- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 8. Franken - Girland /
837-838

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Geografi - Geografiska sällskapet i Finland - Geoid - Geoisotermer - Geokarp - Geokemi - Geokronit - Geokronologi, geologisk tideräkning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

837 Geografiska sällskapet i Finland—Geokronologi 838

dan 1865, Ottjjot, 1848—1929, m. fl.); i Fi
n-land: Geografiska sällskapet i Finland (se
d. o.); i Danmark: Det kongelige danske
geo-grafiske selskab i Köpenhamn (1876; Geografisk
Tidsskr., sedan 1877); i Norge: Det norske
geogra fiske selskab i Oslo (1889; Aarbok, 1891
—1921, Norsk geografisk tidsskr., sedan 1926);
i Sverige: Svenska sällskapet för antropologi
och geografi i Stockholm (1873; Tidskr. för
antropologi och kulturhistoria, 1875—82, Skrifter,
sekt. A—C, 1878—82, Geografiska annaler,
sedan 1919, Ymer, sedan 1881), Geografiska
föreningen i Göteborg (1908; Meddelanden, 1912
—28, Gothia, sedan 1932); Sydsvenska
geografiska sällskapet i Lund (1925; Årsbok, 1925
—26, Svensk geografisk årsbok, sedan 1927),
två föreningar vid de geografiska inst. i Uppsala
(sedan 1895) och Lund (sedan 1921) samt
Geografiska förbundet i Stockholm (sedan 1918) och
Geografiska klubben i Göteborg (sedan 1930).

Av utomeuropeiska geografiska sällskap
märkas: American Geographical Society i New
York (1852; Journal, 1859—1900, Bulletin, 1901
—15, The Geographical Review, sedan 1916,
Special Publications, sedan 1915, Research
Series, sedan 1921), National Geographical Society
i Washington (1888; National Geographical
Ma-gazine, sedan 1888), Geographical Society of
Philadelphia (1893; Bulletin, sedan 1893); Royal
Geographical Society of Australasia i Sydney,
Adelaide, Brisbane och Melbourne (1883;
Pro-ceedings, sedan 1885, m. fl.).

Litt.: G:s historia och metodik. O.
Nordenskjöld, ”Geografisk forskning och
geografiska upptäckter under 19 :e årh.” (1921); K.
Kretschmer, ”Geschichte der Geographie” (2:a
uppl. 1923); A. Hettner, ”Die Geographie, ihre
Geschichte, ihr Wesen und ihre Methoden”
(1927); H. Nelson, ”G. som vetenskap” (i Svensk
geogr. årsbok, 1944). Handböcker: V. C.
Finch och G. T. Trewartha, ”Elements of
geo-graphy physical and cultural” (1942); M. Vahl
& G. Hatt, ”Jorden og menneskelivet” (4 bd,
1922—27); L. Klimm, O. Starkey & N. Hall,
”Introductory economic geography” (1940); ”E.
v. Seydlitz’sche Geographie, Hundertjahrausgabe”
(3 bd, 1925—30); ”Enzyklopädie der Erdkunde”,
utg. av O. Kende (19 bd, 1925—42, forts.); H.
Boesch, ”Die Wirtschaftslandschaften der Erde”
(1947); ”Géographie universelle”, utg. av P.
Vidal de la Blache & L. Gallois (15 bd, 1927
—46, forts.); A. Hettner, ”Grundzüge der
Län-derkunde” (4:e uppl., 2 bd, 1927—30); J.
Hum-lum, ”Kulturgeografisk atlas” (1947); A. Supan,
”Grundzüge der physischen Erdkunde” (7:e uppl.,
bd 2:1—2, 1930, 8:e uppl., bd 1, 1934); E. de
Martonne, ”Traité de géographie physique” (4:e
uppl. 1925—27); ”Handbuch der geographischen
Wissenschaft”, utg. av F. Klute (12 bd, 1930
—38, forts.).

Geografiska sällskapet i Finland, Helsingfors,
bildades 1921 genom sammanslagning av
Sällskapet för Finlands geografi och Geografiska
föreningen i Helsingfors, båda stiftade 1888.
Publikationer: Fennia, Terra, Atlas över Finland

1925 samt Suomen maantieteen käsikirja
(Finlands geografiska handbok, 1936). Fennia
innehåller avh. i geografi, geologi m. m. och utgavs
tidigare (från 1888) av Sällskapet för Finlands
geografi. Sällskapets förhandlingar införas i
Terra.

Geoid (av grek, gé, jord, och ei’dos,
utseende), den till jorden hörande nivåyta (yta, vars
normal i varje punkt utgöres av lodlinjen), som
sammanfaller med världshavens medelvattenyta
och dess tänkta fortsättning under kontinenterna.
G:s bestämning är en av geodesiens
huvuduppgifter; lösningen sökes ej i en sluten matematisk
formel utan genom angivande av de från punkt
till punkt på jordytan växlande avvikelserna
mellan g. och en s. k. referensellipsoid.
Avståndet i lodlinjens riktning mellan de båda ytorna
överstiger sällan några tiotal m.

Geoisote’rmer, geol., kallas de nivåytor i
jordskorpan, i vilka temperaturen är konstant. Vid
tunnelarbeten och djupborrningar uppgör man på
grundval av temperaturmätningar profiler och
diagram över värmefördelningen i jordskorpan,
d. v. s. g:s förlopp, vilka få stor praktisk
betydelse.

Geoka’rp (av grek, gé, jord, och kar po’s,
frukt) kallas en växt, som borrar ned sina ännu
outvecklade frukter (el. sina blommor) i marken,
där de sedan mogna (ex. jordnöt).

Geokemi, läran om jordens kemiska byggnad,
har till uppgift att undersöka och bestämma, i
vilken grad och på vad sätt de olika grundämnena
uppbygga jorden. Den moderna g. har
väsentligen kommit att inriktas på bestämningar av
mineralens och bergarternas halt av sällsynta
element samt på utredningen av lagarna för dessa
elements uppträdande. Utom sitt teoretiska
intresse har g. även fått stor praktisk betydelse
för uppletandet av de värdefulla, sällsynta
elementen, liksom också för bedömandet av deras
användbarhet i metall-legeringar o. a. syntetiska
produkter. , ; ;

Geokronit, miner., blysulfantimonit, PbsSbsSs,
stålgråa, rombiska kristaller el. korniga aggregat,
påträffade bl. a. i Sala och Falu gruvor.

Geokronologi, geologisk
tideräkning. Ur de geologiska sedimentformationernas
lagring i förhållande till varandra och deras
fossilinnehåll kan deras inbördes ålder fastställas..
Försök ha gjorts att uppskatta de geologiska
tidsåldrarnas längd ur sedimentmäktigheterna och:
jämförelse med de nutida
sedimentationsproces-sernas intensitet. En mindre osäker uppskattning
av geologiska tidsvärden uppnås genom
beräkningar, baserade på denudationsprocesserna. Med
dessas nutida intensitet nedbrytes och
borttrans-porteras av landytan:

inom Mellansveriges
ur-bergsterränger ...........1 m på c:a 27,000 år

inom Rhens dräneringsom-

råde .....................1 „ „ „ 20,000 „

inom Västalperna .........1 „ „ „ 2,000 „

Ur dylika data har tertiärperioden beräknats
omfatta 45—60 mill. år.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:16:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffh/0505.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free