g. är i verksamhet. Utbrottet upphör
efter en stund, g. fylles på nytt med vatten, och
när uppvärmningen nått den kritiska punkten,
sker nästa utbrott. H. Kayser har emellertid
påpekat, att om gej serbrunnen vore cylindrisk,
skulle vattenmassorna genom
konvektionsström-mar få samma temp. och möjl. bringas till
kok

ning, men någon explosionsartad ångbildning,
alltså ett gej serutbrott, skulle ej inträffa. Har
däremot gej serbrunnen i sin övre del en
förträngning el. ett knä, inträffar icke el. endast delvis,
en temperaturutjämning. Formen har trol. urspr.
varit cylindrisk, men på gr. av att temp. i g:s
övre del är lägre än längre ned, ha på brunnens
väggar avsatt sig sinteravlagringar, som avsnört
brunnen till ett rör. G:s vatten innehåller näml.,
liksom vattnet i andra varma källor, rikligt med
lösta ämnen, vilka avsätta sig huvudsaki. kring
g:s mynningar och bilda koner, kupoler el.
kratrar omkring dessa.

G. finnas huvudsaki. på Island, i Yellowstone
National Park i Wyoming, U.S.A., och på
Nord-ön, Nya Zeeland. Dessutom finnas enstaka el.
mindre grupper av g. En av de bäst kända g. är
den stora Geysir på Island, 90 km ö. n. ö.
om Reykjavik. Den omtalas första gången 1294
i samband med ett utbrott från Hekla, och dess
aktivitet har hela tiden visat sig bero av den
vulkaniska verksamheten i trakten. Geysir hade förr
mindre utbrott var 80—90 :e min och större var
24—30 :e tim, då vattenångorna slungades upp
till en höjd av ända till 70 m. Uppehållet mellan
utbrotten har emellertid varit mycket olika vid
olika tider. 1914 upphörde Geysirs utbrott, trol.
till följd av ett vulkanutbrott, som Hekla då
hade, men 1935 fick den åter liv och har vanl.
utbrott en gång pr dygn. Genom ett
vulkanutbrott förstördes också gejsern Waimangu vid
vulkanen Tarawera på Nordön, Nya Zeeland, på
sin tid jordens största g. (ända till c:a 450 m).
Den upptäcktes 1901 och har ej haft några
utbrott sedan 1905. De största g. på nya Zeeland
äro nu Pohutu och Waikiti vid sjön Rotorua. I
Yellowstone National Park finnas ett 100-tal
verksamma g., representerande mycket olika
former. Den mest bekanta, men ingalunda största,
är Old Faithful (”Den gamla trogna”), som fått
sitt namn därav, att den, ända sedan den
upptäcktes 1870, har haft regelbundna utbrott, i allm.
var 70 :e min.

Gel (av lat. geläre, stelna), se Kolloidkemi.

Ge’la, forngrekisk stad på Siciliens s. kust,
grundlädes omkr. 690 f. Kr. av dorer från
Rhodos och Kreta. Staden hade sin glanstid i slutet
av 500-talet under envåldshärskarna Kleandros
och Hippokrates. Då den senares efterträdare
Gelon tog sitt residens i Syrakusa, trädde G.
tillbaka. G. härjades 405 av kartagerna och
förstördes 280. Namnet har i modern tid återupplivats
för en ort i närheten (Terranova di Sicilia).
Några lämningar, bl. a. ett väldigt Zeustempel,
återstå av G.

Gelädor, djelador, Theropithecus, släkte
av fam. hundapor med 2 endast i Etiopiens
bergsområden förekommande stora arter, babianer,
utmärkta av avrundad nos, starkt uppsvälld
överläpp, stora ögonbrynsvalkar och små, mörkt
färgade sittvalkar. På strupen finns en
halvmånfor-mad och på bröstet två trekantiga, nakna,
ljusröda fläckar. Ryggens starkt förlängda fäll
bildar en mantel. Bruna geladan, T. gelada,
från mellersta Etiopien, når en längd av 1,55 m

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:16:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffh/0476.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free