- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 9. Giro - Hasslarp /
53-54

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gley, Eugène - Gli - Glia el. neuroglia - Gliadin - Glidande löneskala - Glidbomb - Glidbåt - Glidflygning - Glidflykt, plané - Glidlager - Glidtransformator, skjuttransformator - Glidtull - Glim - Glima - Glimljus - Glimljuslampa - Glimmer - Glimmerskiffer - Glimmingehus

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

53 Gli—Glimmingehus 54

•deras livsviktiga betydelse. Även till kännedomen
om binjurarnas och bukspottkörtelns funktioner
har G. väsentligt bidragit.

Gli, fiskyngel, småfisk, betesfisk; mera
skämtsamt även om småbarn.

Glia el. neuroglia, anat., stödjevävnaden i
•det centrala nervsystemet; se vidare Nervvävnad
■och Ryggmärg.

Gliadin, se Globuliner.

Glidande löneskala, se Arbetslön, sp. 701.

Glidbomb, se Robotvapen.

Glidbåt, se Hydroplan.

Glidflygning, se Segelflygning.

Glidflykt, plané (fr. vol plane). Med g.
förstås flygning med frånslagen motor. G. erhålles
genom att tyngdkraften, i likhet med förhållandet
vid en kropps glidning utför ett sluttande plan,
med en komposant påverkar flygplanet i
glidba-mans riktning. Ju brantare glidbanan är, desto
större blir flygplanets hastighet. Glidbanans
lutning kan å andra sidan icke för längre
tidsmo-ment nedbringas under ett visst minimivärde, enär
glidhastigheten då blir för liten (flygplanet
störtar). Detta minimivärde varierar för olika
flygplanstyper.

Glidlager, se Lager.

Glidtransformator,
skjuttransformator, elektrotekn., transformator med en enda
lindning, vilken i mekaniskt avseende liknar
lindningen hos ett skjutmotstånd. Till sin princip
är g. en spartransformator, varvid
sekundärspänningen uttages från en glidkontakt, ofta av kol.

Glidtull är en tull, som genom tullsatsens
ändring enl. en bestämd ”glidande skala” söker
anpassa tullskyddet så, att den skyddade
produktionen automatiskt får ökat tullskydd vid fallande
priser, medan tullen minskas till förmån för
konsumenterna vid stigande priser. Detta söker man
uppnå genom att låta tullsatsen ständigt vara
beroende av den växlande skillnaden mellan
produktionskostnaden inom landet och priset på
importerad vara. G. har under olika tider
praktiserats i ett flertal länder som skyddstull för
spannmål. I England infördes g. redan på
1600-talet och tillämpades i växlande utformning till
1849, då frihandel genomfördes. I Sverige
infördes 1831 en huvudsaki. efter engelskt mönster
ordnad g., vilken emellertid avskaffades redan 1834.
Under krisen efter 1 :a världskriget infördes g.
för att skydda jordbruket mot alltför häftigt
prisfall vid den statliga prisgarantiens på spannmål
upphörande 1920.

Glim, bot., se Glimsläktet.

Glima, sedan 1000-talet på Island övad form
av brottning. I den moderna 1900-talsgliman fatta
brottarna tag i en kombinerad gördel, som löper
runt midjan och fortsätter ned runt låren. Som
fall räknas all beröring med marken med del av
kroppen fr. o. m. armbågen t. o. m. knäet.

Glimljus, se Elektriska urladdningar, sp. 509.

Glimljuslampa, dets. som glimlampa. Se
Elektrisk belysning, sp. 515.

Glimmer, ett av de viktigaste
bergartsbildan-de mineralen. G. är lätt klyvbar i de allra
tunnaste blad, vilka äro elastiskt böjliga och ha

stark, halvmetallisk glans, på vilken namnet g.
och de äldre benämningarna kattguld och
kattsilver hänsyfta. G. kristalliserar
monoklint. Kemiska sammansättningen varierar starkt.
G. utgör en isomorf blandningsserie av ett
flertal komplicerat sammansatta, vatten- och
alkali-(vanl. kali-) och ofta något fluorhaltiga
alumi-niumsilikat, i vilka Al dock någon gång kan
helt ersättas av trevärdigt Fe. Vissa g.
innehålla även magnesium och tvåvärdigt järn el.
ehuru sällsynt, mangan. De magnesium- och
järn-(resp. mangan-) haltiga g. kunna sammanfattas
som Mg-Fe-glimrar, de övriga sägas vara
alka-liglimrar. Av Mg-Fe-glimrarna är den vanl.
gulbruna till brunröda, i kristallina kalkstenar
uppträdande phlogopiten järnfattig. Den
gråaktigt vita till svarta, j ärnhaltiga men
magnesiumfria litioniten el. zinnwalditen i
to-pas- och tennmalmförande graniter samt i greisen
håller litium jämte kalium. Den vissa
manganmalmer åtföljande, brons- el. kopparröda
mangano f y 11 e n står nära phlogopit men för några
procent mangan. Övriga Mg-Fe-glimrar
sammanfattas som b i o t i t (ofta även kallad ma g n
e-s ia gli mm er), vilken till färgen är brun till
svart. De järnrikaste svarta biotiterna med
mycket låg magnesiumhalt kallas lepidomelan.
Återstående biotiter indelas efter den optiska
orienteringen i m e r o x e n (vanlig biotit) och
a n o m i t. Biotit utgör en primär beståndsdel
av de flesta eruptiva och metamorfa bergarter.
Alkaliglimrarna (m u s k o v i t el. k a 1 i g 1 i
m-mer, paragonit el. natronglimmer
och den litiumhaltiga 1 e p i d o 1 i t e n) äro alla
ljusa till färgen och kunna endast kemiskt
skiljas från varandra. Lepidoliten, som jämte
litioniten betecknas som en litionglimmer,
uppträder endast på vissa pegmatit- och
granitgångar, och av paragonit äro endast några
få förekomster i kristallina skiffrar kända.
Viktigast av alkaliglimrarna är muskoviten, som
utgör en primär beståndsdel i vissa graniter och
många pegmatiter samt är vanlig i ett flertal
metamorfa bergarter och sedimentära bildningar.
Vid omvandlingen av sådana mineral som t. ex.
fältspat, nefelin, leucit, andalusit och cordierit
bildas ofta muskovit. Den i t. ex. fylliter
förefintliga, finfjälliga el. täta, ofta sidenglänsande
muskoviten kallas sericit. — G. har stor
teknisk användning i elektrotekniken och som
värmeisolerande material, vidare som kalikälla
för åkerjord.

Glimmerskiffer, en skiffrig, ljusare el.
mörkare, metamorf bergart, som väsentligen består
av kvarts och redan för blotta ögat urskiljbara
parallellanordnade glimmerfjäll. På grund av sin
eldfasthet har g. ofta använts till murning av
ugnar, särskilt ”stället” i en masugn (därav den
gamla benämningen ställ st en för g.).

Glimmingehus, gods i Vallby sn, Kristianstads
län, 10 km s. v. om Simrishamn; areal cra 330
har; taxeringsvärde 450,000 kr. — Slottet, som
är Nordens bäst bevarade medeltidsborg, uppfördes
1499 av danske ”lendsmanden” på Gotland Jens
Holgersen Ulfstand, G. är 30 m långt, 12 m brett,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:16:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffi/0047.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free