- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 8. Franken - Girland /
817-818

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Genèvekonventionen - Genèveprotokollet - Genever - Genèvesjön - Genviève el. Genoveva - Genf - Genfordran - Gengas - Gengasaggregat - Gengasförgiftning - Gengångare - Gengärd - Geni - Genial, genialisk - Genialitet - Genie - Genil (Jenil) - Genista - Genitalia - Genitiv - Genitrupper - Genius - Genkärande - Genlis, Stéphanie Félicité de, född de Saint-Aubin - Genljud - Gennadios (Georgios Scholarios)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

817 Genèveprotokollet—Gennadios 818

botten, Genèveflaggan) m. m. En ny
konferens i Genève 1906 antog en överenskommelse,
som i viktiga avseenden förbättrade G. av 1864.
G. av 27 juli 1929 preciserade ytterligare de
humanitära kraven på a) sårades och sjukas
behandling vid stridskrafterna i fält samt b) på
behandlingen av krigsfångar. Vid
Haagkonferen-ser 1899 och 1907 fattades beslut om G:s
till-lämpning även på sjökriget. G. av 1929 och
Haagkonventionen av 1907 spelade en viktig roll
under 2:a världskriget. Med ledning av
erfarenheter från världskrigen m. m. ha dessa grundligt
omarbetats, varjämte en fjärde konvention ang.
civilbefolkningens skydd under krig tillkommit.
Samtliga antogos den 12 augusti 1949 i Genève.
Bland de många ändringar, som gjorts, framstår
särsk., att omr., inom vilket konventionerna skola
vara giltiga, betydligt vidgats (t. ex. att under
vissa förutsättningar t. o. m. omfatta s. k.
partisaner i ett ockuperat land) samt att
hänsynstagandet till de ”mänskliga rättigheterna” och
”individens okränkbarhet” (i anslutning till FN:s
deklarationer) starkt betonats.

Genèveprotokollet [$anä’v-] el.
Benespro-t o k o 11 e t, se Benes.

Genever [Jenä’-] (holl. jenever, av lat.
juni’-perus, en), ett slags enbärsbrännvin. ”Äkta” g.
tillverkas som specialitet i holl. staden Schiedam.
Jfr En.

Genèvesjön [$anä’v-], fr. Lac Léman el. Le
Léman, ty. Genfer See, sjö i Mellaneuropa, i
vinkeln mellan Alperna och Jura, genom fly tes av
Rhöne och bildar gräns mellan Schweiz och
Frankrike; 581 km2, 372 m ö. h. Längden
utefter mittlinjen är 72 km, största bredden 14 km.
Genom sundet vid Promenthoux delas G. i
Petit-Lac och Grand-Lac. Sjöbäckenet har form av
en halvmåne; s. ö. delen har utfyllts av Rhönes
sedimentmassor. G. når sitt största djup, 310 m,
utanför Lausanne. Vattnet är utomordentligt klart
och genomskinligt; G. är bekant för de
egendomliga vattenståndsvariationer, som kallas seiches.
N. stranden är solig, fruktbar och väl odlad, s.
stranden vid foten av Alperna kargare. Vid G.
ligga Genève (vid utloppet), Lausanne och många
turistplatser (Montreux, Vevey, Évian-les-Bains
m. fl.). — Litt.: F. A. Forel, ”Le Léman” (3
bd, 1892—1904).

Geneviève [$anvjä’v] el. Geno ve va,
helgon av fransk härkomst, skall enl. en till sitt
historiska värde mycket omstridd legend ha tagit
slöjan vid 15 års ålder och vid Attilas
frammarsch ha förutsagt hunnerarméns undergång
samt underbart räddat det belägrade Paris och
dess grannstäder från hungersnöd. G. firas som
Paris’ skyddshelgon. Hennes grav finnes i St.
Étienne du Mont.

Genf [gänf], se Genève.

Genfordran, se Kvittning.

Gengas [jé’n-], kortform för generatorgas (se
Gasgenerator).

Gengasaggregat, lättviktstyp av gasgenerator
(spec. med ved el. kol som bränsle), inkl,
re-ningsanordningar för gasen, och närmast avsett
för motorfordon.

Gengasförgiftning, se Koloxidförgiftning.

Gengångare, avliden person, som tros ”gå
igen”, d. v. s. uppenbara sig efter döden för
de efterlevande. Ofta äro g. igenkända personer,
som av en el. annan anledning icke få ro i
graven. Ej sällan präglas berättelserna om deras
uppträdande av stor realism. Vid vissa
årshögtider hos många folk tros de avlidna besöka
sina gamla hem. Hos europeiska folk i allm. har
detta särskilt ansetts ske på Alla själars dag, i
Sverige vid jul. Tron på g. är uråldrig.

Gengärd, förv., urspr. sammanskott av
livsmedel till konungen och hans följe (även till
biskopen), när han reste omkring i landet,
sedermera förvandlad till en årlig skatt.

Geni [Jeni’] (fr. génie), snille.

Genial, genialisk [je-J, snillrik.

Genialitet [ je-], snillrikhet.

Genie [jè’-], se Genius.

Genil [^äni’l] (Jen il), biflod fr. v. till
Gua-dalquivir i s. Spanien. Upprinner på Sierra
Nevada, flyter förbi Granada och bevattnar i flera
kanaler från morernas tid den sköna och
fruktbara slätten vid Granada, la vega granadina. 220
km lång.

Genista, bot., se Ginst.

Genitälia [je-], lat. (av gi’gnere, avla),
köns-delar.

Genitiv [jè’-], se Kasus.

Genitrupper [Jeni-], i Frankrike och Italien
använd benämning på ingenjörtrupper.

Ge’nius, lat. (av gi’gnere, avla), skyddsande.
Varje man hade, menade romarna, sin g., som
följde honom från födelsen till döden, ett väsen
av gudomlig natur men oskiljaktigt förbundet
med individen. På samma sätt hade varje kvinna
sin j u n o. Man offrade, särskilt på
födelsedagen, åt sin g. Senare vidgades begreppet: en
plats, stad, legion o. s. v. hade sin g.,
”skyddsande”. G. framställdes som en offrande man med
resp, persons, särskilt husfaderns, anletsdrag.
Även framställdes g. som en orm.

Genkärande, se Genstämning.

Genlis [^äRs], Stéphanie Félicité de,
född de S a i n t-A u b i n, fransk författarinna
(1746—1830). Madame de G., före revolutionen
guvernant vid hovet och pedagogisk författarinna
i Rousseaus anda, förde sedan en äventyrlig
existens och höll under de sista årtiondena av sitt
liv en mycket besökt litterär salong. Hon skrev
ett otal sentimentala kärleksromaner, vanl. i
memoarens populära form. Hennes mest bekanta
romaner äro ”Mademoiselle de Chermont” (1802)
och ”La duchesse de la Vallière” (1804).
”Mé-moires inédits sur le XVIIIe siècle et la
révo-lution franqaise” (10 bd, 1825) skildra G:s
mondäna triumfer. — Monogr. av H. Bonhomme
(1885) och J. Harmand (1912).

Genljud uppkommer på samma sätt som eko
(se d. o.) men skiljes därifrån genom att det
tillbakakastade ljudet höres så kort efter det
ursprungliga, att det ej uppfattas för sig enbart.

Genna’dios [gen-] (eg. Georgios
Scho-1 a r i o s), den förste patriarken av Konstantinopel
under turkiskt välde (d. 1468). G. kallades 1453

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:16:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffh/0493.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free