Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Giljotin - Gill - Gill, André - Gillberg (härad) - Gillberg (kontrakt) - Gillberg, 1. Jacob - Gillberg, 2. Jacob Axel - Gillberga (Värmland) - Gillberga (Södermanlands län) - Gillbo - Gille
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
927
Gill—Gille
928
löpte en
triangel-formad bila,
kvar-hållen av en
spärrhake, som av
bödeln frigjordes,
varvid den tunga
bilan föll ned på
den livdömdes av
två bågformiga
tvärslåar fasthållna
hals. — Litt.: G.
Lenötre, ”La
guil-lotine ... pendant
la révolution”
(1896).
Gill [d^il],
engelskt rymdmått —
1/s2 gallon = 0,142 1.
Gill [$il],
André, fransk
tecknare (1840—85).
Han hette eg.
Louis A1
exan-dre Gosset de
Guines [g å s ä’ da gi’n], G. vann ett namn
som satirisk och humoristisk tecknare.
Gillberg, härad i s. v. Värmland, kring s.
Glavsfjorden, Stora Gla m. fl. sjöar; 1,036,35
km2, 10,738 inv. (1951). Socknar: Svanskog,
Långserud, Gillberga, Värmskog, Stavnäs,
Hö-gerud och Glava. G. tillhör Södersysslets
domsaga (tingsställe Häljebol) och fögderi samt
Gillbergs kontrakt av Karlstads stift.
Gillberg, kontrakt i Karlstads stift. Omfattar
5 pastorat: Gillberga och Långserud; Kila och
Tveta; Svanskog; Stavnäs, Värmskog och
Hö-gerud; Glava.
Gillberg. 1) Jacob G., kopparstickare (1724
—93). Han lärde teckna för J. Rehn, ingick
vid Fortifikationen, studerade koppargravyr i
Paris, blev 1768 prof, vid Konstakad. Han
inlade mycken förtjänst om gravyrkonstens
uppsving i Sverige. Bland hans arbeten märkas
ståtliga porträtt av Gustav HI och dennes
gemål, A. Nordencrantz, C. Fr. Scheffer m. fl.,
dessutom landskap och figurbilder. Serien av
gravyrer till ”Skådepenningar öfver de förnämsta
händelser som tillhöra konung Gustaf III :s
historia” var ett stort anlagt företag — de
utförda bladen utgåvos först 1858. Populära
blevo G:s teckningar och gravyrer till
”Kronprinsens abc-bok” (1780).
2) Jacob Axel G., den föreg:s son, målare
(1769—-1845). Han studerade vid Konstakad.
och sju år utomlands, var officer vid
Fortifikationen (major i armén 1803), blev prof, vid
Konstakad. 1798. G. var en skarp fysionomist
(Gustav IV Adolfs porträtt 1796). Han utförde
på äldre dagar med förkärlek profilporträtt,
tecknade på pergament med lätt färgläggning.
Gillberga, socken i Gillbergs härad i
Värmland kring och s. v. om Glavsfjordens sydända;
186,19 km2, 1,921 inv. (1951). Upptages närmast
älven och sjöarna av den odlade Gillbergadalen.
3,729 har åker. H ä 1 j e b ol norrut i
Gillberga
dalen är tingsställe och ångbåtsstation samt har
apotek, provinsialläkare och distriktsveterinär.
N y s ä t e r längre åt s. är en gammal
marknadsplats, busscentral och ångbåtsstation. I K o
1-säter fanns 1694—1877 ett järnbruk och 1871
—1937 en cellulosafabrik; nu driver ab. Thurab
här en resår- och sängfabrik. I B 1 i x t b o 1 fanns
ett järnbruk 1842—76; här utbyggdes 1921
fallen (10 m) i Lillälven med ett kraftverk på
intill c:a 1,500 hk. Egendomar: Björnö,
Hällsbäck (med sågverk), Odenstad, Gårdsjö,
Kiste-rud, Aspsäter, Nedre Kolsäter och Väsby.
Talrika fornlämningar. Kyrkan, en av Värmlands
äldsta, anses härstamma från noo-talet. Ingår i
G. och Långseruds pastorat i Karlstads stift,
Gillbergs kontrakt; bildar tills, m. Kila
storkommunen Gillberga; 324,30 km2, 3,144 inv.
(I95l)-
Gillberga, socken i Södermanlands län,
Väs-terrekarne härad, vid övre Eskilstunaån; 53,05
km2, 855 inv. (1951). Omfattar skogklädda
bergkullar och odlade slättmarker, före
Hjälmarens sänkning till stor del sanka och outnyttjade.
1,896 har åker. Egendomar: Biby, Närsjö och
Hyndevad. Eskilstuna stad har vattenverk inom
G. Av den urspr. noo-talskyrkan äro tornet
och skeppets v. del bevarade. Ingår i G. och
Lista pastorat i Strängnäs stift, Västerrekarne
kontrakt; tillhör storkommunen Västra Rekarne.
Gillbo, villasamhälle inom Sollentuna
köpings-kommun, Stockholms förortsområde, v. om sjön
Norrviken och Rotebro station vid n. stambanan;
c:a 900 inv. Samhället började bebyggas 1907.
Gummeringsfabrik.
Gille, under medeltiden beteckning för
sammanslutningar av olika karaktär och i olika
syften. De länder, där g. förekommo, ligga i n.
delen av Europa: Frankrike, Flandern, England,
Tyskland, Skandinavien och östersjöprovinserna,
varför man förmodat, att g. ha gammalt
germanskt ursprung. Gille är av germansk stam
och har tidigast uppvisats i de nordiska
språken med betydelsen ”betalning”, ”sammanskott”
(jfr sv. gälda), varur sedan utvecklat sig
betydelsen ”gästabud”, ”dryckeslag”, ”sammankomst”
och slutligen ”brödraskap”. Enl. några forskare
skulle ordet gille allra äldst ha betytt
”offergåva”, ”offer” och de gästabud, varom ordet
brukades, eg. haft religiös karaktär.
G:s första framträdande tillhör den tid, då
ättebandet började lossna och den offentliga
myndigheten ännu ej mäktade tillfredsställande
övertaga omsorgen om den enskildes rättsskydd.
En av de utvägar de enskilda då tillgrepo var
att sammansluta sig till g. för ömsesidigt skydd
och inbördes hjälp. Dylika sammanslutningar
ställdes under religionens helgd. Religiösa
element ingå därför i varje verkligt g. I Frankiska
riket omtalas g. (fr. gildes) redan på 700-talet. I
England börja verkliga g. (eng. guilds el. gilds)
framträda i källorna på 1 ooo-talet. Den
viktigaste formen blev här köpmansgillet
(gilda mercatoria). Ett dylikt g. ägde ofta ett
eget hus (guild-hall), på en gång samlingslokal
och varuhus. G. stod under ledning av en å 1-
Giljotin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
