Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Giraud, Henri - Giraudoux, Jean - Girera - Giresta - Giresun, Kiresün - Girga, Girgeh - Girgenti - Girland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
943
Giraudoux—Girland
944
skottet, och i aug. s. å.
blev han
överbefälhavare för alla franska
stridskrafter. G. fick
oreserverat stöd av
amerikanerna, medan
de Gaulle kunde
räkna på engelsk
välvilja. I dragkampen
dem emellan
utmanövrerades G. efter hand
av den politiskt
skickligare de Gaulle och
avgick i nov. 1943 från
sin post som ordf,
och i maj 1944 som överbefälhavare. G. blev vid
sistn. tillfälle generalinspektör för franska armén
samt kvarstod som militär rådgivare till
befrielseutskottet. Han invaldes i nationalförsamlingen
1946.
Giraudoux f^irådo’1, Hippolyte Jean, fransk
författare (1882—1944). G., som deltog i l :a
världskriget och sedan ägnade sig åt diplomatisk
tjänst, var en av de mest uppmärksammade
representanterna för den diktargeneration, som
satte sin prägel på den franska litteraturen efter
kriget. Han var en lysande impressionist, som i
ofta långsökta, alltid överraskande bilder
omsatte sina omedelbara intryck av aktuella
händelser och personligheter. Han debuterade med
novellsamlingen ”Provinciales” (1909); i ”L’école
des indifférents” (1911) koketterar han f. ggn
med sin eleganta flanörsyn på tillvaron. ”Amica
America” (1918) är den syrliga frukten av ett års
Amerikaerfarenheter. I ”Simon le pathétique”
(1918), ”Adorable Clio” (1920) och framför allt
”Siegfried et le Limousin” (1922) ger han i
blixtbelysning än rörande, än uppsluppet
satiriska glimtar av de kaotiska förhållandena i Europa
åren närmast efter kriget. Erotiska subtiliteter
varieras i ”Juliette au pays des hommes” (1924)
liksom i ”Églantine” (1927), föregången av den
uppseendeväckande nyckelromanen ”Bella” (1926).
Senare övergick G. till dramatiken. Det första
av hans dramer var ”Siegfried” (1928). Detta
följdes av ”Amphitryon 38” (1929), ”La guerre
de Troie n’aura pas lieu” (1935) och ”Electre”
(1937), alla baserade på grekiska myter men
hänsyftande på moderna förhållanden. Det finns
en expressionistisk tendens i G:s dramer men
också en klassicistisk — hans gestalter äro icke
blott dockor på scenen utan symboler för
mänsk
ligheten, för dess
kamp och lidelser.
Strax före 2 :a
världskriget blev G. chef
för
informationsmini-steriet, och hans sista
större verk var av helt
annan art än tidigare
— en serie
politiskt-agitatoriska essäer,
”Pleins pouvoirs”
(1939), som inskärpte
vikten för Frankrike
att kämpa för sin
ställning som euro-
peisk stormakt. Efter sammanbrottet utgav G.
ytterligare en liten essäbok. ”Littérature” (1941),
om fransk diktning. G., som enl. uppgift bragtes
om livet av tyskarna, lämnade efter sig en del
skådespel, av vilka ett par utgåvos postumt,
”So-dome et Gomorrhe” (1943), ett äktenskapsdram?,
samt ”La folie de Chaillot” (1945), en ironisk
fars med djup undermening. — Litt.: M.
Bourdet, ”J. G.” (1928); G. Höst, ”L’æuvre de
J. G.” (1942); C. E. Magny, ”Précieux G.”
(i945) l J- Houlet, ”Le théåtre de G.” (s. å.).
Giréra [ji-], se Giro.
Giresta, socken i Uppsala län, Lagunda
härad, på Mälarslätten, s. om Örsundaåns mynning
i Lårstaviken; 18,70 km2, 274 inv. (1951). Är ett
småkulligt, i n. delvis sankt slättområde. 1,317
har åker. Egendomar: Stora Bärby, Bjelkesta
och Staby. Kyrkan av gråsten är medeltida. G.
bildar med Gryta och Fröslunda ett pastorat i
Ärkestiftet, Lagunda och Hagunda kontrakt;
tillhör storkommunen Lagunda.
Giresun, Kiresün, huvudstad i vilajetet
Giresun (6,510 km2, 265,000 inv.) i ö. Turkiet,
vid Svarta havet; 14,000 inv. God hamn.
Girga, G i r g e h, huvudstad i prov. Girga
(1,577 km2 kulturland, 1,288,000 inv.) i Egypten,
vid v. nilstranden, på 26° 20’ n. br., s. v. om
Sohag; c:a 27,000 inv. Bekant tillv. av lerkärl;
talrika moskéer. Utanför staden ligger -ett
gammalt katolskt kloster och 15 km åt s. resterna
av det forna Abydos.
Girgenti [d^ird^äTti], stad på Sicilien, se
Agrigento.
Girland fgirlahjd, -la’nd el. -la’D. även jir-]
(fr. guir lande), ranka av blommor el. blad;
sådan ranka som ornamentsmotiv. Jfr Feston.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
