Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Godavari - Goddard, Paulette (Estelle Levy) - Gode - Godebski, Cyprian - Godegård - Godesberg - Godetia - Godfred - Godhavn - Godin, Jean Baptiste André - Godiva - God man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
81
Goddard—God man
82
armar. Ovanför deltat utgå från G. kanaler,
som bevattna 2,680 km2. Hela deltat är en
ständigt grönskande trädgård. G. är segelbar utom
i övre loppet. Vid deltats bas har byggts en 4
km lång regleringsdamm. G. räknas till Indiens
tolv heliga floder.
Goddard [gå’dad], Paulette, eg.
Estelle L e v y, amerikansk filmskådespelerska (f.
1911). Sitt egentliga genombrott fick hon i
Chaplins ”Moderna tider” (1934). Med sin
skönhet och ett strålande lustspelshumör har hon
blivit mycket populär i filmer som ”En fasansfull
natt”, ”Kvinnorna”, ”Ingen rädder för spöken”,
”Dans efter noter”, ”Skörda i den vilda
stormen”, ”Stjärnbaneret”, ”Direktören söker
nattlogi”, Chaplins ”Diktatorn”, ”Kitty”, ”En
idealisk äkta man”, ”De obesegrade”, ”40 stjärnor
och en flicka” och ”Den stora stjärnsmällen”.
— G. har varit g. m. Charlie Chaplin.
Gode (isl. godt), isländsk hövding, som
förenade juridisk, politisk och administrativ (under
hednatiden även prästerlig) myndighet. Ordet
härledes av goö, gud, och betyder gudstjänare,
präst. G:s ämbete och det område, varinom det
utövades, kallades godord (isl. goöorö).
Godordet var ärftligt och kunde delas, säljas o. s. v.
Flera godord kunde därför samlas på en hand,
och godordsinst. blev så en av de viktigaste
anledningarna till Islands undergång som
självständig republik. Efter alltingets inrättande voro
g. självskrivna led. av dess lagstiftande avd.,
lagrätten (Iggréttd). Den dömande myndigheten låg
däremot hos särskilda domare, som utsågos av
g. G. skulle lysa och upprätthålla tingsfreden
och stod över huvud som representant för
tings-organisationen. Även i administrativt avseende
hade g. en viktig ställning, ehuru föga betr,
denna finnes fixerat i Grågås. — Litt: K. v.
Amira, ”Grundriss des germanischen Rechts”
(3æ uppl. 1913).
Godebski [gådä’pskji], Cyprian,
polskfransk skulptör (1835—1909). Han utförde
allegoriska och monumentala verk:
Mickiewiczmonu-mentet i Warszawa, minnesmärke över
Krim-kriget i Sevastopol, marmorgruppen ”Våldet
och oskulden” i Toulons museum m. m.
Godegård. 1) Socken i n. Östergötland,
Fin-spånga läns härad, intill Närkegränsen; 210,15
km2, 1,736 inv. (1951). Bildar i v. Tylöskogens
högsta parti; genomflytes av Finspångsån. 2,186
har åker, främst kring ån. Socknen var
fordom bergslag med järngruvor. De Geersfors
järnbruk med valsverk och manufaktursmedja
tillhör G. Fagerbergs stärbhus och arrenderas
av ab. Qvarnhammars jernbruk. Delvis inom G.
ligga Åmmebergs zinkgruvor. Ett par sågverk
finnas. Egendomar: G.2) och Hälla. Stora
skogsarealer tillhöra staten. Kyrkan lär vara invigd
1251. Pastorat i Linköpings stift, Bergslags
kontrakt; bildar tills, m. V. Ny storkommunen
Godegård; 300,89 km2, 3,005 inv. (1951).
2) Gods i G.i), 24 km n. n. ö. om Motala,
omfattar med underlydande 970 har, därav m åker;
taxeringsvärde (med såg, kvarn och kraftverk)
380,000 kr. Huvudbyggnaden är av trä i två
våningar, uppförd 1719—21, restaurerad 1911. G.,
som fordom hette Torshyttan, kom 1641 till Louis
De Geer, som utvidgade ett redan befintligt
järnverk, nedlagt 1896. G. förblev inom ätten De
Geer till 1775; sedan dess har det tillhört släkten
Grill, i våra dagar under formen av familj ebolag.
— Litt.: C. L. Grill, ”Anteckningar om G:s
socken ...” (1866).
Godesberg [gå’dasbärk], kur- och badort i
Tyskland, vid Rhen, 5 km s. s. ö. om Bonn;
39,000 inv. Kolsyrehaltig, radioaktiv
mineralkälla. På en hög basaltklippa står ruinen av det
1213 uppförda slottet Godesbur g. — IG. höllo
Hitler och
Cham-berlain sitt andra
förhandlingsmöte 22
—23 sept. 1938
rörande den
tjeckoslovakiska krisen.
Godétia,
växtsläkte av fam.
Onagra-ceae’, står nära
Clar-kia men har
oskaf-tade (röda el. vita)
kronblad. Flera
arter från v.
Nordamerika, t. ex. G.
amoena och G.
gran-diflora, odlas i
trädgårdar.
Godfred, dansk
konung (d. 810).
Han låg i
mångårigt och
framgångsrikt krig med Karl
den store. G. var
efter allt att döma
konung över hela
Danmark, den för-
ste, om vilken detta med verklig sannolikhet
kan sägas. Till skydd för sitt rike lät han
uppföra Danevirke. G:s ättlingar o. a. danska
tronpretendenter lågo i långvarig kamp om den
danska kronan. Hans närmaste efterträdare var
brorsonen Hemming.
Godhavn [gå’dhaun], hamnort på ön Disko,
Grönland, på 69° 14’ n. br.
Administrationscen-trum för Nordgrönland; c:a 400 inv.
Godin [gåda’], Jean Baptiste André,
fransk industriman (1817—88), se Familistär.
Godiva [gådäFva el. gadi’va], maka till den
angelsaxiske earlen Leofric av Chester, levde på
1 ooo-talet. Till hennes namn har knutits en
tidigast i krönikor från 1200-talet bevarad
romantisk sägen. Hon skulle ha bönfallit sin make
om att marknadsplatsen Coventry skulle
förskonas från hårda pålagor och fått hans bifall
därtill på det villkor, att hon skulle naken rida
genom Coventry, vilket hon också gjorde,
endast insvept i sitt rika hår. Sedan 1678 har i
Coventry G:s färd firats genom processioner,
framställande händelsen, en sed, som upphörde
1826.
God man, jur., beteckning för förtroendemän
Godetia amoena.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
