Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gigurtu, Ion - Gihl, Torsten - Gihon (Gichon) - Gijón - Gikt - Giktmurkla - Giktpapper, gikttaft - Giktring - Gilán - Gila River - Gilaödlan - Gilbert, Cass - Gilbert, Sir Humphrey
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
923
Gihl—Gilbert
924
febr. 1938. Sistn. år inträdde han i
enhetspar-tiet och blev v. president i deputeradekammaren.
I nov. 1939 blev G. kommunikationsminister i
Tatarescus regering och i juni 1940
utrikesminister efter Gafencu. Han lämnade denna post
i slutet av samma mån. i samband’ med
Sovjetunionens ultimativa krav på Bessarabien. Vid
Tatarescus avgång i juli s. å. bildade G. en
ny tyskorienterad regering, upptog förhandlingar
med axelmakterna och undertecknade skiljedomen
i Wien. Han avgick i sept. s. å. kort före
konung Karls abdikation. Efter Rumäniens
kapitulation 1944 häktades han, anklagad för
samarbete med det nazistiska Tyskland.
Gihl, Karl Sigurd Torsten Nilsson,
folk-rättslärd, arkivman (f. 1889 8/i), fil. dr i
Uppsala 1913 (”Sverige och västmakterna under Karl
X Gustafs andra krig med Danmark”, 1913),
ingick 1914 i Riksarkivet som amanuens, 2:e
arkivarie där 1918, bedrev samtidigt juridiska
studier vid Stockholms högsk., jur. kand. 1918,
jur. lic. 1944, jur. hedersdr s. å. 1919 blev G.
1 :e arkivarie i Utrikesdep., var 1924—26
arkivchef i N. F :s sekretariat och 1931—47 chef
för Utrikesdep :s arkiv och kansliråd. Han blev
1935 doc. i folkrätt, 1947 prof, i internationell
rätt vid Stockholms högsk. Inom G:s
produktion märkas utom gradualavh. bl. a.
”Gränsen för Sveriges territorialvatten”, I (1930),
”Utrikesförvaltningens historia från 1809 till
nuv. tid” (i ”Den svenska utrikesförvaltningens
historia”, 1935), ”International legislation” (1937;
sv. uppl. ”Internationell lagstiftning”, 1938),
”Neutralitetsproblem” (s. å.), ”Folkrätt under
krig och neutralitet” (1941), ”Den svenska
utrikespolitikens historia. IV, 1914—1919” (1951)
och ”Den internationella privaträttens historia
och allmänna principer” (1951). G. är
medut-givare av de svenska vitböckerna rörande
Sveriges politik under 2:a världskriget.
Gihon (Gichon). 1) En av paradisets fyra
strömmar. — 2) En källa s. om Jerusalem i
våra dagar kallad Mariakällan. G. var en
gammal offerplats; här smordes Salomo till konung.
Gijön [^i^å’n], stad i n. v. Spanien, prov.
Oviedo (Asturien), vid Biscayabukten; 107,000
inv. G. är en av nordkustens främsta
industristäder (stor tobaksfabrik, glas-, keramik- och
läderindustri). Omtyckt havsbad. Fiskehamn. G.
har navigations- och industriskola, grundad 1794.
I Puerto del Musel har G. en förträfflig
ut-hamn med stor malmexport. — G. var på
700-talet residens för de asturiska konungarna.
Gikt (lat. arthritis ürica, ty. Gicht, fr. goutte,
eng. gout), en sjukdom, som i allm. tillhör de
vuxna åldrarna. Den vanligaste, klassiska
sjukdomsbilden är det akuta giktanfallet:
utan föregående sjukdom el. efter några dagars
illamående (magbesvär) vaknar den sjuke en natt
med våldsamma smärtor i en led, oftast i en
stortå, p o d a g e r (grek. poda’gra, av pus, gen.
podo’s, fot). Tån sväller an, blir blåröd, starkt
ömmande; feber sätter in. Efter några tim. går
anfallet över för att vanl. sedan upprepas. En
andra form, kronisk ledgikt, uppkommer,
då sjukdomen springer över på ett flertal
leder, t. ex. i händerna (cheira’gra), knäna,
hals-och käklederna. Den liknar ledgångsreumatism
i ledsvullnad, ledvärk och ledstelhet men kan
skiljas därifrån genom röntgenundersökning och
blodprov samt genom giktknölarna (tophi),
urin-syreutfällningar, som uppträda invid lederna i
senor och under huden, t. ex. ofta i kanten av
ytterörat. Sjukdomens orsak är okänd.
Karakteristisk är en ökning av urinsyrehalten i blodet
(hyperuricaemi) och vävnaderna. Anledningen
till denna anses vara en rubbning i nuklein- el.
cellkärnsubstansens omsättning, ev. i njurarnas
förmåga att utsöndra nukleinslagget,
purinkrop-parna (särskilt urinsyran). Denna
”självförgiftning” antages kunna orsaka talrika symtom från
olika organ och utgör en tredje form, den s. k.
giktdiatesen: katarrer i hals och bröst,
magrubb-ningar, hjärt- och njursjukdom (”giktnjure”). —
Sjukdomen är i påfallande grad ärftlig. Den har
framför allt varit en överklassjukdom och
uppträtt i de folkklasser, som gjort sig skyldiga till
lyxkonsumtion av mat och dryck. Under i:a
världskriget och de närmast följande åren avtog
frekvensen av g., och den är numera i Sverige
en ganska ovanlig sjukdom.
Behandlingen består utom av smärtstillande
medel främst av colchicin, ev.
cinkoninsyrepre-parat (atofan m. fl.). Man har även sett
effekt av hormonbehandling med cortison. Den
dietiska behandlingen, som förr spelade
huvudrollen, inriktas på begränsning av tillförseln av
purinrika födoämnen.
Giktmurkla, se Gasteromyceter.
Giktpapper, g i k 11 a f t, farm., på tunt
skrivpapper el. linne utbredd massa, bestående av harts,
beck, gult vax och terpentinbalsam. För att
förstärka dess verkan tillsättes tinktur på prustkåda
och spansk fluga. Användes som plåster för
reumatiska åkommor.
Giktring, ring, som av folktron ansetts
skydda mot värk av olika slag och som man ännu
någon gång kan se hos äldre personer, som
gärna hänga den i örat.
Gilän, provins i n. v. Persien, vid Kaspiska
havet, omfattande v. Elburs; 14,180 km2, c:a
250,000 inv. Huvudstad är Resht.
Gila River [l^ida ri’va], biflod fr. v. till
Colorado River, U.S.A. Upprinner i v. New Mexico
och genomflyter Arizona. Omkr. 970 km lång.
G. utnyttjas för konstbevattningsändamål och
regleras genom den stora Coolidge-dammen (färdig
1928) s. s. v. om Globe.
Gilaödlan, se Heloderma.
Gilbert [gi’lbat], Cass, amerikansk arkitekt
(1859—1934), en av banbrytarna i U.S.A:s
moderna byggnadskonst, som i sin stil gick över
från det allmänna stilimiterandet till en mera
effektiv och ingenjörsmässig utformning. Bland
G:s talrika verk märkas främst den storslagna
Woolworth Building i New York, U. S.
Trea-sury Annex och Chamber of Commerce i
Washington, Federal Reserve Bank i Minneapolis,
Detroit Public Library m. fl.
Gilbert [gijbat], Sir Humphrey, engelsk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
