Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Glimåkra - Glinder - Glinka, Konstantin Dimitrievitj - Glinka, Michail Ivanovitj - Glint - Gliom - Glires - Glis - Glissando - Glisson, Francis - Glissonska kapseln - Glitner - Glittertind - Gliwice - Glob - Glob, Peter - Global - Globeteatern - Globetrotter - Globigerina, Globigerinaslam - Globiocephalus - Globoider
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
57
Glinder—Globoider
58
vinterek. Kyrkan av gråsten byggdes 1837—38.
Pastorat i Lunds stift, ö. Göinge kontrakt;
bildar storkommunen Glimåkra. — Litt.: T. B.
Lundberg, ”Bilder och blad ur G. sockens
krönikebok” (3 dir, 1925—27).
2) Municipalsamhälle (sedan 1928) i G.i), vid
statsbanelinj en Kristianstad—Älmhult; 1,61 km2,
962 inv. (1951). Samhället, som uppvuxit i
anslutning till kyrkbyn och stationen, är en
industri-och handelsort, som har glasbruk, tillhörande
Glimma glasbruks ab., mekaniska verkstäder,
möbelfabriker och sågverk. Taxeringsvärde å
fas-tighetsskattepliktig fastighet 3,168,700 kr, till
kommunal inkomstskatt taxerad inkomst 2,093,410
kr (1950). _
Glinder, i vissa trakter benämning på av
glänsande metall förfärdigad agnfisk, som användes
vid metning.
Gli’nka, Konstantin Dimitrievitj,
rysk geolog och markforskare (1867—1927), prof,
i marklära vid lantbrukshögsk. i Novaja
Alexan-dria i Polen. Den främst av honom för
västerlandet bekantgjorda ryska forskningsriktningen
ådagalade klimatets starka inflytande på marken,
så att det i många fall blir bestämmande för
jordmånens egenskaper och typ. Förut hade marken
el. jordmånen oftast uppfattats som ett rent
geologiskt begrepp. G. samlade kring sig
framstående lärjungar från olika länder och påverkade
starkt markforskningen i alla länder.
Gli’nka, M i c h a i 1 Ivanovitj, rysk
tonsättare (1804—57). Han vann 1836 med sin
folkliga opera ”Sjisn za tsar ja” (Livet för tsaren)
avgjord framgång.
Han hade där byggt
sin musik på folkliga
melodier och danser.
G. fortsatte sedan i
samma anda men
måste ofta av
hälsoskäl uppsöka sydligare
klimat (Italien,
Spanien) och blev där även
påverkad av dessa
länders folkton (”Jöta
aragonese” m. fl.). Av
hans sceniska musik
vann även ”Ruslan i
Ljudmila” (1842; text
efter Pusjkins dikt) beaktande. G. skrev även
romanser, kammarmusik och pianostycken. Hans
memoarer utkommo 1887. — Biogr. av D.
Calvo-coressi (1911) och B. Asafjev (på ry.; 1947).
Glint, tvärt avskuren brant av sedimentära
bildningar, vilken bildar antingen en kustlinje el.
en gräns mellan en högre och en lägre landyta.
Urspr. kallades Estlands mot Finska viken brant
stupande kust av kambro-siluriska lager g.;
namnet har sedan blivit ett appellativ.
Gliom [gliå’m], tumörbildning, utgående från
stödjevävnaden inom centrala nervsystemet,
vilken har en från övrig bindväv avvikande
struktur. G. höra till de vanligaste elakartade
tumörerna i hjärnan. Behandlingen är operativ; där så
är möjligt, användes även röntgen.
Glires, zool., se Gnagare.
Glis, zool., se Sjusoväre.
Glissa’ndo [-då], it., mus., glidande; på
stråkinstrument det jämna, accentlösa utförandet av
passager, på pianot det snabba utförandet av
skalpassager, i synnerhet på enbart de nedre
tangenterna, genom att stryka med en fingers nagelsida
över klaviaturen.
Glisson [glisn], Francis, engelsk läkare
(1597—^77), lärare i anatomi vid College of
Physicians i London. G. var framstående som
både anatom, fysiolog och patolog. Han gav den
första, klassiska skildringen av engelska sjukan
(1650), utgav en för sin tid mönstergill monogr.
om levern (1654) och var den förste, som
orto-pediskt behandlade ryggradskrökningar (1660).
I fysiologien införde han begreppet retbarhet.
Glissonska kapseln [gli’sn-], den först av F.
Glisson (se d. o.) noggrant beskrivna täta
bind-vävsskida, som i levern omsluter portåderns,
leverartärens och levergångarnas förgreningar.
Glitner, nord, myt., guden Forsetes boning;
vilar på guldpelare och är täckt med silver.
Gli’ttertind [-tin], Norges och Jotunfjällens
näst Galdhöpiggen högsta bergstopp; 2,458 m.
Täckes av en snöhätta, som stundom når 30 m
över bergets topp, d. v. s. 15m över Galdhöpiggen.
Gliwice [glivji’tsä], stad i Polen, se Gleiwitz.
Glob (lat. glo’bus, klot), ett kring en axel
vridbart klot, varpå avbildats j ordens yta (j o r
d-g 1 o b) eller den skenbara himmelssfären (h i
m-m e 1 s g 1 o b).
Glob, Peter Vilhelm, dansk arkeolog och
et-nograf (f. 1911), inspektör vid danska
national-muséet 1937, fil. dr 1945, prof, i nordisk
arkeologi vid Ärhus univ. 1949. G. deltog i Lauge
Kochs exp. till Nordöstgrönland 1932—33 och har
publicerat arbeten om eskimåkultur. G:s
huvudinsats faller dock inom den nordiska arkeologien.
Han har företagit ett stort antal med förebildlig
noggrannhet utförda grävningar över hela
Danmark, t. ex. järnåldersbyn Borremosse och
dös-tidsboplatsen Barkjær. Bland hans arkeologiska
skrifter märkas ”Studier over den jyske
enkelt-gravskultur” (1945) och ”Oldtidsminder i
Kong-ens Lyngby och Dyrehaven” (1948). En populär
framställning av Danmarks förhistoria ger
”Danske oldtidsminder” (1942, 2:a uppl. 1948).
Global (av lat. glo’bus, [jord]klot[et]), hela
jordklotet omfattande el. omspännande, världs-;
stundom (ss. i g.-metod, g.-psykologi) total,
helhets-.
Globeteatern [glåiib-], The Globe, i London,
byggdes 1598 av R. och C. Burbage, brann 1613,
återupp fördes 1614 och revs 1644. I den äldre G.
gingo en stor del av Shakespeares skådespel
första gången över scenen. G. låg på sydsidan av
Thames.
Globetrotter [glau’btråta], eng. (av globe,
jordklot, och trot, trava), ”långturist”, som
färdas jorden runt el. till flera världsdelar.
Globigerina, Globigerinaslam, se
Djuphavs-bildningar.
Globioce’phalus [-f-], zool., se Valar.
Globoider, bot., se Vakuol.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
