Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Germaner - Germania - Germania (tidning) - Germanicus Iulius Caesar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
877
Germania—Germanicus
878
tinget ensamt innehavare av
statsmyndigheten. Endast vid
krig valdes en gemensam
hö-vitsman, hertig (dux).
Hos nord- och östgermanerna
synes däremot ofta ha stått
en konung vid tingets
sida som delägare i
statsmyndigheten. Under
folkvand-ringstiden infördes
konunga-dömet även bland
västger-manerna. Hos forntidens folk
hade monarkiskt statsskick
betytt detsamma som envälde.
Hos g. däremot voro
konung och folk (tinget)
sidoordnade. över båda stod
lagen. Konungen ålåg
särskilt vården om den yttre
friden. Elan var därför
anförare i krig och ägde
uppbåda folket till krigstjänst.
Hos nord- och östgermanerna
synes konungadömet även ha
haft en starkt sakral
karaktär. Under folkvandringarna
ökades väsentligen den
germanske konungens makt.
Konungen började anses som
även den inre fridens högste
vårdare och fick därför
offentlig åklagarmakt, högsta
domsrätt och andel i
lagstiftningen. Konungar och även
andra hövdingar hade redan
på Tacitus’ tid omgivit sig
med ett följe av fria män (hird), som svuro
dem trohet och tjänst samt av dem fingo
sitt underhåll. Detta följesväsen var närmast av
krigisk natur, i det att följet el. hirden bildade
en stående krigarskara i motsats till den blott
tillfälligt uppbådade folkhären. Vid denna
tidpunkt fick följet även rent administrativ
betydelse, i det att handhavarna av den kungliga
förvaltningen togos ur dess krets.
Hos germanfolken betraktades t r ä 1 e n icke
som medlem av folket utan räknades till
husbondens bohagsting och var därför rättslös. Hos
västgermanerna förekom en klass av h a 1 v f r i a
(Uti). Dessa åtnjöto rättsskydd och mansbot,
den senare dock till lägre belopp än den för
friborna män gällande. Väl alla germanfolk hade
en bördsadel, trol. av konunga- och
höv-dingesläkter, vilken med tiden ofta erhöll dubbelt
el. mångdubbelt så hög mansbot som vanliga
hel-fria. Till denna bördsadel anslöto sig så
småningom de kungliga hirdmännen, och en enhetlig
tjänsteadel, baserad på lydnads förhållandet till
konungen, uppstod. Folkets huvudmassa
utgjordes av h e 1 f r i a, som voro självägande bönder,
ehuru oftast boende i byalag. Genom
folkvandringarna ändrades i mångt och mycket dessa
förhållanden: de fria bönderna råkade ofta i
beroende av den nu allt talrikare stormannaklas-
Halshuggning av besegrade germanhövdingar i närvaro av romerska^ ryttare.
Relief på Marcus Aurelius-kolonnen i Rom. Omkr. 190 e. Kr.
sen, och under kristendomens inflytande mildrades
trålarnas villkor.
Litt.: F. Dahn, ”Die Könige der Germanen”
(12 bd, 1866—1911); O. Seeck, ”Geschichte des
Untergangs der antiken Welt” (6 bd, 1909—21);
A. Dopsch, ”Wirtschaftliche und soziale
Grundlagen der europäischen Kulturentwicklung aus
der Zeit von Cäsar bis auf Karl den Grossen”
(2 bd, 1918—20); L. Schmidt, ”Allgemeine
Geschichte der germanischen Völker bis zur Mitte
des 6. Jahrhunderts” (1909), ”Geschichte der
germanischen Frühzeit” (1925); S. Bolin,
”Romare och germaner” (1927); T. E. Karsten,
”Germanerna” (2:a uppl. 1927).
Germania, lat. 1) Germanien, germanernas
land. — 2) Lat. namn på Tyskland. — 3)
Personifikation av Tyskland el. tyska nationen, i
konsten framställd som en väpnad forngermansk
kvinna.
Germania [ger-], tysk tidning, som utkom
i Berlin med 2 nr varje vardag. G. grundades
1870 som organ för Berlins katoliker men blev
snart huvudorgan för det ultramontana
Zentrum-partiet, vilken ställning den vid sidan av
Köl-nische Volkszeitung intog till det
nationalsocialistiska makttillträdet 1933.
Germanicus, G. I u 1 i u s Caesar, romersk
härförare (15 f. Kr.—19 e. Kr.), son till Drusus,
och adopterad av farbrodern Tiberius, make till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
