- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 8. Franken - Girland /
805-806

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Generaladjutant - Generalagent - Generalamiral - General-assistancekontoret - Generalauditör - Generalbaptism - Generalbas - Generalbefälhavare - Generaldirektör - Generaldiskontkontoret - Generaldispasch - Generaldistans - General Electric Co. - General-en-chef - Generalfältläkare - Generalfältmarskalk - Generalfälttygmästare - Generalguvernementet - Generalguvernör - Generalhandeln - Generalife - Generalintendent - Generalisera - Generalissimus - Generalitetet - Generalitetsländerna - Generalkapitel - Generalkapten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

805

Generalagent—Generalkapten

806

generalmajors rang. 1832 överflyttades g. till
generalitetet, där de en tid bildade en särskild
grad närmast efter generalmajorerna. 1840
övertog chefen för Lantförsvarsdep. g:s åligganden.
— Vid flottan var g. föredragande i
kommandomål rörande örlogsflottan redan under
1700-talet men fick först 1827 en fastare plats i
styrelsen, då generaladjutantexp. ingick som en
avd. i storamiralsämbetet och handlade alla
frågor rörande personalen. 1840 övertog chefen
för Sjöförsvarsdep. g:s åligganden. Jfr
Försvarets kommandoexpedition. — Adjutanter av
generals grad hos tyska och ryska kejsarna
benämndes g.

Generalagent, se Handelsagent.

Generalamiral, den högsta amiralsgrad, som
funnits i sv. flottan 1780—1828. G. var inför
K. m:t ensam ansvarig för örlogsflottan, dess
personal, materiel och hushållning. Jfr Amiral.

General-assistancekontoret, se
Assistans-(Pantlåne-) inrättningen.

Generalauditör föredrog förr (äldsta
instruktion 1683) i högsta instans juridiskt-militära
mål. I Danmark finnes ännu en g., som
övervakar arméns rättegångsväsen.

Generalbaptism, se Baptister.

Generalbas, mus., beteckning för besiffrad bas,
sedan även för läran om ackorden (harmoniläran).

Generalbefälhavare, se Militärdistrikt.

Generaldirektör, högste ledare el. chef; särsk.
i fråga om nuv. svenska förhållanden
benämning på ämbetsmän, som omedelbart under
vederbörande statsråd-departementschef ha högsta
ledningen av vissa centrala ämbetsverk. G.
kallas cheferna för följ. 31 ämbetsverk: Försvarets
civilförvaltning, Krigsmaterielverket, Försvarets
fabriksstyrelse, Socialstyrelsen,
Arbetarskydds-styrelsen. Riksförsäkringsanstalten,
Pensionssty-relsen, Arbetsmarknadsstyrelsen, Bostadsstyrelsen,
Medicinalstyrelsen, Civilförsvarsstyrelsen,
Generalpoststyrelsen, Telegrafstyrelsen,
Järnvägsstyrelsen, Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,
Vattenfallsstyrelsen, Byggnadsstyrelsen,
Kammarkollegiet, Statskontoret, Generaltullstyrelsen
(gene-raltulldirektör), Riksräkenskapsverket, Statens
or-ganisationsnämnd, Skolöverstyrelsen,
Domänstyrelsen, Lantbruksstyrelsen, Lantmäteristyrelsen,
Kommerskollegium, Lotsstyrelsen
(generallotsdi-rektör), Patent- och registreringsverket,
Försäk-ringsinspektionen och Riksnämnden för
ekonomisk försvarsberedskap. — Likartad användning
som i Sverige har titeln g. i Finland. I
Danmark äro endast de båda cheferna för post- och
telegrafväsendet samt för statsjärnvägärna g.; i
Norge förekommer titeln utom i sistn. fall även
om chefen för motsvarigheten till den svenska
Vattenfallsstyrelsen. På vissa håll utomlands
användes titeln g. även om cheferna för större
enskilda affärsföretag o. dyl.

Generaldiskontkontoret, se Diskont 2).

Generaldispasch, se Dispasch.

Generaldistans. Resultanten till de kurser, som
ett fartyg framgått under viss tid, t. ex. ett
dygn, benämnes generalkurs, och distansen,
mätt efter denna, kallas g.

General Electric Co. [d^naral ile’ktrik
ka’mpani] (G.E.C.), världens största
elektro-tekniska industrikoncern med säte i Schenectady,
N. Y. Vid sina till ett 30-tal uppgående fabriker i
U.S.A. tillverkar företaget alla slag av
elektriska maskiner, apparater, ledningar, lampor etc. G.
har flera stora dotterbolag, bl. a. Radio
Corporation of America, och har genom bolaget
International General Electric Co.
skaffat sig stort inflytande över den
elektrotek-niska industrien i Europa, bl. a. över AEG.

General-en-chef [-ä-Jä’f] kallades förr
stundom befälhavaren för en självständigt opererande
armé; titeln brukades särskilt i de stater, där
fältmarskalksvärdigheten ej fanns el. blott
Undantagsvis utdelades.

Generalfältläkare, äldre benämning (1915—44)
för chefen för Fältläkarkåren, tillika chef för
Arméförvaltningens sj ukvårdsstyrelse.

Generalfältmarskalk, se Fältmarskalk.

Generalfälttygmästare, chef för
Arméförvaltningens tygavd. G.-befattningen är uppförd på
generalitetets stat. — Titeln g. förekom i
Sverige först under Karl XI :s regering (1675).
Tidigare kallades den, som handhade art. och dess
materiel, ”tygmästare” (1400-talet),
”överstetyg-mästare” (1500-talet), ”rikstygmästare” (under
Gustav II Adolf) och ”riksfälttygmästare” (1634
—75). Riksfälttygmästaren var från 1634
bisit-tare i Krigskollegium, liksom senare g. i
Arméförvaltningen. 1807—98 var g. samtidigt chef
för art. och 1898—1937 tillika inspektör för art.

Generalguvernementet, se Polen, historia.

Generalguvernör, se Guvernör.

Generalhandeln, beteckning för ett lands
totala utrikeshandel, såväl export som import.

Generalife [känäraliTä], slott i Granada, se
Alhambra.

Generalintendent, chef för Intendenturkåren,
tillika chef för Armeförvaltningens
intendentur-avd. G.-befattningen är uppförd på generalitetets
stat.

Generalisera [Je-] (fr. généraliser), göra
allmän, giva allmängiltighet åt, se bort från de
enskilda fallen, tillämpa på alla tänkbara (el. ett
större antal av) fall. Motsats: specialisera.

Generali’ssimus, äldre beteckning för militär
chef, som vid sidan av högste krigsherren förde
överbefälet över ett lands alla stridskrafter (t. ex.
Wallenstein). Jfr överbefälhavare.

Generalitetet, personalsammanfattning inom
svenska armén, till vilken hänföres alla dess
generalspersoner på aktiv stat, disponibilitetsstat
och reservstat. Till G:s reserv hänföras
arméns generalspersoner i reserven.

Generalitétsländema, i den forna republiken
Förenta Nederländerna de från de södra
(spanska) provinserna erövrade områden, som
omedelbart förvaltades av general staterna. De
motsvaras av nuv. prov. Nordbrabant samt delar av
Limburg och Zeeland. %

Generalkapitel, beslutande församling av
be-fullmäktigade ombud inom munk- och
nunne-ordnar.

Generalkapten var titel i repübliken Venedig

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:16:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffh/0485.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free