Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Giftermålsfrekvens - Giftgaser - Giftkörtlar - Giftmord - Giftmärke - Giftoman - Giftorätt - Giftorättsgods - Giftskåp - Giftsnokar - Giftstadga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Giftgaser—Giftstadga
919
Allmänna giftermålstalet är för städerna högre
än för landsbygden; detta beror till stor del på
olikheter i ålders- och civilståndsfördelning. Det
speciella giftermålstalet, antalet ingångna
äktenskap i relation till den äktenskapslediga
befolkningen i medelåldern, visar en övervikt för den
manliga stadsbefolkningen. Antalet ogifta män
är procentuellt sett betydligt lägre i städerna än
på landsbygden och på landsbygden betydligt
högre bland jordbruksbefolkningen än den övriga
befolkningen. 1945 var antalet ogifta i åldern
30—35 år bland jordbruksbefolkningen 46%,
bland den övriga landsbygdsbefolkningen 29%
och i städerna 22%. G. visar en tydlig
variation under årets olika månader med låga värden
under jan. och febr, och höga värden under
juni och okt.—dec.
Giftgaser, vanlig benämning på alla de giftiga
ämnen, först gaser, sedermera både fasta och
flytande gifter, som under I :a världskriget
kom-mo till vidsträckt användning. Se Stridsgaser och
Gasstrid.
Giftkörtlar, körtlar, som avsöndra gift, ss.
vissa hudkörtlar hos många insekter, spindlar
och fiskar samt överläppskörtlar hos ormar. Jfr
Gift.
Giftmord. Sedan gammalt har man i
strafflagarna synnerligen strängt behandlat det fall,
att någon givit annan gift el. därmed jämförligt
ämne för att skada honom och denne dör därav.
Svenska strafflagen behandlar en sådan gärning
lika strängt som ett vanligt mord, ehuru vid ett
dylikt s. k. g. icke ens uppsåt att döda behöver
ha förefunnits.
Giftmärke, se Gifttecken.
Giftoman betecknade i äldre nordiska
rättskällor den kvinnans manlige frände, som ägde att
giva henne åt någon till hustru (förrätta
giftermål). Enl. nyare rätt är g. målsman, vars
samtycke erfordras, för att omyndig kvinna, sedan
1916 även omyndig man, må träda i äktenskap.
Den som förut varit gift, står dock icke under
g. Befogenheten att vara g. tillkommer nu båda
föräldrarna, el., om endast endera har
vårdnaden om barnet, denne.
Giftorätt betyder i svenskt rättsspråk före
1920 äkta makes andel i boet, den förmögenhet,
som på grund av lag eller ett makarna emellan
ingånget avtal tillhör dem gemensamt.
I de flesta äktenskap är all makarnas egendom
samfälld (”kommunikabel”) och alltså föremål
för g. Lagen erkänner möjligheten, att endera el.
bägge makarna ha enskild (”inkommunikabel”)
egendom, vari g. ej äger rum. Så länge
äktenskapet fortvarar, förblir den samfällda
egendomen odelad, i regel huvudsakligen under mannens
förvaltning. Efter äktenskapets upplösning,
genom endera makens död eller äktenskapsskillnad,
verkställes skifte, varvid vardera makens hälft
uttages. Under bestående äktenskap kunna
endast i fall av boskillnad el. hemskillnad
makarnas giftorättsandelar utskiftas.
Äkta makar, som sammanvigts före år 1921,
ha fortfarande g. enl. nu angiven ordning,
så
920
framt över huvud egendomsgemcnskap består
dem emellan. Den nya giftermålsbalken stadgar
åter för de äktenskap, som ingåtts fr. o. ni. 1921,
en helt annan egendomsordning. Vardera maken
äger själv och förvaltar själv sin egendom,
men andra maken har i denna en särskild
rätt av familj erättslig karaktär, kallad
giftorätt. Denna, som icke får förväxlas med g.
enl. den äldre giftermålsbalken, ger befogenhet
att under äktenskapet vid sidan av maken-ägaren
begagna godset och efter äktenskapets
upplösning (ävensom vid boskillnad och hemskillnad) i
bodelning undfå hälften av då förefintlig
behållning. I anslutning härtill har det ålagts vardera
maken som ägare att under äktenskapet så vårda
sitt giftorättsgods, att det ej otillbörligen
minskas andra maken till förfång, och ha de
inskränkningar i förfoganderätten stadgats, att för
avhändande och förpantande av fast egendom och
vissa lösören samtycke av andra maken erfordras.
Makes borgenärer kunna ej komma åt g., men
bodelningen får ej göras så, att make till förfång
för sina borgenärer efterger sina på g. grundade
anspråk. I egendom, som genom
äktenskapsförord förklarats skola vara enskild el. som make
fått genom gåva, arv el. testamente under
villkor att den skall vara enskild, gäller ingen g.
(enskild egendom i motsats till giftorättsgods).
Giftorättsgods, i nya giftermålsbalken (1920)
beteckningen för den (i regel vida övervägande)
del av vardera makens egendom, vari andra
maken har giftorätt (se d. o.) och således får
sin lott vid bodelningen. G. motsvarar alltså så
tillvida samfälld egendom enl. den äldre
giftermålsbalken, men medan denna tillhör b ä
g-g e makarna, är åter g. städse e n d e r a s
egendom (och kan följaktligen ej utmätas för andra
makens skulder). G. omfattar något mer än den
samfällda egendomen, i det att jämväl arvejord
och före vigseln inköpt fast egendom äro g. I
detta ingår såväl den egendom, som make har
vid vigseln, som ock vad han eller hon
sedermera, under äktenskapet, förvärvar, med vissa
undantag.
Giftskåp, förvaringsplats på apoteken för de
starkaste gifterna, ss. cyankalium, kokain,
morfin, sublimat, scopolamin och veratrin. Dörrarna
till g. skola, liksom sign, på ståndkärlen, vara
försedda med dubbelt gifttecken.
Giftsnokar, Proterogly’pha, en grupp av fam.
snokar bland ormarna. G. utmärkas av att de
främsta tänderna i överkäken äro utvecklade som
gifttänder. Hit höra bl. a. havsormar,
korallorm-släktet, glasögonormsläktet och Bungarus.
Giftstadga, den senaste av 1943, reglerar
handeln med och innehav av gifter. Gifterna äro i
två förteckningar uppdelade i 1 :a klassens gifter,
som endast få försäljas på apotek, och 2 :a
klassens, som även få försäljas i allmänna handeln,
försedda med påskriften ”farligt att förtära”. G.
innehåller vidare bestämmelser ang. villkoren för
import, grosshandel och fabrikation av gifter,
tilllåten arsenikhalt i tapeter, färger o. a. varor
samt metod för dennas bestämmande,
föreskrifter för giftiga ämnens användning för betning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
