Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Glycerin - Glycerinbad - Glycerylnitrat - Glycin - Glycine - Glücksburg - Glückstadt - Glückstadt, 1. Isak - Glückstradt, 2. Emil - Glycyrrhiza - Glykogen - Glykokoll, aminoättiksyra, glycin - Glykol - Glykolys - Glykoné - Glykoproteider
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
67
Glycerinbad—Glykoproteider
68
medel, måste innehålla en viss mängd g. som
mjukningsmedel, vilket ökar foliens elasticitet och
hållfasthet. Stora mängder g. förbrukas även för
framställning av konstmassor. På gr. av sin söta
smak och sin konserveringsförmåga tillsättes
den ofta närings- och njutningsmedel. I
farmacien och kosmetiken användes g. vid beredning av
salvor och pastor och i utspädd form för
behandling av ömtålig hud. G. användes som tryck- och
bromsvätska i hydrauliska pressar och i
rekylinrättningar på art-pjäser, för framställning av
stämpelfärger, kopiebläck m. m. samt för flera
plastiska massor. Slutl. användes den även inom
textilindustrien för appretur.
Glycerinbad består huvudsaki. av glycerin och
rå karbolsyra samt nyttjas till tvättning av
husdjur mot ohyra och skabb.
Glycerylniträt, dets. som nitroglycerin.
Glycin. i) (Kem.) Se Glykokoll. — 2)
(Foto gr.) Ett framkallningsämne, som utgöres av
paraoxifenylglycin. Det är ytterst svårlösligt i
rent vatten men bildar vid närvaro av kolsyrade
el. kaustika alkalier lättlösliga föreningar, som
användas i fotografien som framkallare.
Glycine, släkte bland balj växterna
(under-fam. Papilionatae), med omkr. 15 arter; örter med
vanl. 3-fingrade blad och små, röda blommor i
täta klasar. Om G. hispida, sojaböna, se
d. o. — Jfr även Wistaria.
Glücksburg [gly’ksbork], två sidogrenar av
det danska kungahuset Oldenburg, uppkallade
efter slottet Glücksburg nära Flensburg. Båda
härstamma från Kristian III :s son hertig Hans d. y.
Den äldre linjen härstammade från Hans d. y:s
son Filip (d. 1663), som vid faderns död 1622
ärvde slottet Glücksburg; den utdog 1779. Den
yngre linjen hette urspr. Beck efter slottet Beck
i Westfalen, vilket 1646 förvärvades av Hans
d. y:s sonson August Filip (d. 1675). Till denna
linje hörde Vilhelm (1785—1831), som 1825 av
sin svåger Fredrik VI erhöll slottet Glücksburg
j ämte hertigtitel; linj en kallades därefter
Slesvig-Holstein-Sönderborg-Glücksburg. En av Vilhelms
söner med Caroline av Hessen-Kassel, Kristian,
äktade 1842 Louise av Hessen-Kassel, till vars
förmån huset Hessen avstod sina arvsanspråk på
Slottet Glücksburg, byggt 1582—87 (nu museum).
Danmark. Louise överlät denna sin rätt på sin
make, vilket godkändes av stormakterna och
Sve-rige-Norge i Londontraktaten 1852. Prins Kristian
blev så 1853 presumtiv tronföljare och besteg
1863 tronen som Kristian IX av Danmark. Utom
det nuv. danska kungahuset höra även de
grekiska och norska konungahusen till ätten G.
Glückstadt [gly’k/tat], stad i
Schleswig-Holstein, vid nedre Elbe, 45 km n. v. om
Hamburg; 7,000 inv. Fiske, j ärnvägsverkstäder,
pappers- och skotillverkning. G. anlades 1616—20 av
Kristian IV och befästes; belägrades förgäves
1627 och 1628 av de kejserlige, 1643—44 av
Tor-stenson. Fästningen slopades 1815.
Glückstadt [gly’kstat], 1) Isak Moses
Hartvig G., dansk finansman (1839—1910). Han
övertog 1872 ledningen av den då nyupprättade
Landmandsbanken i Köpenhamn, vilken han med
utomordentlig duglighet gjorde till ett av
Skandinaviens ledande penninginstitut.
2) Emil Rafael G., den föreg :s son,
finansman (1875—1923), övertog efter fadern 1910
ledningen av Landmandsbanken, vars utveckling till
en början blev ännu mera forcerad. Alltför
vidlyftiga spekulationer under krigsåren
undergrävde emellertid ställningen, och när banken
störtade samman 1922, blev G. följ, år häktad men
avled, innan rättegången avslutats.
Glycyrrhi’za, se Lakritsrot.
Glykogen [-jè’n], ett med stärkelse nära
besläktat kolhydrat. Förekommer upplagrat i
djurorganismen i musklerna och levern (därav
namnet djur- el. lever stärkelse). G. spjälkas liksom
stärkelse av syror och enzym i maltsocker och
slutligen i druvsocker. Allteftersom kroppen
behöver socker, spjälkas g.
Glykokoll [-kå’l], aminoättiksyra,
glycin, CH2(NH2) . CO2H, en aminosyra, som
er-hålles vid spjälkning av de flesta äggviteämnen
(särskilt lim). G. bildar färglösa, i vatten
lösliga, sött smakande kristaller.
Glykol [-å’l] (av grek. glyky’s, söt), CH2OH.
CH2 OH, en sött smakande, tjockflytande vätska.
G., som framställes i stor skala ur etylen, har
stor teknisk användning i sprängämnesindustrien,
där den särsk. för framställning av frostsäker
dynamit ersatt glycerin, som antifrysmedel i
kylarvätska för bilar samt därigenom, att flera av
dess derivat, estrar och etrar, visat sig vara
utmärkta lösningsmedel med användning inom
lack-och fernissindustrien.
Glykolys (till grek. glyky’s, söt, och ly’ein,
upplösa), den enzymatiska nedbrytningen av
gly-kos till mjölksyra. Denna form av
kolhydrat-spaltning förekommer i de flesta fall endast om
cellerna lida brist på syrgas, s. k. anaerob g. I
annat fall nedbrytes glykosmolekylen till kolsyra
och vatten. Vissa celler sakna emellertid
förmågan att även vid riklig tillgång på syre
åstadkomma en fullständig oxidation av
glykosmolekylen; sådana celler sägas uppvisa aerob g.
Glykoné, grekiskt versmått, se Vers.
Glykoproteider, föreningar mellan äggvita
och kolhydrat. Hit höra bl. a. de flesta från
djuren härstammande slemämnena, t. ex. m u c i n.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
