Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Glasyr - Glasål - Glasögon - Glasögonormsläktet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
45 Glasål—Glasögonormsläktet 46
en glatt, vacker, för vatten ogenomtränglig yta.
Porslinsglasyr består av kaolin, fältspat och
kvarts. Mera lättsmält men mindre varaktig är
blyglasyr, som nyttjas till fajans, maj olika och
allehanda lergodsvaror samt till sin
sammansättning är ett kalkkaliblyglas. G:s anbringande sker
så, att glasyrämnet males, utröres till en smet
och anbringas på godset, som skall glaseras.
Därefter insättas de sålunda överdragna pjäserna i
en ugn, där temp. stegras, tills g. smälter. —
Ett annat sätt att glasera är medelst s. k.
saltglasyr, som nyttjas på en del krukmakargods
för hushållsändamål samt på lerrör för
avloppsledningar o. dyl. Under senare delen av
pjäsernas bränning inkastas koksalt i ugnen, varvid
saltet förflyktigas och, när ångorna träffa lergodset,
sönderdelas i klor och natrium. Sistnämnda
ämne förenar sig med kiselsyra och lerjord på
kärlens yta samt bildar där ett ganska tunt men
dock tätt och varaktigt överdrag.
Glasål, se Ål.
Glasögon, linser el. skivor av glas, som
infattade i en ställning bäras framför ögonen för
att förbättra synförmågan el. skydda ögonen.
Tiden för g:s första förekomst kan bestämmas till
1270-talet. Redan i början av 1300-talet hade de
vunnit en utbredd användning. De tidigaste g.
voro avsedda för läsning.
G. bestå av två delar: ögonglasen och bågen.
Glas, som användes till g., bör vara optiskt
oklanderligt, d. v. s. fritt från b låsbildningar, sprickor
och kristaller; vidare bör det besitta en god
hållbarhet och ha en hård yta. Materialet är vanl.
kronglas. Ögonglasen äro tunna linser,
prismor el. planskivor. Sedan gammalt användas
huvudsaki. b i g 1 a s (bikonvexa, bikonkava) el.
p 1 a n g 1 a s (plankonvexa, plankonkava).
Numera brukas alltmera de s. k. genomböjda
(kupiga) glasen, vilkas framsida är konvex och
baksida konkav. Dessa göras antingen med en
konstant krökning i den ena ytan (periskopiska,
menisker) el. med olika genomböjning,
varierande med glasens styrka. De senare äro de
punktu-ellt avbildande glasen, som av olika firmor
lanseras under olika fabriksnamn (de mest kända äro
punktalglasen från Zeiss i Jena). Genomböjda
glas ha den fördelen framför biglas, att
avbildningen blir god även genom deras perifera
delar, varigenom synfältet ökas. I b i f o k
alglas e n kombineras avståndsglas och läsglas på
det sätt, att i det större avståndsglaset finnes
infällt ett mindre segment nedtill, genom vilket
seendet på nära håll är möjligt. Dessa glas
tillverkas i olika kvaliteter, de enklaste, av två
likstora hälfter bestående, kallas efter sin
uppfinnare franklinglas. Bäst, men också
dyrbarast, äro de s. k. lyxslipade glasen,
där övergången mellan närdel och avståndsdel är
omärklig. För att undvika en besvärande tyngd
hos mycket starka glas (tjockleken växer med
styrkan) kan man använda lentikularglas,
i vilka blott det centrala partiet är brytande,
under det att glasets övriga yta är plan.
Färgade glas finnas i många färger och nyanser,
från helt svagt färgade till mycket mörka, som
skydda mot starkt solljus o. a. starka ljusarter.
Kon v exa sfäriska glas användas vid
över-synthet (hypermetropi), vid ålderslångsynthet, för
närarbete samt efter starroperation. Konkava
glas användas vid närsynthet (myopi) för
seende på långt håll. Cylinderslipade glas,
vid behov i kombination med sfäriska,
användas vid astigmatism. Prismor, även i
kombination med sfäriska och cylindriska slipningar,
användas vid vissa former av skelande. Glasens
styrka mätes i dioptrier. De s. k. k a t r a 1 g I
a-s e n äro punktuellt avbildande glas för
starrope-rerade och ha en sfärisk yta. — Glasen levereras
från fabriken till optikern som runda skivor, och
denne slipar dem i den önskade formen för
infattning i bågen. Under årh. ha alla g. försetts
med små ovala glas, men senare tid har infört
stora, runda, tillplattade el. kantiga glas. Halva
glas, av vilka efter behovet den övre el. nedre
hälften bortskurits (pantoskop), bäras av äldre
personer, som endast behöva korrektion för nära
håll el. endast för avstånd.
Glasögonbågen har till uppgift att hålla
glasen på sin plats framför ögonen. Ädla och
oädla metaller, sköldpadd, horn och deras
imitationer kombineras ofta i den moderna
glasögonbågen. Bågen består av glasens
infattningar, som sammanhållas av en brygga
över näsan, samt stängerna (skalmarna).
Infattningen kan antingen med en fals omfatta
glasets kant el. ligga insänkt i densamma. Glas
utan infattning fasthållas vid nässtycket och
stängerna av genom glaset borrade skruvar.
Stängerna äro av huvudsaki. två slag. R i
d-stänger kallas de, om de med en krok
omfatta örat, raka stänger, om de endast ha
en mindre krökning efter huvudets form.
Stängerna förenas med glasens infattning genom en
led, som möjliggöra g:s hopfällande, då de ej
äro i bruk. I st. f. g. användas stundom p i
n-cené, monokel el. lornjett. — Världens
största glasögonfabriker finnas i U.S.A. samt i
Tyskland (Rathenow).
Glasögonormsläktet, Naja, tillhör g i f t s
nokar n a (se d. o.) och omfattar tio arter från
Afrika och s. Asien. Kroppen är undertill
avplattad, halsen något avsatt från det äggformiga,
rätt platta huvudet, svansen lång och spetsig. Alla
ha för vana att, då de gå till anfall el. retas,
höja främre delen av kroppen och spärra ut de
åtta främre revbensparen, varvid halsen antager
formen av en kupig, hattlik skiva. G. kallas
därför ofta hattormar. Hithörande former
leva på marken men klättra ofta även i träd och
gå gärna i vatten. Alla lägga ägg.
Den viktigaste arten är glasögonormen,
cobra el. naga (N. tripudians), som finnes
i s. Kina, hela Ostindien, på Stora Sundaöarna
(utom Celebes) och västerut ända fram till
Kaspiska havet. Den når en längd av 1,8 m och är
till färgen vanl. gulbrun. Sitt namn har den
fått av den om ett par glasögon erinrande
teckningen i nacken. Den vistas helst i övergivna
termithögar, i ruiner och bland allehanda bråte
samt skyr ej människoboningar. Den lever av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
